Storm på Österlen, då är det dags för stora vårskriket. » Österlen

Storm på Österlen, då är det dags för stora vårskriket.

Storm på Österlen, då är det dags för stora vårskriket.
Skrivet av Annika Olsson / 14 mars, 2019

Hejsan.

I förra veckan hade vi regn, rusk och stormbyar här på Österlen.

Underbart friska vårvindar, som får hela kroppen att luftas igenom. Jag får alltid ett sug efter att bara fylla mina lungor och brista ut i det stora vårskriket.

Det är när det stormar som värst man ska passa på. Då är det ändå ingen som kan höra det. Prova du också, det känns så skönt!

Och när vädret ändå busar och blåser, då kan det lika gärna passa på att ösregna också. För vatten behöver vi ju.

Underbart härliga vårstormar som jag älskar. Fast i Gylleboskogen får man gå på egen risk. Här är alltid något gammal träd som faller omkull när det stormar.

Extra härlig blir det när man mitt i stormen får en liten kort glimt av självaste solen. Nästan som en hälsning och ett löfte om alla härliga vårdagar som komma skall.

Dagens citat:

Tant Prysselius: nä lilla Pippi, så kan man verkligen inte göra. Pippi: så brukar jag göra och det brukar bli så bra så.

Jag tror att vi alla mår gott av att ha lite barnasinne kvar. Barn är så himla kloka och har inte en massa förutfattade tankar om saker och ting. I mitt hjärta bor en blandning av Pippi och Ronja. Vem bor i ditt hjärta?

Ha det fint och kram

Annika

Dela gärna
  • 9
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

Det bubblar av vårtecken.

10 mars, 2019

Hejsan.

Veckan har bjudit på regn och rusk hos oss på Österlen. Ändå kikar det fram små vårtecken överallt.

Intill husgrunden står mina lila krokusar nu i fullaste blom. Precis den färg som var min mammas älsklingsfärg. Jag älskar dem.

Mina magnoliaträd är alldeles fulla av svällande knoppar. Jag håller tummarna för att det blir ett härligt magnoliaår. Fantastiska blommor som bara gör mig glad.

Grinden intill vårt lilla orangeri är nyrenoverad och nymålad. En vacker solgrind som Stefan gjort. Den har fått en egen lite märklig lösning. För att våra småhundar inte ska kunna rymma genom solen nere i hörnet, har vi fått hitta på ett egen patent. Såklart med små kikhål åt små hundnosar.

Växterna i mitt orangeri bjuder även de på små vårtecken. Men än dröjer det innan jag vågar flytta ut mina växter. Österlens väder kan vara både lynnigt och opålitligt.

Från förra årets maffiga solrosor har jag sparat lite frö. Kanske är det dags att ta fram papperspåsen och se om jag kan skrämma liv i de där fröna nu.

Dagens citat:

Man har två val. Antingen försöka se livet positivt så bra det går. Eller också ser man allt negativt, och glömmer bort det som trots allt är bra.

För mig är det valet enkelt.

Kram på er från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En kväll då döden tog befälet.

9 mars, 2019

Hejsan.

Det var i förra helgen som jag och min Stefan checkade in på Bjärsjölagårds slott.

Bjärsjölagård är ännu ett slott som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har en alldeles särskild sorts kärlek till den här platsen.

Det är nämligen 33 år sedan jag själv jobbade här. Som slottets lilla piga har jag städat, skurat, diskat, sopat, serverat, putsat varenda liten vrå på det här slottet. Mycket av min egen kokkonst har jag fått lära mig här.

Vi hade av våra döttrar fått en middag med underhållning i julklapp här på slottet. Själv hade jag mailat och bokat till ett rum för övernattning. Mitt hjärta höll på att svämma över av glädje när jag förstod att kvinnan som svarade på mitt mail var samma arbetskamrat som jag hade då för drygt trettio år sedan. Tyvärr jobbade hon inte den här helgen, men planen är nu att vi snart ska träffas, hon och jag.

Vi fick nog slottets finaste rum. Helena Bergströms rum från Stjärnorna på Slottet.

-kålla här!!, di haur satt fram saft ti oss, sa Stefan glatt och hällde upp vars ett glas till oss.

Det vi inte visste var att saften inte alls var till oss, utan det var rekvisita till kvällens mordgåta.

