Tillskott och vitaminer. » Österlen

Tillskott och vitaminer.

Tillskott och vitaminer.
Skrivet av Annika Olsson / 10 februari, 2019

Hejsan.

Vi är mitt i februari och alla är vi bleka och glåmiga. Det är den tiden på året, då kroppen går på sparlåga. Kanske är det nu som det säljs mest vitaminer och dunderkurer i affärerna.  Med rinnande näsor trycker vi i oss vitlök, ingefära och små piller från hälsokosten. Vi mixar bär och kokar shots.

Allt det där är nog så bra. Men jag har en fast övertygelse om att det bästa man kan göra, är att vara ute. Ute i friska luften.

En stund utomhus varenda dag känns så välgörande och bra i hela kroppen. Även om det inte är solsken, så tror jag ändå att kroppen suger åt sig av dagsljuset och gör något gott med oss människor.

Eller jag tror inte, jag vet med bestämdhet att det är välgörande att vistas utomhus.

Vi rusar fram i en stressad tid. För många är det såklart inte lätt att få tiden att hinna med den där utomhusvistelsen. Fast egentligen handlar det nog om prioriteringar tror jag.

Att vara utomhus i naturen ger inte bara kroppen solljus och frisk luft. Det ger någonting åt själen också. Något som sprider sig som en skön styrka.

Dagens citat:

Naturen målar åt oss, dag efter dag, tavlor med oändlig skönhet, om vi bara har ögon att se dem…

Ja, det blev ett litet må-bra-tips från mig idag. Såklart är ett extra tillskott av D-vitaminer aldrig fel, men en stund med näsan mot himlen gör underverk.

Kram Annika

Dela gärna
  • 16
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

24 augusti, 2019
22 augusti, 2019
21 augusti, 2019
20 augusti, 2019
19 augusti, 2019
18 augusti, 2019
17 augusti, 2019
16 augusti, 2019
15 augusti, 2019

Den blå elefanten.

16 augusti, 2019

Hejsan.

Nej nej … det är inte jag som är den blå elefanten inte…. även om man kanske skulle kunna tro det ibland … Nej, det är Marias lilla café som flyttat ut till Hagestad.

Ett stenkast från Karl-Fredrik på Eklaholm har hon nu slagit ner sina bopålar och vi är såklart många som saknar henne i Gärsnäs.

Men där, utmed Österlenvägen, finns hon nu. Dit har hon flyttat sin underbara inredningsbutik Reunionen home & friends.

Förutom blå elefanter, café och inredningssaker, så har hon de ljuvligaste kläder man kan tänka sig. Svala linneplagg och varma gosiga hösttröjer är bara några exempel på vad man kan hitta där på ovanvåningen i den vackra skånegården.

Jag har sedan många år varit stormförtjust i hennes egna doftljus. Bästa doftljus som finns tycker jag.

En dag då jag hade vägarna förbi och ville passa på att fynda på klädrean så unnade jag mig en god kopp kaffe och en lyxig räkmacka från Blå Elefanten.

Länge satt jag sedan och njöt av mitt kaffe i den ljumma Österlenvinden.

I en papperspåse vid min sida, låg ett riktigt reafynd. Halva priset på en vacker skjorta kan ju ingen säga nej till. Mitt kvitto flög förstås all världens väg ut över det gula fältet. Fast på äkta Österlenvis sprang en herre genast iväg på jakt efter det åt mig. Gentlemän finns det minsann gott om här i vår lilla krok av Skåne. Tack du okände herre.

Nej, det här inlägget är varken sponsrat eller på något annat sätt betalt. Inga av mina inlägg är något jag tjänar pengar på. De är helt enkelt bara Österlentips från mitt eget klappande hjärta. Så håll till godo, kanske är det tips som passar just dig…

Dagens citat:

Vi ser inte saker så som de är, vi ser saker så som vi är.

Kram Annika

(iklädd härlig linneskjorta från Reunionen Home.)

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Den ofrivillige guiden.

15 augusti, 2019

Hejsan.

En kväll ringde telefonen hemma hos mig, och en vän fanns i andra ändan av linjen. Hon undrade om inte jag ville guida dem en kväll här på Österlen.

Självklart ville jag det!

När man ska ordna guidade turer, så hör det väl ändå till att man efteråt bjuder på en ”go äbblakaga” i sin trädgård. Alltså for jag ut för att jaga de första svenska äpplena. Gröna butiken hos Orelinds var mitt första ställe att leta på.

