Tomelillas Thailand. » Österlen

Tomelillas Thailand.

Tomelillas Thailand.
Skrivet av Annika Olsson / 4 januari, 2019

Hejsan.

En dag i julhelgen när solskenet övergick till ”ur och skur”, då beslöt vi oss för att drömma oss bort till Thailand för en stund.

Inget passar väl då bättre än att äta kvällsmaten på en av Österlens bästa thairestauranger.

När vi kom dit hade någon överförfriskad knasboll hivat en flaska genom glasrutan. Polisen var på plats och upprättade ordningen igen. För en stund fick jag en liten flashback till min egen tonårstid där i Tomelilla. Högstadieskolan hade dåligt rykte och inte ens ett riktigt namn på den tiden. Säkert fanns det någon som slog sönder rutor då också, i slutet av 70-talet. Jag var ung, kär och nyfiken på livet. Och jag minns att de äldre sa att det var minsann bättre förr …

Om det där får de lärde tvista, jag kan bara med säkerhet säga att livet var spännande att leva, då som nu.

Nåväl, maten den här kvällen var helt utsökt. Så himla gott. Jag och Stefan satt en lång stund. Vi och åt och vi planerade för framtiden. Kanske, kanske kan en liten tripp till Thailand bli av. Ja, den som lever får se.

Dagens citat:

Jag förlåter människor, men det betyder inte att jag accepterar deras beteende eller litar på dem. Jag förlåter dem för min skull, så att jag kan gå vidare med mitt liv.

Ha en fin dag och blir ni sugna på något gott ikväll så kan jag verkligen rekommendera att äta Thailändskt.

Kram Annika

Dela gärna
  • 14
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

Alla dessa blommor.

20 mars, 2019

Hejsan.

Visst är det underbart nu på våren när de första blommorna slår ut. Tidigt här på Österlen.

Mest gillar jag de vilda blommorna. Blåsipporna som varje år står där på stenbumlingen och ser så stolta ut. Skyddade av lagen, som säger att de inte får plockas. Åtminstone inte här i vår del av landet.

Jag älskar såklart alla blommor som jag satt i min egen trädgård också. Lökarna som en efter en nu tittar upp.

Alla fröer som nu är dags att så. Visst är det ljuvligt.

Vis och klok av erfarenhet, så tänkte jag dra ner på min entusiasm och bara så hälften av allt jag vill. Jag minns förra sommarens konkande med vattenkannan. I år vill jag istället känna mig fri från att rädda törstiga blommor. Istället ska jag njuta av andras blomsterprakt.  Men solrosorna måste jag ju så såklart. De är mina favoriter.

Men mest älskar jag vilt …

Och tills skogen och ängarna bjuder på vilda blommor så njuter jag av vilda tulpaner på köksbordet.

Idag är det föresten vårdagjämning, så snart kör det igång hörrni!!

Dagens citat:

Att sköta sig är att se till att man hinner med det roliga.

Man kan njuta av saker och ting, utan att själv äga allt. Det ger en frihet och istället hinner man med att se och njuta av så mycket mer.

Ha det bra och kram.

Annika

Dela gärna
  • 9
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Genvägar är ofta senvägar.

19 mars, 2019

Hejsan.

De flesta av oss är nog lite av en sorts ”vanemänniskor”. Åtminstone är jag det. För mig blir det oftast samma gamla vanliga runda jag går med mina hundar i skogen.

Den där vanliga rundan som går förbi det gamla trädet som jag tycker liknar Pippi Långstrumps sockerdricksträd. Sedan fortsätter jag oftast motsols runt sjön. Ja, nästan alltid samma håll också.

Men en mulen dag då tranorna skränade lite extra mycket så bestämde jag mig för att ta en genväg. Jag tänkte gena över den stora ängen hem.

De dansande tranorna flög hals över huvud iväg bort till ett annat fält. Surt skränande tycktes de beklaga sig över vår närvaro.

Hagen var full av gamla ”kobladder” (komockor) och småhundarna tycktes tro att allt de där var extra näringstillskott som var avsett för dem. Efter en massa fyande och nejande så förstod de tillslut att det var strikt förbjudet att äta kobajs. Inget uppdukat gottebord för dem i alla fall.

Vår genväg blev alltmer fuktig och till slut fick vi hoppa från tuva till tuva för att ta oss fram. Små bäckar rann fram i hagen och gjorde framkomligheten lite svårare än vad jag föreställt mig.

Nej det är minsann inte alltid som genvägar går snabbare. Men kanske blir de mer händelserika och det är ju för all del ganska spännande.