I julklappen vi fått, ingick en trerätters middag och ett skådespel. En mordgåta där vi gäster fick följa med de misstänkta runt på slottet. Likt flugor på väggen fick vi iaktta och försöka lista ut vem som var kvällens mördare.

Med åtta personer som alla tycktes ha starka motiv till att mörda, så var det inte lätt. Men så fantastiskt roligt!!

Stolt som en tupp var jag, när jag blev en av få som gissade på rätt person. Ja, man känner väl igen en mördare när man ser en….

Efter en skön natt blev det en god hotellfrukost.

Glada och nöjda checkade vi ut och for hem till Gyllebo igen.

Ja, vad hade nu allt detta med Österlen att göra, undrar ni säkert. För inte ligger Bjärsjölagård på Österlen inte.

Såklart fanns en Österlening med bland skådespelarna. En Österlening med en välkänd stämma. En röst vi alla känner igen både från radion, men också om vi varit sjuka. För visst är det Mysaks röst man kunnat höra när man ringer till sjukhuset i Simrishamn.

Mysak Engdahl, här som Baltazar de la Hummel. Var han kanske också kvällens mördare??? Nej, det tänker jag då inte avslöja för er.

En underbar upplevelse ett stenkast från Österlen. En upplevelse som jag varmt kan rekommendera. Såklart kommer jag tillbaka när det blir en ny mordgåta.

Dagens citat:

Kalle Anka, Fantomen och Bamse har hittats döda! Man misstänker en seriemördare.

Ha det gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En liten stig på åsen.

8 mars, 2019

Hej

I Gylleboskogen finns en fantastisk liten vandringsstig på lite drygt två kilometer.

Den går över en ås som är så mysig.

Ibland händer det att jag tar den lilla omvägen med mina hundar. De älskar den här extrarundan. Även om hunden Molly brukar blir trött. Men då får hon ”åka ryggsäck”, när rundan blir för lång.

En morgon som var extra varm och solig valde vi att svänga av in på åsstigen.

Det var en sådan där ljuvlig morgon då våra siluetter var långa och smala och vi var fyllda med skön energi.

Naturen låg ännu i vinterdvala, men solen värmde skönt.

En häger skrek till och lyfte från den lilla dammen i kohagen när vi kom tassande i de prassliga löven.

Det är lite extra roligt att promenera på åsstigen. Den lilla bron och alla de spångar som finns där, gör stigen lite mer spännande. Ungefär som ett litet naturligt äventyrsland.

Snart, snart täcks marken av ett hav med vitsippor. Då ska jag återvända hit och ta fler bilder, så ni får se och njuta.

Dagens citat:

Var inte rädd för att använda de talanger du har, för tänk så tysta skogarna skulle vara om inga fåglar sjöng förutom de som sjöng bäst.

Ha en fin dag och kram

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jag och mitt lilla gäng.

7 mars, 2019

Hejsan.

I förra helgen tog jag mitt lilla gäng och åkte iväg för att njuta av en tidig morgon vid havet.

Med väskan packad med nybryggt kaffe och ett sittunderlag stannade jag bilen vid Borrby strand.

Himlen var dramatisk och inget hoppfullt kunde jag utläsa av väderleksrapporten heller.

Men väder är en sak i en app och en helt annan sak i verkligheten. Vår morgon blev helt fantastisk.

Under tiden som hundarna gjorde vallgravar, så satt jag andäktigt med min kaffemugg och bara njöt.

När hundarnas grävningsarbete var klart, gick vi längs havet en bra stund innan vi vänder åter mot bilen.

Tacksam över att ha sparat ännu ett underbart ögonblick i mitt minnesarkiv susade jag med två sandiga hundar mot Gyllebo igen.

Dagens citat:

Spendera din tid med människor som älskar dig villkorslöst och inte med dem som bara älskar dig när du uppfyller deras villkor.

Vem är bättre att spendera en morgon med än ett gäng glada hundar.

Ha det fint och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Början och slutet på en arbetsdag.

6 mars, 2019

Hejsan.

Bästa sättet för mig att börja min dag, är tidigt på morgonen ute i naturen.

Att låta kropp och själ få vakna till liv med en springrunda i naturen, det är det bästa som finns.

Särskilt vid den här tiden på året när våren ligger på lur.

Efter en snabb dusch, känns det inte särskilt motigt att ta tag i dagens arbetsskörd på kontoret. Med en känsla av att hjärnan är klarare och mer syrerik känns det som om ”kontorsannika” blir betydligt mer effektiv. När allt är klart för dagen kan jag hinna avsluta med en kort promenad vid havet.

