Våren skyndar inte. » Österlen

Våren skyndar inte.

Våren skyndar inte.
Skrivet av Annika Olsson / 22 maj, 2019

Våren skyndar inte, ändå fullbordas allt.

Hejsan.

Vi har så mycket att lära av naturen.

”Man trår lived å si” … ja, det fick jag ofta höra som ung. Att jag längtade livet ur mig.

Visst är det väl så att vi hela tiden längtar till något där borta i framtiden. Vi längtar till sommaren, semestern, bättre väder … När allt är uppfyllt, först då ska man liksom njuta….

När det finns så mycket att njuta av just i denna stunden. Små saker att lägga märke till.

En spindel med långa framben, eller en skelande fluga på en blomställning.

Ett ensamt maskrosfrö eller en förtjusande ormbunkskringla.

Lägg märke till hur vacker den vilda blomman, humleblomster, egentligen är. Blomman som vi här på Österlen kallar för kopattablomma. Ett namn som den fått av att dess innersta kronblad liknar juvret på en mjölkstinn ko.

Vi borde alla ta för vana att för en liten stund varenda dag stanna upp och bara iaktta. Att acceptera och fokusera på den bild vi har på näthinnan precis just i stunden.

För om man bara längtar till något annat, då njuter man ju aldrig.

Dagens citat:

Håll dig undan från negativa människor. De ser problem i varenda lösning.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

15 september, 2019
14 september, 2019
13 september, 2019
12 september, 2019
10 september, 2019
9 september, 2019
8 september, 2019
7 september, 2019
6 september, 2019
5 september, 2019

Årets växkraft.

6 september, 2019

Hej hej.

Liksom i fjor har jag sått solrosfrön och planterat ut de gängliga små plantorna i min trädgård.

I fjor tyckte jag att de slog alla rekord. De blev så himla höga och kålväxta. Fast i år har de nog slagit rekord igen och blivit ännu lite högre och kraftigare.

Till och med från de röda kinkiga ”kinesiska solrosorna”, har jag lyckats ta frön från i fjor. Nu blommar även de så stolta och vackra.

Det har nog varit ett riktigt gynnsamt år för växtligheten på Österlen. I min trädgård har det blommat som aldrig förr tycker jag.

Det är lite som om trädgårdsåret nu tänker avsluta med en riktig färgfestival.

Jag älskar de där sensommarblommorna som tappert står kvar likt kaptenen på ett sjunkande skepp. Segt står de emot höststormar, regn och rusk. Inte förrän frosten kommer är de beredda att ge upp.

Dagens citat:

Tvivel dödar fler drömmar än vad misslyckande någonsin kommer att göra.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jag fångade en räv idag…

5 september, 2019

Hejsan.

Här i Gyllebo är det gott om vilda djur. Med skogen inpå knuten så är det såklart inte så konstigt.

Rådjuren här är nästan som om de vore tama och det är med en slags hatkärlek jag ser dem tugga på buskar och växter i trädgården.

Men så är här andra djur också som inte alltid är så kul att bo tillsammans med.

Det var mina grannar som hade fått en hel oönskad familj precis vid sin tomtgräns. Självklart ville jag gärna hjälpa till att avhysa de objudna gästerna.

Det jag fångade i fällan var alls ingen räv. Nej det var skogens herreman –  Herr Grävling. Såklart passade grävlingen på att gå i fällan då maken min var bortrest, så det blev mitt jobb att hitta en ny plats för det fina lilla djuret.

Långt iväg till en av Österlens vackraste skogar fick han åka. Exakt var, får bli min egen lilla hemlighet…

På behörigt avstånd ställde jag mig när han skulle ge sig iväg i sin nya hembyggd. Man vet ju aldrig, sådana där grävlingar kan faktiskt bli våldsamt förbannade om det vill sig illa.

Men han lufsade helt lugnt ut ur lådan och försvann in i buskaget. Det enda som fanns kvar av honom var en fruktansvärd odör i min bil. Faktiskt mycket värre än Johnnyfisar.

