Vintersaga » Österlen

Vintersaga

Vintersaga
Skrivet av Annika Olsson / 8 februari, 2019

Hej.

Den där morgonen då jag körde hem från Baskemölla så var det som om dagen innehöll ett lyckligt vemod. Likt en blandning av melankoli och fullständigt lyckorus, låg landskapet framför mig. Så oerhört vackert. Så starkt och bräckligt på samma gång.

Vintern hade sitt kalla hårda grepp om Österlen, samtidigt som de romantiskt rosa molnen över Stenshuvud, ingav ett varmt hopp om en ljuvlig vår.

Ännu fanns några få röda nypon kvar. Frostnupna och vackra.

På min väg hem till Gyllebo såg jag dagen ljusna. I mitt huvud hörde jag tonerna av sången ”Vintersaga”. Den där dystra låten som så mycket påminner om ett vintrigt Österlen.

”insnöade gårdar någonstans på Österlen”

Kanske är det som i sången tänkte jag, att kärleken får leva mellan nattskiftet och drömmen. Svartfåglarna la den här morgonen lite extra vemod över landskapet när de i hela kolonier flyttade från det ena kala trädet till det andra.

Dagens citat:

Om man vägrar se framåt och inte vågar se bakåt, då måste man se upp.

Ha en riktigt härlig dag.

Kram Annika

Dela gärna
  • 35
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

20 september, 2019
17 september, 2019
15 september, 2019
14 september, 2019
13 september, 2019
12 september, 2019
10 september, 2019
9 september, 2019

Min röda hibiskus.

10 september, 2019

Hejsan.

Jag har en röd hibiskus som jag fått av min rara gudmor. I år slår den alla rekord i blomning.

Den växer frodigt borta vid mitt lilla orangeri. Om något år måste jag nog kanske googla på beskäring … om den inte ska bli alltför stor.

Ljuvlig är den och alldeles full med knoppar!

Det är inte bara i min trädgård som det växer och frodas. Förr kunde jag kika in på Gyllebos lilla hästhoppbana när jag gick på mina morgonpromenader. Det går inte alls längre. Nu har både bokarebindan växt sig tjock och kraftig och bokhäcken innanför stängslet har blivit hög och tät. Nu anar man bara att där finns hästar där, när man hör dem frusta av förtjusning.

Mittemot badplatsen kan man också prata om växtkraft. Tänk så mycket de små majskornen växer på bara en sommar.

Jag undrar lite om någon har hällt extra näring i vattnet här i Gyllebo… för då är det väl kanske inte så konstigt att mitt eget midjemått ökat ett litet snäpp över sommaren.

Nej, jag bekymrar  mig inte för något kilo upp eller ner. Det ska ju vara gott att leva.

Dagens citat:

Jag har en perfekt kropp! Jag får precis plats i den!

I min ungdom oroade jag mig alltför mycket om hur min kropp såg ut. Livet har lärt mig att istället bry mig om hur kroppen känns.

Må gott kära ni.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

De sista dropparna av sommar.

9 september, 2019

Hejsan.

Efter kvällsmaten tog jag min cykel på en liten tur. Nere vid sjön stannade jag till en stund. Det märks tydligt hur mörkret kommer smygande, tidigare och tidigare för varje kväll.

Traktens ungdomar passade på att suga de sista dropparna ur årets sommar den här fina kvällen.

De vackra tjejerna tog sig kanske sommarns sista dopp från bryggan. En bit bort satt den tama andfamiljen och gjorde sina fjädrar vackra.

Det plaskades både av töser och av änder i det ljumma vattnet. Kvällen kändes nästan magisk.

Så fick de syn på mig, och kom vaggande emot mig … änderna alltså… ivriga efter kaksmulor och andra godissaker.

När jag kom hem så lyste det inbjudande i lilla gäststugan. Jag tänkte en stund på min dotter långt där borta i Alabama. Det högg som alltid till i mitt hjärta… Det dröjer länge innan hon kommer hem igen, men så fort som tiden går, så säger det nog bara ”phåffff”, så är hon hemma igen.

