Sensommar och vardagsrutiner. » Österlen

Sensommar och vardagsrutiner.

Sensommar och vardagsrutiner.
Skrivet av Annika Olsson / 12 augusti, 2019

Hejsan.

Såhär en bit in i augusti lunkar livet på som vanligt igen, med vardagsbestyr och rutiner för oss.

Fast egentligen har vi haft det ”som vanligt” precis hela sommaren. För det blev bara några få dagar som blev helt lediga för oss i år.

Det där med att få ha ”det som vanligt”, är kanske precis det som är det stora i livet… Kanske är det där i vardagens stunder som den stora lyckan bor. I det som vi kallar vardagslivet.

Efter de där tre olycksdrabbade åren, då Stefan varit så sjuk, så inser jag litegrann, att allting handlar om att ta vara på livet så som det är. Vi bromsade in när det behövs och tog vara på allt som vi trots allt hade.

Nu njuter jag av den sensommar som är här. Jag är tacksam för att jag har ett arbete och att jag kan leva det liv som jag gör här på Österlen.

Jag njuter av mina tre hundar som är mitt dagliga sällskap. Jag gläds åt min trädgård och den natur som jag lever i. Om man kan känna glädje och tacksam för allt det som man faktiskt har, då har man kommit en god bit på vägen mot lyckan. Det tror jag alldeles bestämt.

Dagens citat:

Det är inte hur vi har det, det är hur vi tar det.

Ha det gott och en stor kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

22 augusti, 2019
21 augusti, 2019
20 augusti, 2019
19 augusti, 2019
18 augusti, 2019
17 augusti, 2019
16 augusti, 2019
15 augusti, 2019
14 augusti, 2019
13 augusti, 2019
11 augusti, 2019

Semesterlunk och goda grannar.

3 augusti, 2019

Hejsan.

Hemma hos mig har den riktiga semesterlunken nu infunnit sig. Trädgården sköter sig nästan själv. Det är bara lite gräsklippning och ett och annat ogräs som tränger sig på. Men mest njuter vi bara.

Skogens guld har börjat titta upp i skogen nu…

Även om jag vistas väldigt mycket i skog och mark, så har jag sällan mina ”svampglasögon” på mig. Jag flummar mest runt och bara njuter av skönheten istället. Jag är såklart djupt tacksam till vår gullige granne som förser oss med skogens största delikatesser sådär lite emellanåt.

Bästa sommarlunchen om ni frågar mig!

På kvällarna myser vi mest här hemma. Jag kikar till mina blommor, som ju såklart behöver en slurk vatten då och då. Småhundarna ”hjälper glatt till”, medan stora Johnnyhunden vilar i skuggan under en av alla våra stora ekar.

Jag lovade mig själv i våras att inte köpa så mycket sommarblommor det här året. Med facit i hand, får jag nog medge att det slutade med att jag har ungefär lika mycket underbara blommor som alltid… Man få väl ändå säga att det var tur att jag höll igen lite…

Dagens citat:

Ha en bra dag! Och funkar det inte idag så får du en ny chans i morgon igen.

Jag brukar le mot mig själv i spegeln på morgonen och utgå ifrån att det blir en bra dag, oavsett vad. Jag tror att chansen då blir större att jag faktiskt får en bra dag, om jag tror på det själv. En hjärna är ganska lättlurad faktiskt… om hjärnan märker att munnen ler, så tänker den till sist – aha, vi är alltså glada idag! Testa du också!! Funkar det inte just idag, så har du i alla fall tränat ansiktsmusklerna.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lite då och då vill jag starta dagen här.

2 augusti, 2019

Hejsan.

Att någon gång ibland få starta upp dagen vid havet är verkligen en gåva. Att kunna vandra med fötterna i vågskvalpet, under tiden som solen sakta stiger upp i horisonten, det är stunder som förlänger livet. Det tror jag bestämt.

Den senaste tidens värmebölja har tyvärr skapat ett litet trafikkaos på sina ställen här på Österlen. Jag tycker verkligen synd om de som bor och verkar på de här platserna. Många lägger mest vikt vid sina egna rättigheter och glömmer gärna bort vilka skyldigheter som faktiskt också finns, där den största väl är att visa hänsyn.