Tyvärr fanns där inga äpplen ännu… men kolla alltså … så underbara agapanthus.

Snopet tänkte jag på min egen stolthet där hemma. En något mindre Afrikas blå lilja. Fast alla har vi varit små… Underbara är de i vilket fall som helst.

Mina dotter skrattade lite åt mig när jag gjorde mig redo för att åka iväg på sightseeingturen.

-det ska bli kul, förkunnade jag, där har jag aldrig själv varit…

Det mina vänner ville se var den flyttade byn Knäbäck. De 19 små husen som byggmästare Liljedahl på 50-talet rev och flyttade 2 mil söderut till sin nuvarande plats.

Såklart känner jag mycket väl till både byggmästare Liljedahl och historien om Knäbäck. De små byar som fick rivas för att militären behövde ett större skjutfält. Trots det har jag aldrig själv vandrat in bland de här små husen och sett dem med egna ögon från det här hållet.

Eftersom priset på de flyttade husen blev alltför högt, kunde människorna att inte flytta med, utan fick bosätta sig på andra ställen. Istället blev den här lilla byn, Österlens första sommarby.

Vi avslutade med ett besök i lilla kapellet och såklart en stund vid havet.

Sedan var det dags för en slurk kaffe hemma i vår trädgård.

Och såklart hade jag fått tag på svenska äpplen.

En guidad tur, årets första äppelkaka i sällskap av härliga vänner, ja det kan inte bli så mycket bättre än så.

Dagens citat:

En människa som är framgångsrik, kunnig och uppskattad kan lätt utses till syndabock. Det stavas avundsjuka.

Om flytten av de gamla husen har jag hört både negativa och positiva röster. Såklart är det så, för ingenting är antingen svart eller vitt. Onda saker för alltid något litet gott med sig. Jag själv väljer att se det positiva i hela historien. Nu finns den unika naturen vid skjutfältet, som annars förmodligen varit skog och hus istället.

Ha det gott och kram

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Åskan hängde i luften.

14 augusti, 2019

Hej hej

En kväll på vår semester hade vi ett ärende i Skillinge. På vår väg dit var jag bara tvungen att stanna och fotografera det roliga lilla moln som såg ut att vaka över den danska ön Bornholm. Vid gynnsamt väder kan man se bort till danskarna på den lilla ön. När det på hösten är ”Österlen Lyser” så brukar man samlas på bådas sidor av havet och blinka med ljus mot varandra. En rolig tradition som förgyller i höstmörkret.

När vårt  ärende var klart i Skillinge, så passade vi på att besöka Skillinge Hamnkrog. Efter att ha slumrat lite grann förra sommaren, så hade krogen i år åter slagit upp sina portar.

Tänk så mycket det gör för en liten by att det finns en krog att gå till. Under tiden som vi satt där och åt och drack gott, kom det massor av glada Skillingebor som jag kände igen från min tid i bygghandeln.

Länge och väl satt vi sedan där på uteserveringen och njöt av vår goda mat. Jag av min fisk och Stefan av sin rejäla oxbit. Långt borta i norr kunde jag se hur det lilla söta ”Bornholmsmolnet” liksom hade börjat  att växa till sig och mörknat.

När vi sedan styrde kosan hemåt mot vårt kära Gyllebo igen så var det lilla molnet bort. Istället var det lite mer helmulet över havet. Över Komstad drog ett åskoväder in och skapade som den vackraste tavla.

Naturens färger gick i djupt sammetsblått och guld, rena kungafärgerna. Återigen var jag bara tvungen att stanna bilen och föreviga moder jords konstverk. Overkligt vackert!

Dagens citat:

Oavsett hur bra eller dålig en situation är, så kommer den att förändras. Det är det enda du kan vara säker på.

Tack ni som kikar in här på min blogg. Jag har inte längre den blekaste aning om hur många ni läsare är, men det är egentligen oväsentligt. Ni som är här, ni är så välkomna.

Ha en fin dag och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lugnet före stormen.

13 augusti, 2019

Hejsan.

Jag älskar sådana där heta dagar då åskan hänger i luften.

Det var den där dagen då jag var vid skjutfältet och hade sandalerna fyllda med torra blomsterfrö. Luften var alldeles varm och tryckande, som en osynlig spänning i luften.