Hennes katt, Felix, sitter ofta på verandan och kikar även han på lilla gästhuset. Han längtar nog också… Vi ser till så ”hennes hus” är redo, närhelst hon än behagar komma hem.

Dagens citat:

En del människor vill ha en stor flott villa, en dyr fin bil och massor av pengar. Andra vill bara ha en liten stuga i skogen långt bort från de här människorna.

Vi är alla olika. Med olika mål och drömmar. För mig passar det bäst med ett litet hus i Gyllebo på Österlen.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Österleningar i stora staden.

8 september, 2019

Hejsan.

Förra helgen vinkade jag och min kära vän adjö till vårt Österlen och styrde kosan till vår vackra huvudstad, Stockholm.

Med väskorna packade med nästan bara springkläder hoppade vi på tåget i Simrishamn. Vi var redo att ta oss ann vår huvudstad och 2019 års upplaga av tjejmilen.

Vi checkade in på mitt favorithotell Frey. Ett hotell som förtjänar att få ett eget litet blogginlägg senare.

-jahaja … ja vi e ente så udevana, sa Petra till en något snopen man, som snällt visade oss hur man skulle göra för att få hissen att röra på sig, då vi skulle ta oss upp till vårt hotellrum.

Han tittade lite storögt på oss, och förstod förmodligen inte ett ord av vad vi, två glada skånetöser, egentligen babblade om. Men upp kom vi och kunde installera oss på vårt rum.

Efter att ha traskat många kilometer i ett härlig Stockholmsväder var vi slutligen redo för årets tjejmil.

Kanske var det årets hetaste och kvavaste dag? Det var så varmt att vi fick ladda en stund i skuggan av ett träd. Där under trädet mötte vi en erfaren dam. Vi småpratade en stund med henne och kunde snart förstå att hon var en van löpare sedan många år. Men den här dagen hade hon kommit enbart för att heja på en vän, berättade hon.

Startskottet gick och det blev en tung mil för mig ute på Gärdet. Kanske var det sviterna efter min förkylning, ”ischiasontet” i benen eller så var det helt enkelt värmen som gjorde det något jobbigare än vanligt. Plötsligt hörde jag en röst i publiken… ”heja nummer 14568, heja Österlen”…. Och tänk vad några peppande ord kan göra stor skillnad! Tack du okända kvinna som gav mig lite extra krafter.

Både jag och Petra kom i mål, grymt nöjda med oss själva båda två.

Dagen efter hoppade vi på tåget igen och susade tillbaka ner till Skåne och till vårt kära Österlen.

Inget är väl så härligt som att ”kumma himm”… ”himm ti Österlen igen!

Dagens citat:

Livet börjar där din trygghetszon slutar.

För oss väntar mer springträning innan nästa drömmiga mål ska uppfyllas… Vågar man inte testa så kan man ju aldrig lyckas.

Ha de fint och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vi är här igen.

7 september, 2019

Hejsan.

Det är september och sommaren börjar så sakta att övergå i höst. Det betyder att äntligen kan jag och hundarna åka till stranden tillsammans igen.

Det är så underbart att ta sig en morgon- eller kvällspromenad med vinden virvlande runt öronen och ljudet av vågskvalp.

Att sakta ströva fram på en folktom strand och bara njuta, det gillar både jag och mitt fyrfotagäng.

I tidningen kunde jag läsa att det samlats upp en hel massa sopor efter sommarens besökare, på bara den här ynka lilla  strandremsa. Jag kan inte förstå … Vem glömmer att ta med sig soporna hem? Fy bubblan så dåligt.

Även vid Gyllebobadet har det varit bedrövligt med alla sopor i sommar. Det är verkligen tråkigt.

Vi borde alla tänka lite mindre på vilka rättigheter vi har och istället faktiskt fokusera på våra skyldigheter.

Dagens citat:

Du har ingen skyldighet att vara alla andra till lags hela tiden. Stanna upp och gör det som är bäst för dig också.

Fast skyldigheten att visa hänsyn, den har man alltid. Några skulle behöva bli påminda om det … lite mer hårdhänt, tycker jag!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Årets växkraft.

6 september, 2019

Hej hej.

Liksom i fjor har jag sått solrosfrön och planterat ut de gängliga små plantorna i min trädgård.