När jag svängde in på min uppfart i Gyllebo igen, så stod det lilla rådjuret fortfarande oblygt kvar och mumsade i trädgården. Illsinnigt tänkte jag för mig själv att jag skulle kanske bygga en lite större fälla till de där rådjuren också…

Fast nej, jag orkar faktiskt inte smuggla djur sådär hit och dit över hela Österlen.

Dagens citat:

För att kunna hantera andra krävs det att man kan hantera sig själv. När du kan det, kommer du att inse att andra inte längre behöver hanteras.

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Så vackra morgnar.

4 september, 2019

Hejsan.

Vid den här tiden på sensommarn brukar det vara så fantastiskt vackra morgnar.

Sådär drömmigt soldisiga, fuktigt dimmiga och härligt härligt.

En morgon då jag hämtade hem min dotter från sitt nattjobb, låg Österlen ännu tyst sovande. Inte en människa var vaken mer än jag, min dotter och kanske tidningsbudet.

Under tystnad körde vi tillbaka hem till Gyllebo. Min dotter för att krypa ner i sin säng och äntligen få sova. Jag för att snöra på mig kängorna och ta en runda i skogen.

Tack Österlen för ännu en underbar dag!

Dagens citat:

Visst är det roligt när någons skratt är roligare än skämtet.

Hon, min dotter, hon har ett underbart skratt som jag älskar. Vissa människor har det. Alla egentligen, så länge det inte är hånfullt såklart. Mer äkta skratt åt folket tack!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Allt finns att göra på Österlen.

3 september, 2019

Hejsan.

Här på Österlen finns flera små gulliga biografer. I Tomelilla finns Rio Bio. Men också i Kivik och i Borrby finns små gulliga biografer.

Här i Gyllebo stoltserar vi såklart också med en egen biograf. En alldeles underbart charmig liten bio. Folkets bio, Gylleboverket, som finns där det förr i tiden fanns en välkänd rivningsfirma.

En sensommarkväll hade jag bokat biljetter för mig och min familj för att gå och se en film på vår egen Gyllebobiograf.

När dagen kom, visade det sig vara en ovanligt het och varm sommardag. Jag fördrev min förmiddagen på stranden.

På min väg ner till stranden njöt jag av de gulliga små husen i Knäbäcks sommarby. Sedan jag varit där med vänner en kväll, så måste jag nu alltid ta den vägen ner till stranden istället. Där är ju så vackert.

Alla husen är olika och unika och så charmiga.

Efterhand som dagen gick fylldes stranden på med badsugna människor.

Själv kände jag mig snart nöjd och susade hemåt framåt eftermiddagen.

Så kom kvällen och det var dags för bio. Min familj hade plötsligt fått helt andra planer, så jag fick gå dit ensam.

Att gå på bio själv är absolut inget som jag har problem med. Man ska ju ändå vara tyst och titta på film.

Här på Gylleboverket är det så mysigt. Man samlas en stund utanför, dricker kaffe och äter hembakt. Kanske är det här Sveriges charmigaste lilla biograf?

Filmen då? Jo, jag såg ju ”Flykten från DDR”. En alldeles sann historia om två familjer som försöker fly frå Öst- till Västtyskland i en hemmagjord luftballong. Så fantastiskt bra film. Och sann! Se den, om ni har möjlighet, och förbered er på spänning.

Dagens citat:

Att lite på någon är mitt beslut. Att bevisa att jag har rätt är den andres beslut.

Ha det gott. Och är någon sugen på bio i Gyllebo, så visas det film här i tio veckor till ungefär. Googla på Gylleboverket.

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En kväll på piren.

2 september, 2019

Hejsan.

Det var den där kvällen då jag och min dotter for till Kronovalls slott för att äta pizza i spannstallet. När det visade sig att där var stängt för säsongen körde vi vidare. Efter lite ”om och men” i form av fullsatta matställe hamnade vi till sist på bästa tänkbara platsen….  Kiviks hamnkiosk. den kan man alltid lite på!!

I sista stund innan stängning, beställde vi vår pizza. Med den nygräddade delikatessen i en pappkartong, tassade vi sedan längst ut på piren och satte oss i solnedången.