 

Dagens citat:

Om du vill lära känna vägen framför dig, fråga dem som går på andra hållet.

Fast ibland möter man ingen, då måste man utforska sin stig på egen hand.

Ha det fint, och var inte rädd för att trampa upp nya stigar ibland..

Kram Annika

Dela gärna
  • 4
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En underbar morgon med mina hjärtan.

18 mars, 2019

Hejsan.

Vilken underbar dag vid Klammersbäck!

Hit vandrar jag ju ofta med mina hundar. Det som var så speciellt för just den här dagen, var att även min Stefan kunde följa med. Det var första turen med hans stelopererade fot.

Nu är Stefan inte den mest vandringssugne personen man kan tänka sig. Att spankulera runt i naturen utan mål och mening, det är inte riktigt hans melodi.

Helst ska Stefan ha en boll framför fötterna eller en bössa på axeln för att tycka om den här typen av motion. Det blir liksom mer mening för honom att röra sig då.

-nu ska vi vell ente lua hur långt som helst, sa han skeptiskt efter bara en liten stund.

Till ensamma tallen vid Klammersbäck var precis lagom, tänkte jag.

Det som är så bra med den där lilla vackra platsen är att där finns två stolar där man kan vila sig och samtidigt njuta av den vackra vyn.

Att kunna sitta där och njuta tillsammans med dem man älskar allra mest, det är nog det bästa som finns i hela världen.

Och när vi vilat en bra stund var vi alla redo att vända tillbaka.

Längs den lilla stigen på heden växte stora buskar av sälg. Fulla med kissar. Åhhh jag älskar det ordet – videkissar (eller kisar, som vi säger här på Österlen)

Sen bar det av mot Gyllebo igen. Stefans mungipor gick upp en smula och han fortsatte sin dag i grävmaskinen. Jag ska nog inte förvänta mig att det blir någon vandrare av den mannen.

Dagens citat:

Om människan skulle bygga ”Lyckans hus” skulle det största rummet bli väntsalen.

Vänta inte på att vara lycklig.

Kram Annika

p.s så måste jag få hälsa också … till min lilla dotter, som fyller år idag. Grattis lillskruttan.

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jag älskar att springa.

17 mars, 2019

Hejsan.

Att jag som vuxen skulle komma att yppa orden ”jag älskar att springa” kändes för tio år sedan som ett enda stort skämt.

Jag hade sämsta konditionen. Jag hade även en fast övertygelse om att min kropp inte kunde röra sig på annat vis än på sin höjd i rask promenadtakt. Powerwalking som det också kallas, var det fortaste jag förflyttade mig.

Idag är jag inte längre så förtjust i att gå fort, eller powerwalka. Det känns hårt och påverkar min dåliga rygg negativt. Istället har jag upptäckt den underbara känslan av att springa. Inte fort och inte kraftfullt. Jag springer med små nätta steg. Istället för att tänka att jag är en stark, muskulös och tung ardennerhäst, så föreställer jag mig att det är ett kattdjur jag försöker efterlikna.

Hastigheten är inte heller så viktig. Men efterhand så går det oundvikligen fortare. Det kommer liksom som en belöning av allt tränande.

Med en fantastisk natur inpå husknuten har jag såklart lite enklare än många andra att ta mig ut på mina rundor. Men jag lovar att även här på Österlen och i mitt Gyllebo kan det vara motigt. Det kan blåsa halv storm så trädgrenarna far. Det kan regna småspik och vara kallt. Vissa rundor är inte alltid ren och skär lycka. Det kan faktiskt kännas som jag drar på en hel kossa på min rygg. Likaväl älskar jag det!

Jag har inte haft någon tränare, peppare eller instruktör. Jag har bara gett mig ut och sprungit. Att skriva om träning och löpning är inte för att skryta eller att på något vis verka bättre än någon annan. Nej, jag vill egentligen bara peppa andra att hitta den här sköna motionsformen.

Efter att ha läst boken Hjärnstark av Anders Hansen är jag ännu mer övertygad om att löpning gör något bra för både kropp och själ.

Jag hoppas att jag kan locka ut några fler att börja springa, för jag tror att så många har förutsättningarna, även om de inte riktigt tror det själv.

Dagens citat:

Vi finner inte lyckan, vi skapar den.

Ta hand om dig och skapa bra förutsättningar för just din lycka.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Aprilväder i mars när vi njöt bästa lunchen på Österlen.

16 mars, 2019

Hejsan.

Ömsom sol och ömsom regn, ja så var vädret förra helgen.

Över Kivik och marknadsfältet höjde sig en vacker regnbåge.