I fjor tyckte jag att de slog alla rekord. De blev så himla höga och kålväxta. Fast i år har de nog slagit rekord igen och blivit ännu lite högre och kraftigare.

Till och med från de röda kinkiga ”kinesiska solrosorna”, har jag lyckats ta frön från i fjor. Nu blommar även de så stolta och vackra.

Det har nog varit ett riktigt gynnsamt år för växtligheten på Österlen. I min trädgård har det blommat som aldrig förr tycker jag.

Det är lite som om trädgårdsåret nu tänker avsluta med en riktig färgfestival.

Jag älskar de där sensommarblommorna som tappert står kvar likt kaptenen på ett sjunkande skepp. Segt står de emot höststormar, regn och rusk. Inte förrän frosten kommer är de beredda att ge upp.

Dagens citat:

Tvivel dödar fler drömmar än vad misslyckande någonsin kommer att göra.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jag fångade en räv idag…

5 september, 2019

Hejsan.

Här i Gyllebo är det gott om vilda djur. Med skogen inpå knuten så är det såklart inte så konstigt.

Rådjuren här är nästan som om de vore tama och det är med en slags hatkärlek jag ser dem tugga på buskar och växter i trädgården.

Men så är här andra djur också som inte alltid är så kul att bo tillsammans med.

Det var mina grannar som hade fått en hel oönskad familj precis vid sin tomtgräns. Självklart ville jag gärna hjälpa till att avhysa de objudna gästerna.

Det jag fångade i fällan var alls ingen räv. Nej det var skogens herreman –  Herr Grävling. Såklart passade grävlingen på att gå i fällan då maken min var bortrest, så det blev mitt jobb att hitta en ny plats för det fina lilla djuret.

Långt iväg till en av Österlens vackraste skogar fick han åka. Exakt var, får bli min egen lilla hemlighet…

På behörigt avstånd ställde jag mig när han skulle ge sig iväg i sin nya hembyggd. Man vet ju aldrig, sådana där grävlingar kan faktiskt bli våldsamt förbannade om det vill sig illa.

Men han lufsade helt lugnt ut ur lådan och försvann in i buskaget. Det enda som fanns kvar av honom var en fruktansvärd odör i min bil. Faktiskt mycket värre än Johnnyfisar.

När jag svängde in på min uppfart i Gyllebo igen, så stod det lilla rådjuret fortfarande oblygt kvar och mumsade i trädgården. Illsinnigt tänkte jag för mig själv att jag skulle kanske bygga en lite större fälla till de där rådjuren också…

Fast nej, jag orkar faktiskt inte smuggla djur sådär hit och dit över hela Österlen.

Dagens citat:

För att kunna hantera andra krävs det att man kan hantera sig själv. När du kan det, kommer du att inse att andra inte längre behöver hanteras.

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Så vackra morgnar.

4 september, 2019

Hejsan.

Vid den här tiden på sensommarn brukar det vara så fantastiskt vackra morgnar.

Sådär drömmigt soldisiga, fuktigt dimmiga och härligt härligt.

En morgon då jag hämtade hem min dotter från sitt nattjobb, låg Österlen ännu tyst sovande. Inte en människa var vaken mer än jag, min dotter och kanske tidningsbudet.

Under tystnad körde vi tillbaka hem till Gyllebo. Min dotter för att krypa ner i sin säng och äntligen få sova. Jag för att snöra på mig kängorna och ta en runda i skogen.

Tack Österlen för ännu en underbar dag!

Dagens citat:

Visst är det roligt när någons skratt är roligare än skämtet.

Hon, min dotter, hon har ett underbart skratt som jag älskar. Vissa människor har det. Alla egentligen, så länge det inte är hånfullt såklart. Mer äkta skratt åt folket tack!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Allt finns att göra på Österlen.

3 september, 2019

Hejsan.

Här på Österlen finns flera små gulliga biografer. I Tomelilla finns Rio Bio. Men också i Kivik och i Borrby finns små gulliga biografer.

Här i Gyllebo stoltserar vi såklart också med en egen biograf. En alldeles underbart charmig liten bio. Folkets bio, Gylleboverket, som finns där det förr i tiden fanns en välkänd rivningsfirma.