Morgonen då jag mötte dagen vid Knäbäck var det tomt och tyst. Någon sov i en immig bil på parkeringen, andra i sina stora lyxiga husbilar. Jag tassade tyst ner för trapporna till stranden.

På stranden satt två kvinnor på en filt med vars en kopp rykande kaffe.

Att det varit några dagar med riktigt strandväder skvallrade de kvarglömda sakerna om.

Någonstans grät kanske en liten gosse efter sin borttappade lastbil … eller så stod den bara parkerad inför en ny dag i den lille gossens tjänst.

Jag njöt av det ljumma vattnet mot mina fötter och av den härliga soluppgång jag återigen fått vara med om. För det är i alla fall ett som är säkert, ju fler soluppgångar man får vara med om, ju äldre blir man.

Dagens citat:

Alla lever vi efter vår egen verklighet, som vi alla utgår ifrån är den sanna.

Här på Österlen finns många vackra stränder, några har blivit lite populärare än andra …. men snälla besökare och turister, parkera med förstånd så räddningsfordon har chans att ta sig fram. Vår Österlenkust är lång, och finns det ingen plats vid den ena stranden så brukar det finnas på nästa, alla lika vackra och unika…

Må väl och kram

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Juli 2019

1 augusti, 2019

Hejsan.

Mitt Juli har varit så härligt. Det har varit lite blandat  av allt underbart. Familjen har varit i fokus och vi har varit tillsammans så mycket. Alltså bara det får ju ett mammahjärta att sjunga. Även om jag grät floder när äldsta dottern for tillbaka till Alabama, så går tiden fort och allt handlar om hur man ser på saker och ting. Vi ses ju igen, även om det dröjer ett tag.

Österlen har visat sig från sin bästa sida, och moder natur har bjudet på alla slags väder, precis i en lagom dos. Jag tackar Juli och hälsar Augusti varmt välkommen.

Löpt har jag gjort trots de där ischiasnerverna som spökar och gör ont ända ner i båda fötterna … Jag skulle vila, fast det är ju inte särskilt kul för resten av kroppen. Det går liksom inte att helt sluta jogga, när allt annat av kroppen bara vill springa…  54 kilometer fick det bli den här månaden. Nu drar det ihop sig till tjejmil, och då vill jag kunna stå på startlinjen såklart. Håll gärna en liten tumme för mig.

Må väl alla fina läsar. Jag hoppas ni alla får en fin sensommarmånad.

Dagens citat:

Lycka är att vara lycklig. Lycka är inte att få andra att tro att man är det.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

God mat och en nostalgisk film.

31 juli, 2019

Hejsan

Österlen har badat i sol och värme och vi har haft riktigt fint sensommarväder.

Värmen har dallrat i luften och insekter och spindlar tycks rusiga av välbehag. Överallt surrar och kryper det.

Det var en sådan het sommarkväll som jag och mina döttrar bestämde oss för att smyga oss iväg en liten bit utanför Österlens osynliga gräns…

Ystad vill så förtvivlat gärna höra till Österlen. Likt en argsint derbymatch i fotboll går diskussionerna ibland höga på var den där gränsen egentligen går. För mig är Ystad bara Ystad – en ”byhulla” man passerar på sin väg till Malmö … asch, nu skojade jag ju bara!!! Ystad är en fantastisk liten stad och absolut värt ett besök!!

Nåväl…. god mat har de i Ystad. Mycket god faktiskt. Den här kvällen åt vi på Grändens Mat, vilket jag varmt kan rekommendera.

En god torskrygg slank med lätthet ner i min mage, innan det var dags för ett nostalgiskt biobesök. Lejonkungen i ny inspelning fick oss alla att åka tillbaka 25 år i tiden. Alltså, jag bara älskar den härliga Walt Disneyfilmen.

Dagens citat:

Du behöver inte försvara eller förklara dina beslut för någon. Det är ditt liv, lev det utan ursäkter.