Borta vid de små ålabodarna hörde jag hur en pappa och en liten pojke hetsigt bråkade om något, förmodligen en bagatell. Sedan såg jag hur den lille pojken i vredesmod tog till flykten ut över fältet. Allt blev sedan tyst och jag kunde känna lugnet före stormen. Himlens vackra färger skvallrade om en kommande urladdning. Det var inte bara turisternas familjebråk, utan hela Moder Jord som förberedde sig för en urladdning.

På håll kunde jag höra ett dovt muller. Jag riktigt kände hur något byggdes upp i luften. Den lille pojken kände nog också detsamma, för jag kunde se hur han vände åter och sakta gick tillbaka till den arga, men trygga pappan.

Från att ha varit helt vindstilla och lugnt, ungefär som om allting pausats, började plötsligt ett enda litet grässtrå vaja lite lätt. Sedan gick det fort och vindstyrkan ökade likt en accelererande formelbil.

Hänförd satt jag på branten och njöt av skådespelet. Jag såg hur regnet vräkte ner ute över havet och mullret ökade i intensitet. Blixtarna kom tätare och kraftigare. Ovädret var ett faktum.

Jag trodde att jag skulle hinna springa de 500 metrarna till min bil utan att bli blöt. Det hann jag inte. Allt gick så fort och regnet var så kraftigt. Himlen hade öppnat sig och ovädret var över mig på ett kick. Jag sprang, jag blev blöt och jag kände mig fullständigt levande.

När jag, blöt som en katt, startade min bil så var ovädret nästan över igen. Solen var på väg att tränga fram bakom de svarta molnen. Åskan var över och lugnet hade åter lagt sig. Luften var rensad för den här gången.

Jag älskar åska! Nej, jag är aldrig rädd. Naturens krafter har alltid fascinerat mig. Det som verkligt skrämmer mig är sådant som människosläktet själva skapar. Krig, terrorism, hat och förtryck, sånt gör mig verkligt rädd. Naturen ger jag mig hän åt, den är så häftig.

Dagens citat:

För att en gång bli blixt måste man länge vara moln.

Kram på er från mig.

Annika (”innan jau ble våd som en kråga”)

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Sensommar och vardagsrutiner.

12 augusti, 2019

Hejsan.

Såhär en bit in i augusti lunkar livet på som vanligt igen, med vardagsbestyr och rutiner för oss.

Fast egentligen har vi haft det ”som vanligt” precis hela sommaren. För det blev bara några få dagar som blev helt lediga för oss i år.

Det där med att få ha ”det som vanligt”, är kanske precis det som är det stora i livet… Kanske är det där i vardagens stunder som den stora lyckan bor. I det som vi kallar vardagslivet.

Efter de där tre olycksdrabbade åren, då Stefan varit så sjuk, så inser jag litegrann, att allting handlar om att ta vara på livet så som det är. Vi bromsade in när det behövs och tog vara på allt som vi trots allt hade.

Nu njuter jag av den sensommar som är här. Jag är tacksam för att jag har ett arbete och att jag kan leva det liv som jag gör här på Österlen.

Jag njuter av mina tre hundar som är mitt dagliga sällskap. Jag gläds åt min trädgård och den natur som jag lever i. Om man kan känna glädje och tacksam för allt det som man faktiskt har, då har man kommit en god bit på vägen mot lyckan. Det tror jag alldeles bestämt.

Dagens citat:

Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det.

Ha det gott och en stor kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Stickevarmt.

11 augusti, 2019

Hejsan.

Nu vet jag inte om ordet ”stickevarmt” överhuvudtaget finns, eller om det är ett ord som jag bara har i mitt eget huvud. Men med stickevarmt menar jag i alla fall när det är sådär varmt och kvalmigt att det känns som om man har en tung gryta på huvudet. En värme som gör att svetten lackar och man bara vill gå och bada. Sådär då flugorna blir smått galna och går till anfall och bits värre än anfallande stridsoldater. Precis en sådan dag var det då jag var på skjutfältet.

Havängs badplats var fylld med badsugna människor, som det ju brukar vara då det är fint väder på Österlen. Fast på skjutfältets långa strandremsa var det glest med soldyrkare. Hit är det längre att gå och människor är lata varelser. Nuförtiden ska man nog hellre köpa dyra gymkort för att få sin motion, istället för den vardagsmotion man får alldeles gratis av att vandra lite längre till stranden.