En sensommarkväll hade jag bokat biljetter för mig och min familj för att gå och se en film på vår egen Gyllebobiograf.

När dagen kom, visade det sig vara en ovanligt het och varm sommardag. Jag fördrev min förmiddagen på stranden.

På min väg ner till stranden njöt jag av de gulliga små husen i Knäbäcks sommarby. Sedan jag varit där med vänner en kväll, så måste jag nu alltid ta den vägen ner till stranden istället. Där är ju så vackert.

Alla husen är olika och unika och så charmiga.

Efterhand som dagen gick fylldes stranden på med badsugna människor.

Själv kände jag mig snart nöjd och susade hemåt framåt eftermiddagen.

Så kom kvällen och det var dags för bio. Min familj hade plötsligt fått helt andra planer, så jag fick gå dit ensam.

Att gå på bio själv är absolut inget som jag har problem med. Man ska ju ändå vara tyst och titta på film.

Här på Gylleboverket är det så mysigt. Man samlas en stund utanför, dricker kaffe och äter hembakt. Kanske är det här Sveriges charmigaste lilla biograf?

Filmen då? Jo, jag såg ju ”Flykten från DDR”. En alldeles sann historia om två familjer som försöker fly frå Öst- till Västtyskland i en hemmagjord luftballong. Så fantastiskt bra film. Och sann! Se den, om ni har möjlighet, och förbered er på spänning.

Dagens citat:

Att lite på någon är mitt beslut. Att bevisa att jag har rätt är den andres beslut.

Ha det gott. Och är någon sugen på bio i Gyllebo, så visas det film här i tio veckor till ungefär. Googla på Gylleboverket.

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En kväll på piren.

2 september, 2019

Hejsan.

Det var den där kvällen då jag och min dotter for till Kronovalls slott för att äta pizza i spannstallet. När det visade sig att där var stängt för säsongen körde vi vidare. Efter lite ”om och men” i form av fullsatta matställe hamnade vi till sist på bästa tänkbara platsen….  Kiviks hamnkiosk. den kan man alltid lite på!!

I sista stund innan stängning, beställde vi vår pizza. Med den nygräddade delikatessen i en pappkartong, tassade vi sedan längst ut på piren och satte oss i solnedången.

Så himla gott. Bästa är ju att äta sin pizza med fingrarna. Visst blir det lite kladdigt, men det är på det viset pizza smakar som godast.

När vi mätta slickat bort det sista kladdet från fingrarna satt vi sedan bara där i dagens sista ljus och njöt. Så oerhört vackert!

När vi strosade tillbaka på piren, kunde jag ser hur några människor tog sig ett sista kvällsdopp. Havet låg spegelblankt och stilla.

Borta vid Buhres satt människor ute och njöt. Förmodligen festade de på något av havets alla läckerheter. Det var en fin kväll och en enkel pizza på piren var som rena festen för mig.

Dagens citat:

Inuti varje människa du är bekant med finns en person som du inte känner.

Ett citat som verkligen kan vara sant … på många olika vis…

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Augusti 2019

1 september, 2019

Hejsan.

Underbara augusti och underbara sensommar. Ja, det har verkligen varit en dramatiskt vacker månad. Naturen har visat sig från sin allra bästa sida. Vädret har varit en skvätt av allting och jag har verkligen njutit av både regn, åska sol och vind.

En dyster diagnos har min älskader Johnnyhund fått. Men ännu verkar han inte må alltför dåligt och jag tar vara på varje minut med honom såklart.

Jag tackar för en underbart härlig Augusti och hälsar September välkommen.

Min löpstatistik stannade på 40 kilometer då en nätt liten ”tösaförkylning” klubbade mig en smula. Mitt måtto är att aldrig någonsin springa med halsont! Rinnande ögon och snorig näsa, då är det bara att köra!

Dagens citat:

När the bottom is nådd och the känsla av misslyckande är total. Try a little särskrivning. Plötsligt kan du vara Miss Lyckad.

…och har allt gått enligt planerna så har jag lyckats ta mig runt på ännu en tjejmil i Stockholm…

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top