Efter en rolig och festfylld helg för mig och Stefan, bestämde vi oss för att ta en snabb lunch på vägen. Såklart fick det bli bästa lunchstället man bara kan tänka sig här på Österlen.

Brösarps Gästis såklart. Har man ett hjärta som klappar för Brösarp, så har man.

Min favoritlunch där på gästis är deras paradrätt. Skånsk äggakaga.

Jag älskar den här maträtten. Go äggakaga med rökt knaperstekt fläsk och lingon till.

Att man sedan får en ”doggybag” med hem, det är ett stort plus. För portionerna är så väl tilltagna att inte ens den matgladaste klarar av att äta upp hela portionen.

Dagens citat:

En nyupptäckt maträtt är roligare än en nyupptäckt stjärna.

Har ni inte smakat den bästa äggakagan på Österlen ännu, så tycker jag absolut ni ska göra det. Tipset kommer från mitt Brösarpshjärta och är på inget vis varken sponsrat eller mutat.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Hur vore det om vi visade varandra lite mer hänsyn.

15 mars, 2019

Hejsan.

Alla ni hundägare, ni vet väl om att det just nu råder koppeltvång på våra hundar. En liten enkel lag som är till för våra vilda djur och fåglar. Vår natur som just nu är som en enda stor barnkammare. Inte svårt alls att efterfölja faktiskt. Man ser bara till att ha sina hundar i koppel. Något som vem som helst borde kunna följa. Skitenkelt.

Men varje år stöter jag ändå på dumma människor som inte tycks begripa någonting. Människor som efter sitt misslyckade inkallningsförsök, istället skriker till mig på långt håll ”han är inte farlig, hur snäll som helst”… när deras snälla hund sätter av mot mig och min lilla flock. Hur tänker de? Min hund kanske inte är så snäll …

Eller så finns det de som totalt nonchalerar allting och låter sin stora hund springa vind för våg under tiden som man själv pratar i telefon. Det här hände i helgen. Johnny blev vild och slet sönder sitt läderkoppel när en stor vit hund cirklade runt oss.

Alla kan brista, alla kan göra fel. Jag har lätt för att godta ursäkter och brukar ha förståelse för det mesta. Men jag kan inte förstå att man istället för att inse sitt eget fel, istället blir sur och arg för att vi ”släppte” vår hund.

Stranden i Vitamölla är både stor och bred. Här finns gott om plats för oss alla. Men vi måste visa varandra respekt och ha uppsyn över våra hundar. I synnerhet vid den här tiden.

Och även om just din hund är snäll och skötsam så betyder det inte att min kopplade hund gillar när andra fyrbenta kompisar kommer fram till oss. Ett hundslagsmål är inget roligt och kan sluta både tråkigt och kostsamt. En hund i koppel är ofta mycket tuffare än den som springer lös.

Så vad säger ni? Ska vi ta och visa varandra lite mer hänsyn och respekt. Tillsammans kan vi göra vår natur till en plats där alla vågar vara. Tryggt och lugnt. Går din hund fot är allt frid och fröjd, annars kan det väl inte vara så svårt att ha ett litet koppel på.

Dagens citat:

Det är värt att bli betraktad som en idiot om det är priset för att gå sin egen väg.

Även om man går sin egen väg, så måste man ta hänsyn och visa respekt mot andra, både djur och människor. Istället för tråkiga konflikter kan vi mötas, le och säga hej!

Ha en fin dag och kram

Annika

Dela gärna
  • 21
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Storm på Österlen, då är det dags för stora vårskriket.

14 mars, 2019

Hejsan.

I förra veckan hade vi regn, rusk och stormbyar här på Österlen.

Underbart friska vårvindar, som får hela kroppen att luftas igenom. Jag får alltid ett sug efter att bara fylla mina lungor och brista ut i det stora vårskriket.

Det är när det stormar som värst man ska passa på. Då är det ändå ingen som kan höra det. Prova du också, det känns så skönt!

Och när vädret ändå busar och blåser, då kan det lika gärna passa på att ösregna också. För vatten behöver vi ju.

Underbart härliga vårstormar som jag älskar. Fast i Gylleboskogen får man gå på egen risk. Här är alltid något gammal träd som faller omkull när det stormar.

Extra härlig blir det när man mitt i stormen får en liten kort glimt av självaste solen. Nästan som en hälsning och ett löfte om alla härliga vårdagar som komma skall.

Dagens citat:

Tant Prysselius: nä lilla Pippi, så kan man verkligen inte göra. Pippi: så brukar jag göra och det brukar bli så bra så.