Jag strövade ut över det torra skjutfältet med svetten rinnande längsmed ryggraden.

Jag ångrade mig en smula att jag valt sandaler den här dagen. I skorna samlades miljontals små torra blomsterfröer och blev som en kladdig sörja i mina svettiga sandaler.  Läderkängor är oslagbart, i alla väder, det är jag övertygad om!! Det där som vi skåningar sjunger i snapsvisan, det stämmer inte tycker jag.  Det där med att man ”svittas mindre udan ovanlär, så köb sandalår och lufta dina tär” Nej, ullstrumpor och läderkängor mår fötterna alltid bäst i.

I norr hördes ett dovt muller och himlen ändrade karaktär.

Den först blixten syntes långt där borta över Åhus. Åska är naturens vackra skådespel, och jag älskar det … bara man vet att datorn där hemma är urdragen …

Så vackert! Så obeskrivligt vackert!!

Dagens citat:

Då du är som absolut bäst, kommer du ändå inte att vara tillräckligt bra för fel person. Då du beter dig som allra sämst, kommer du ändå att vara tillräckligt bra för den rätta.

Man får helt enkelt vara som man är och sträva efter att bli sin bästa version.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Plats för två.

10 augusti, 2019

Hejsan.

Jag och Stefan var i Simrishamn för att äta ute på restaurang en kväll för någon vecka sedan. Jag var sugen på fisk och Stefan ville ha en rejäl köttbit.

Att hitta en bra restaurang i Simrishamn med just det utbudet är inte alls svårt … problemet kan vara att hitta ett ställe nu i turistsäsongen som faktiskt har plats för hungriga personer som inte har bokat bord i förväg.

Vi strosade uppför Storgatan. Efter att ha kikat på olika menyer valde vi till sist ett av mina favoritställen, Hickorys Bistro. De hade plats för två! Där satt vi sedan länge och väl och njöt av vår mat.

Mätta strosade vi sedan fram på kullerstensgatorna och njöt av sommarkvällen. Vi stannade och kikade i skyltfönstren på alla hus som var till salu. Om det är något som det finns gott om i Simrishamn, så är det just mäklare. Sedan kikade vi en stund på Gunilla Manns smått galna tavlor av Österlen. Riktiga ”gladtavlor” tycker jag att det är.

På Café Kagan var där stängt för dagen. Fast i min mätta mage fanns ändå inte plats för någon sötsak, inte ens den endaste lilla smula.

Vi promenerade i de charmiga gränderna och beundrade alla de små färglada husen.

Stockrosor förgyllde den vackra lilla sommarsstaden. På hamnplan var Friskis och Svettis igång med ett kvällspass för glada motionärer. Att träna på kvällen har jag aldrig förstått mig på. Nej, jag får snällt hålla mig till morgonmotionen, då min hjärna ännu inte vaknat och hunnit förstå vad det är kroppen egentligen håller på med…

En helt vanlig sommarkväll på Österlen, men ändå så särskilt, underbart fantastisk.

Dagens citat:

Om vi kunde sprida kärlek lika snabbt som vi sprider hat och negativa saker, tänk vilken underbar värld vi hade kunnat leva i.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ljuvliga blommor.

9 augusti, 2019

Hejsan.

Här på Österlen finns massor av fantastiska trädgårdar. Små privata täppor med underbara blommor. Det finns medelhavsträdgårdar, och så finns det trädgårdar som ser ut som på mormors tid. Det finns vildvuxna trädgårdar och välplanerade tomter med matchande färgskalor på blommorna. Här finns kort sagt, det mesta av ”njutarträdgårdar, pedantträdgårdar och nyttoträdgårdar”.

Hemma hos mig är det lite ”hippsomhapp” i trädgården. Fast jag ibland försöker få till färger som jag tänker ska passa ihop, så flyttar blommorna runt lite som de själva vill.

Min trädgård har fått växa fram lite efter lite, och är nog mer vild och busig än noggrann, välskött och matchande.

Jag älskar blommor och särskilt solrosor. Såklart har jag planterat några även i år, och den första knoppen har nu slagit ut.

Den stora änglatrumpeten som tidigt i våras mest såg ut som en massa käppar rakt upp i luften, har också börjat blomma nu. Visst är de underbart vackra de där ”änglarna”!!