Så himla gott. Bästa är ju att äta sin pizza med fingrarna. Visst blir det lite kladdigt, men det är på det viset pizza smakar som godast.

När vi mätta slickat bort det sista kladdet från fingrarna satt vi sedan bara där i dagens sista ljus och njöt. Så oerhört vackert!

När vi strosade tillbaka på piren, kunde jag ser hur några människor tog sig ett sista kvällsdopp. Havet låg spegelblankt och stilla.

Borta vid Buhres satt människor ute och njöt. Förmodligen festade de på något av havets alla läckerheter. Det var en fin kväll och en enkel pizza på piren var som rena festen för mig.

Dagens citat:

Inuti varje människa du är bekant med finns en person som du inte känner.

Ett citat som verkligen kan vara sant … på många olika vis…

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Augusti 2019

1 september, 2019

Hejsan.

Underbara augusti och underbara sensommar. Ja, det har verkligen varit en dramatiskt vacker månad. Naturen har visat sig från sin allra bästa sida. Vädret har varit en skvätt av allting och jag har verkligen njutit av både regn, åska sol och vind.

En dyster diagnos har min älskader Johnnyhund fått. Men ännu verkar han inte må alltför dåligt och jag tar vara på varje minut med honom såklart.

Jag tackar för en underbart härlig Augusti och hälsar September välkommen.

Min löpstatistik stannade på 40 kilometer då en nätt liten ”tösaförkylning” klubbade mig en smula. Mitt måtto är att aldrig någonsin springa med halsont! Rinnande ögon och snorig näsa, då är det bara att köra!

Dagens citat:

När the bottom is nådd och the känsla av misslyckande är total. Try a little särskrivning. Plötsligt kan du vara Miss Lyckad.

…och har allt gått enligt planerna så har jag lyckats ta mig runt på ännu en tjejmil i Stockholm…

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Pizza blev konst och nostalgi istället.

31 augusti, 2019

Hejsan.

Det var en vacker sommarkväll då min käre make var långt uppe i de norrländska skogarna på tjäderjakt. En kväll då jag och min dotter tänkte äta årets traditionella pizzor i spannstallet på Kronovalls slott.

Två av mina döttrar har flera somrar jobbat där som små slottspigor. De har städat, bäddat, serverat och gnott där i det vackra slottet. Särskilt kul är det då såklart för dem att någon gång varje år komma hit igen.

Ganska besvikna blev vi, när vi upptäckte att det var stängt i spannstallet. Med knorrande magar strosade vi ändå runt lite i parken och njöt en stund av allt det vackra.

Vi passade på att kika lite på den skulpturutställning som var utställd i parken.

Alldeles extra nostalgisk blev även jag själv, då jag såg att en del konstverk var skapta av Kjell Nilsson. Kjell som jag hade som lärare i Ystad i min ungdom. Underbara Kjell Nilsson från Tomelilla. En person som jag aldrig glömmer, som gav oss lärdomar och insikter som ingen lärobok någonsin kan förmedla.

Trots att alla skulpturer var väldigt intressanta att titta på, så blev vi inte direkt mätta i våra magar. Det var bara för oss att susa vidare ut på Österlen på jakt efter något annat mysigt matställe.

Dagens citat:

När du förändrar ditt sätt att betrakta saker, förändras de saker du betraktar.

Ha en riktigt fin lördag och Kram från mig.

Annika

(som alltid är alla bilder i inlägget tagna av mig själv, dock har min dotter Amanda Henriksson knäppt de foto där jag själv är med, alltså ingen självutlösare här inte…)

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Det är inte allt man vill ha i Herrens Hage.

30 augusti, 2019

Hejsan.

Jag njuter av allting som finns i ”vår herres hage”.

Så här i sena augusti har allting blivit fullväxt och överväxt.

Naturen och växterna har gjort sig redo för sin egen överlevnad. Blommor och växter är fyllda med nya små frö att sprätta ut i vinden för att fortplanta sig.