Att låta bekymmer och oro blåsa bort med vinden blir ett perfekt avslut. För att sedan ladda för en ny dag med nya problem och lösningar.

Det här är bästa sättet för mig att ta mig ann en helt vanlig arbetsdag. Att ge mig tiden att både starta upp och bromsa in min vardag.

Dagens citat:

Ibland behöver jag påminna mig själv om att jag inte behöver göra som alla andra.

Hoppas just du också känner efter och jobbar för att hitta ditt bästa sätt att må gott i vardagen. Tänk på att rörelse och natur är säkra kort att sats på för ett bättre välbefinnande.

Kram Annika

Dela gärna
  • 13
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Nej till gruvor på Österlen.

5 mars, 2019

Hejsan

Det är sällan jag skriver om politik eller hur vårt land styrs här på bloggen. Sådana samtal ska skötas öga mot öga. Med respekt och artighet. Av människor som sitter på fakta och inte på en massa skitsnack helt utan källkritik.

Men jag kan inte låta bli att få ont i magen över det hot som vilar över vårt underbara Österlen. Hotet om en gruvdrift i vår Änglamark.

Idiotiskt ålderdomliga lagar, som gör det möjligt för utländska lyckosökare att komma hit och göra vad de vill. Ja precis så känns det.

Det var i somras det stod klart vad som hotade vår bygd. Ett första protestmöte hölls och jag var på plats med min kamera. I inlägget Rör inte vår Änglamark kan ni läsa mer från den kvällen. (dock fungerar inte länken i det gamla inlägget. En ny finns här längre ner)

Nu finns det en sida där man kan läsa mycket mer om den hotande vanadinbrytningen och även senaste nytt om vad som fortlöpande händer. Jag har såklart skrivet på protestlistan. Vill just du också stötta genom att sätta ditt namn på listan så hittar du den här: vetonu.se

Jag värnar om mitt Österlen. Om vår natur, vår landsbygd. Jag vill ha odlad åkermark och friskt vatten att dricka. Jag vill att vi ska vara rädda om vår Änglamark. Så ”fuck you” Scandivanadium och Bergstaten.

Dagens citat:

Sanningen kommer att göra dig fri, men först kommer den att göra dig förbannad.

Må väl och kämpa för något gott.

Kram Annika

Dela gärna
  • 13
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Hialöst.

4 mars, 2019

Hejsan.

Det har varit fullständigt upp och nervänt i vädret här hos oss på Österlen. I förra veckan blev det rena rama vårvärmen.

Från att ha varit snövitt och vinter övergick vädret till vår och ljumma vindar.

-aunä, nu får du vell tölla di lid kvinga … ja jau begribår då rent ente va du ska va så hied ettor.

Ja Stefan kunde då inte alls förstå varför jag plötsligt fick så bråttom med att köpa penséer och sätta igång med vårbruket hemma i vår trädgård.

Han hade nyss tagit tag i målningsarbetet som var inplanerat det här året. Allt det vita på stugan och staketet skulle få sig en uppfräschning var det bestämt. Nu kom jag dragandes med jord och blommor där det framöver skulle renoveras med både målning och nya blomsterlådor.

Kung Bore kommer kanske farande nu i mars och dödar mina blommor, vad vet jag. Jag tycker ändå man ska ta tillvara alla stunder av välbehag, som man bara kan. Se på djuren, de njöt minsann. Både hundar och yrvakna humlor.

Och Stefan, han njöt han med, det syntes på lång väg!

Inne i mitt köksfönster lyste en ranunkel upp världen. För blommor det är livet det.

Dagens citat:

Den som säger att det är omöjligt ska inte avbryta den som håller på att göra det.

Lyssna inte alltför mycket på andra. Gör på ditt eget vis och gå den väg som du själv tror på. Saker blir som saker blir.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Känslosamt vackert.

3 mars, 2019

Hejsan.

Vackert så jag nästan bara ville gråta.

Känslosamt vackert var det vid Knäbäck en tidig morgon i förra veckan.

När jag kom ner på stranden hade solen just gått upp. Över mig sköljde en våg av sinnesfrid och lugn.

Alla har vi perioder i livet som bär med sig lite mer oro och bekymmer. Det är då man måste ta tillvara små gyllenen ögonblick som ger själen vila och möjlighet till återhämtning.