I våras sådda jag luktärtor. Det är så härligt att plocka in en bukett och sätta på bänken i köket.

Att vandra runt i någon liten by på Österlen och tjuvkika på trädgårdar, det är ett alldeles gratis och fantastiskt nöje för den trädgårdsintresserade. Just nu är det rena färgbomben kan jag lova.

Dagens citat:

I drömmen är man rik utan ett öres kostnad.

Man behöver inte ha gröna fingrar för att lyckas med en trädgård, det räcker med att vara envis och ha överseende med kirskål och ”svinnamillårr”.

(svinnamillårr = maskrosor)

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Hungriga i sillastan.

8 augusti, 2019

Hejsan.

Det var en kväll på vår semester som vi for till Simrishamn för att hitta något ställe att äta kvällsmat på.

Jag var mest sugen på fisk, så jag var ju på rätt ställe får man säga. I Österlens lilla söta sillastad finns det alltid ställen med goda fiskrätter.

Vi hade siktet inställt på gamla hederliga Röken där de har god fisk.

-auw nä, ja e ju sugen po en redi kydabid, muttrade en besviken Stefan, då han läste på menyn… De erbjöd visserligen kött, fast bara i form av lamm, och just det var min Stefan inte alls sugen på.

Vi strosade vidare för att hitta ett matställe som kunde göra oss båda nöjda. Kära Röken, vi ses väl en annan gång då…

Det blev en vacker kväll. Solen kikade fram efter en mulen dag, och vi njöt av den ljumma sommarvinden med aningens doft av salt och tång.

Midsommarblommorna vid hamnplan lyste ännu upp ganska vackert. Tappra blommade de vidare trots att deras tid egentligen var över.

Mittemot Tullhusstranden låg en vacker båt.

Borta på andra sidan hamnen låg en annan, ännu vackrare båt.

Vi passerade en insynsskyddad liten trädgård. Högt över planket sträckte sig ett majestätiskt apträd högt mot skyn.

-Herrejisses, tänkte jag, mutte ente mitt eget apeträ bli sådarr kålväxt, forr di e darr då rent ente plass ti…

På Storgatan frodades sommarblommorna i alla de väldiga krukorna. Det är så fantastiskt vackert vid den här tiden av sommarn. Det är som om Moder Jord liksom slutspurtar inför hösten och ger järnet.

Min mage kurrade ilsket och hungern gjorde sig påmind. Vi styrde hastigt stegen uppför Storgatan, på väg efter den perfekta menyn. Bra restauranger finns det ju många att välja på här i Simrishamn…

Var vi hamnade det får ni se en annan gång…

Dagens citat:

Om du vill komma in i mitt liv så är dörren öppen. Om du vill bort ifrån mitt liv så är dörren öppen. Bara en önskan. Stå inte still i dörren och blockera trafiken.

Må gott och var rädda om varandra.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Den rosa tiden.

7 augusti, 2019

Hejsan.

Nere vid Knäbäckshusen hade naturen gått in i sin rosa period.

Det var rallarrosen, som växte lite överallt, som skapade en romantisk stämning där nere. Lite som om man gled runt i en kärleksfull rosa drömbubbla.

Den tidiga morgonen då jag mötte dagen nere på stranden, så njöt jag av de härliga färgerna där. Det var varma rosa, röda och gula toner.

Ute i havet hade ålafiskaren lagt ut säsongens första ålahommor. Att tänka på skånska ålagille gjorde mig också lite stämningsfull… Jag fick plötsligt en längtan efter att få sitta i en gammal ålabod och vara med på en riktig skånsk ålafest.

Att massor av människor väljer att gifta sig här varenda år, det är ju inte alls så särskilt konstigt. Det stänker ju av rosa romantik på den här platsen. Är man inte förälskad innan, så blir man det ju här!

Knäbäck är förstås lika romantiskt vid alla sina årstider, men lite extra vackert är det minsann vid den ”rosa tiden”.

Dagens citat:

Ett ord kan avsluta ett bråk. En blick kan rädda en relation. Ett leende kan inleda en vänskap. En kram kan tina ett fruset hjärta. En människa kan förändra hela ditt liv.

Hej!, du där – ja DU … var inte rädd för att le lite mer. Det kan förändra en hel dag. Alltid till det bättre.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top