Brännässlorna har vuxit och blivit långa som ösregn. Under dess blad hänger långa trådar med nya nässelfrö. De är så vackra tycker jag.

Men så finns det några arter jag inte alls gillar…

Jättebalsaminen! Huhhh … Det är en invasiv art som kommer från Himalaya.  Här i Gyllebo har jag bara sett den växten på ett enda ställe förut.  Men i år poppar enstaka exemplar upp lite varstans. Jättebalsaminen kan bli 2,5 meter hög och växer i en rasande hastighet med stor spridning. På kort tid bildar den ett stort bestånd som liknar en riktig djungel.

Så fort jag ser växten drar jag upp den med rötterna och kastar i soptunnan för brännbart.

Ja, jag älskar nästan allting i naturen, utom då jättebalsamin!

Dagens citat:

Att leva är så häpnadsväckande att det lämnar mycket lite utrymme för andra sysselsättningar.

Och ser ni en jättebalsamin, ryck upp den och hindra den från att sprida sin frö till nästa år.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

I nästa liv vill jag vara ett får.

29 augusti, 2019

Hejsan.

I mitt nästa liv vill jag födas som en fårskalle…

Nu menar jag inte vilket får som helst. Nej!! Det jag vill vara är ett av alla de Havängsfår som fritt strövar runt på militärernas övningsfält. I fullständig harmoni ser de ut att njuta totalt av sina liv.

Eller så vill jag bli en liten nyfiken tjurkalv. Då kunde jag slå mig ner och lukta på en blomma och låta vinden busa runt och leka med mina öron.

OM jag vore en tjurkalv så kunde jag i sakta mak strosa bort till ett vattenhål och släcka törsten en varm sommardag.

Ska jag födas som fårskalle eller tjurkalv i nästa liv, ja då hoppas jag att det blir här på Österlen. Så jag kan vandra fram på Ravlunda skjutfält dagarna i ända. Det hoppas jag…

Och blir jag människa igen i nästa liv, ja då får jag helt enkelt bara köpa mig en liten husvagn…

Dagens citat:

Sitt inte passiv och tyck att du förtjänar något bättre. Fortsätt framåt och sök upp någonting bättre.

På Österlen har man ofta mer än vad man förtjänar…

Ha det fint och kram

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Att bo i en sommarby.

28 augusti, 2019

Hejsan.

Att bo i ett fritidsområde är det bästa som finns tycker jag.

Här är liv och rörelse på sommarn, och alldeles tomt och tyst på vinterhalvåret. Det passar mig som handen i handsken.

På Österlen finns många små gulliga sommarbyar. De flesta ligger nära kusten såklart. Men här i Gyllebo tycker jag att det är perfekt. Här har vi nära till precis allt. Skogen, vår lilla sjö och så har vi cykelavstånd till havet. Det kan liksom inte bli bättre.

När vi flyttade hit till Gyllebo för 20 år sedan så var här många tomter till salu. Fastigheter som man kunde köpa för en förhållandevis billig peng. Då var det ännu inte så poppis att bygga hus just här. Men det har ändrats mycket genom åren, och nu finns inte många tomter kvar att köpa.

Många nya stugor och hus har byggts här. I alla möjliga stilar och utförande. Det är en väldigt gullig och charmig liten sommarby, måste jag säga.

På en av mina morgonpromenader träffade jag på några byggare som var i full färd med grunden till en tillbyggnad. Det byggs och fixas flitigt överallt, och det är en väldigt välskött liten sommarby.

Någon frågade mig om det inte blev väldigt mörkt här ute på vintern. Det blir det såklart och jag tycker att det är underbart. Jag älskar att slippa gatubelysningar och istället kunna tända små lampor i fönstren. Eller ibland bara släcka ner allting och njuta av mörkret. Ingenstans känner jag mig tryggare än i mörkret i Gylleboskogen.

Det här är en av mina favoritplatser på jorden, helt klart, och jag njuter varje dag! Oavsett väder och vind, eller årstid så älskar jag det här stället.

Dagens citat:

Som död kanske man kan njuta av döden, men så länge jag lever så tänker jag njuta av livet.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top