Den här morgonen var rena balsamen för min själ.

Jag mötte två damer i soluppgången. Vi viskade ett tyst ”gomorron” tillvarandra. Ungefär som om vi möttes i en kyrkosal.

Efter att ha suttit på samma sten i säkert en hel timme gick jag på lätta steg upp mot min bil igen. Fulltankade med underbar energi och redo att ta tag i en ny dag.

Dagens citat:

När vi sätter stämplar på andra människor säger det ganska lite om vilka de är och ganska mycket om vilka vi själva är.

Jag har en viktig uppgift i livet. Att göra så gott jag kan och vara den bästa versionen av mig själv, utan att göra någon annan människa illa.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
  • 4
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

På spaning efter våren.

2 mars, 2019

Hejsan.

Vi har haft fantastiskt fina dagar här på Österlen. Såklart har jag då varit på spaning efter våren.

Så fort solen kikade fram och vi kom ut på öppna fält hörde jag det första vårtecknet. Lärkan som varit här ett tag och som vi kunnat njuta av i några veckor redan. Så ljuvligt.

Men så hörde jag något annat. Det var de första tranorna. Jag bara älskar när de är tillbaka. Här hos oss i Gyllebo har vi några stycken som håller till varje år. Fåglar som är så fantastiska, både att få se och höra.

I dikeskanten på Slottsvägen växte små tuvor med snödroppar. Vinterblommor som får oss människor att längta efter sol och värme.

Grinden intill kohagen stod inbjudande öppen. Snart är de tillbaka här igen, de härliga kossorna. Djur som gör mig glad.

På ett ställe i Gyllebo bildas det alltid två små sjöar på vardera sida om vägen. Ofta är där högt med vatten på våren, men i år är vattenståndet betydligt lägre. Betyder det att vi behöver mera nederbörd kanske.

I minnet drog jag mig tillbaka till sommarens härliga bilder härifrån.

Såklart var jag tvungen att titta till blåsippan som växer i en slänt vid sjön. Än såg den lilla blomman ut att sova hårt. Men när jag kikade långt ner bland löven så såg jag den. Den första lilla ludna blåsippeknoppen.

Det är allt bra härligt att vara en vårspanare!

Dagens citat:

Mitt i vintern lärde jag mig slutligen att inom mig finns en oövervinnlig sommar.

Jag tycker inte om människor som pessimistiskt säger att ”nej det är inte lönt att njuta av våren ännu, för det kommer säkert mera snö” …

Jag säger: Njut av vädret precis varenda dag, och går det så ta ut så mycket glädje ni bara kan i förskott. Att ha varit glad i onödan kan väl aldrig vara fel! Och blir det snö, njut så mycket ni kan av det också. Det är ju det dom är meningen med livet.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mer än hav och vackra stränder.

1 mars, 2019

Hejsan.

Nog är det väl så att vårt Österlen är mer än bara hav och vackra stränder!

För mig har det riktiga Österlen alltid varit i trakten av Östra Ingelstad. Djupt där i den feta myllan i Tjustorp och runt Hammenhög. Eller där i området som i folkmun kallas för Vallbydynga. Där tycker jag att Österlen har sitt hjärta.

Det var en tidig morgon som jag var tvungen att stanna några gånger för att föreviga den otroliga himlen som var som ett skådespel över bygden.

I Östra Ingelstad stannade jag bilen och gick ut på fältet. Den lilla möllan tronade trotsigt upp sig mot fantasimolnen och världen var just då så ohyggligt vacker. Nästan lite kusligt. Det liksom luktade ”skånska mord” i luften.

Jag tänkte med saknad tillbaka på min mamma. På hennes historier om den ”möllebrännare” som härjade i en annan del av Skåne när hon var barn. Hiskeligt spännande. Kanske är det någon av er läsare som minns det där …

Nåväl, det här handlar om nutid och om Österlen. Sakta övergick molnen i en röd nyans.

När jag kom till Östra Vemmerlöv så såg den lilla gulliga kyrkan ut till att bada i varmt ljus och himlen var fylld av rosa bomullsliknande moln. Nästan som i en saga. Alla kuslig känslor var som borttrollade.

Såklart älskar jag våra stränder och havet, men jag njuter lika mycket av det öppna lanskapet.

Dagens citat:

Jag tror att vi fått fötter för att ständigt vandra och ögon för att se allt det vackra…

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
  • 3
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top