Jag tror att vi alla mår gott av att ha lite barnasinne kvar. Barn är så himla kloka och har inte en massa förutfattade tankar om saker och ting. I mitt hjärta bor en blandning av Pippi och Ronja. Vem bor i ditt hjärta?

Ha det fint och kram

Annika

Dela gärna
  • 9
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Svag för rosa.

13 mars, 2019

Hejsan.

Av alla färger som finns så är nog rosa den färg som gör mig mest knäsvag. Jag älskar rosa blommor.

Här nere på Österlen kan man odla persikor i trädgården. (Ja, det kanske man kan i en stor del av vårt avlånga land, vad vet jag?) Jag har tagit in några små kvistar från mitt eget träd. Nu njuter jag av dess små rosa blommor.

Rosa, små persikoblommor, ja finns det något ljuvligare!

Vädrets makter har varit busiga i helgen. Regn rusk och stövelväder. Rosa gummistövlar då såklart.

Men vi har också bjudits på vackra kvällshimlar.

En himmel i en rosa nyans som ger löften om vår och romantik.

Dagens citat:

Kärlek är en frukt som är tillgänglig för alla året runt.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ohyfsade kompisar.

12 mars, 2019

Hejsan.

Här hos oss i Gyllebo bor ett gäng ohyfsade kompisar. Invånare som inte har lärt sig skilja på ditt och mitt.

Helt ogenerat står de bara och knaprar i sig av mina penseer och alla andra blommor som jag planterar vid vår tomt. Försöker jag skrämma bort dem, så springer de bara en liten bit iväg innan de vänder sig om och ställer sig och ”ballglor” på mig.

”Ballglor” är sånt man gör här på Österlen. Man stirrar fånigt på någon utan att vika undan blicken. När jag gick i skolan sa vi att man ätit ”glosoppa” till middag, och det lär Gylleborådjuren säkerligen gjort, så som de blänger.

Jag har varit så arg på de här kompisarna att jag med mina egna händer skulle kunna strypa dem. Det var i alla fall vad jag trodde och sa, ända tills jag hade chansen…

För såklart är jag djurvän. När jag i somras såg att de fått tillökning utanför vår tomt, så tassade jag bara försiktigt förbi den lilla raringen. Mån om att den lilla skulle klara livhanken.

En raring som med all säkerhet kommer att stjäla mina sommarblommor det här året.

Det är inte bara här i Gyllebo som jag är arg på rådjuren. Även på min mammas grav i Brösarp är de och stjäler blommor.

Den lilla julrosen jag satte strax före jul är nu nästan bara ett minne blott.

I likhet med min mamma har jag en sorts hatkärlek till de här vilda djuren. Våra rådjur här på Österlen.

Dagens citat:

Jag gillar tanken på alla underbara djur som finns, även när jag inte alltid kan se dem.

Men blommorna på kyrkogårdarna skulle de kunna ta och låta bli.

Ha det fint och kram

Annika

Dela gärna
  • 13
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Den bästa tiden ligger framför oss.

11 mars, 2019

Hejsan.

Eller nej, den bästa tiden är nu. Nu när hela härligheten ligger framför oss som ett uppdukat smörgåsbord.

Snart, snart har blåsippan uppe i sin backe slagit ut i full blom. För när våren väl sätter fart, då går det fort.

Innan vi hinner blinka är Valborg här och då är det dags att hälsa våren välkommen med små brasor i varenda by.

Sen dröjer det inte länge innan alla äppelträden står i blom här på Österlen.

Nästan samtidigt kommer Österlentulpanerna att slå ut i ett färgsprakande överdåd.

Vi kommer att göra vår första rabarberpaj och njuta en fantastisk Österlensallad till kvällsmaten.

Den första goa Österlenpizzan är snart verklighet igen. En Svinabergare eller en Tångdalare – ja, det finns inget bättre.

Snart springer jag min runda i kortbyxor och vantarna byts ut mot vattenflaskan. Genom ett hav av ramslök kommer min färd att gå.

Snart tänder vi upp grillen och dukar upp för årets första utemiddag med familj och vänner.

Kanske, kanske blir det regn. Ljummet skönt vårregn.

Regn behöver vi ju här på Österlen. Snart får vi veta hur just den här våren och sommaren blir.

Jag älskar att ha allt det här framför mig. Som en kärleksfull längtan. Spänd på att ändå inte veta riktigt hur det blir.

Dagens citat:

När hjärtats fågel sjunger, så stoppar förnuftet fingrarna i öronen.

Snart, snart sticker jag näsan i en ny bukett liljekonvaljer. Den doften är som himmelriket, och allt har jag framför mig.

Ha en fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  • 5
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top