Att köra till Ystad en vacker sommarkväll för att gå på bio är helt ok, bara man kan återvända till Österlen igen efteråt…

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Motorträff i Gärsnäs.

30 juli, 2019

Hejsan.

En varm skön sensommarkväll var det motorträff i Gärsnäs. Det är ett välbesökt evenemang för alla som älskar saker som brummar, rusar, vrålar och ”plyddrar”.

Jag och Stefan har inte så stor kännedom om motorer egentligen, fast hit kan vem som helst komma och njuta av kvällen.

Här fanns motorfordon för precis alla smaker och stilar.

Och när hungern sög i magen, då fanns det grillad korv till försäljning.

Som skön kontrast till allt motorbrummande fanns även Österlens egen trubadur på plats. Underbare Patrik med sina härliga tolkningar av svensk sommarmusik. Ja jag blev minsann riktigt sugen på en mysig sommartryckare där i gröngräset …

Men det var där inte tid till, vi skulle fortsätta glo på traktorer… Nu är min Stefan varken någon bonde eller ”förståsigpåare” på lantbruksmaskiner, men en röd traktor och en gul grävmaskin det har han allt. Även om han inte kan så värst mycket om själva maskineriet, så kör han så det ryker.

När ögonen glott färdigt på alla gamla bilar, när öronen tröttnat på allt ”plyddrande” och näsan blivit fylld av dieselånger, då tackade vi för oss. Vi kramade om självaste motorträffsgeneralen och styrde vår egen bil mot Gyllebo igen.

Om någon händelsevis missade den här gemytliga träffen i Gärsnäs, så ryktas det om en snar uppföljning i augusti. Håll ögonen öppna.

Ja det är tvära kast från lugna lavendelmorgnar till ösiga motorkvällar. Det är liksom det som är tjusningen med livet tycker jag. Här på Österlen har vi allt.

Dagens citat:

Hur man skiljer fest från högtid i Sverige: Titta på bordet, står det sill där? Ja = högtid. Nej = fest.

Vad vore livet utan sill, grillad korv och festligheter på Österlen…

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Avkoppling hemmavid.

29 juli, 2019

Gomorron.

Det är den tiden på sommarn då allt stillar sig en smula. Hetsen och brådskan stannar av. Det är som om människor plötsligt inser att allt de behöver är lite avkoppling och lugn och ro de sista dagarna av sin semester.

Nere vid Gyllebosjön kommer ännu husbilar och campare i en strid ström. Men det vilar ett större lugn över de flesta semesterfirare nu.

Jag och hundarna vandrar också lite lugnare på våra runder. Värmen gör att vi sänker hastigheten. Då och då svalkar hunden Johnny sig i det sköna vattnet. Hundar vet minsann hur man tar vara på livet… varför gräva ner sig över tunga cancerbesked när man kan ”gräva guld” och pinka revir istället…

Luften är helt annorlunda nu än vad den var i våras. Skön sensommarluft, så härlig att andas in.

Hemma hos oss gör sig Stefan redo för jaktsäsongen. Först ut är ”bockajakten” som smyger igång i augusti. Jakttornen är renoverade och översynade. Jag gillar inte rådjurskött (mest bara såsen), så i hemlighet hejar jag alltid på bocken.

Jag följer gärna med ut i skogen, men istället för bössa på ryggen, tar jag med min kamera.

Ja, det är en härlig tid, den här lite lugnare sensommartiden.

En annan härlig sak med sensommarn är att trädgården bjuder på så mycket vackert i blomsterväg.

Dagens citat:

Att plantera en trädgård är att tro på en morgondag.

Varma kramar från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Att leta efter trollens boning gjorde oss hungriga.

28 juli, 2019

Hejsan.

Jag hade fått nys om en plats … en plats där det förmodligen bor troll, vättar och andra oknytt. En plats i norra hörnet av Österlen.

Såklart ville jag hitta den där platsen, så jag tog min käre Stefan med mig ut på trolljakt.

Det var en ljuvlig sommardag. Solen sken och värmde skönt där dess strålar silade ner genom trädkronorna. Galna myggor surrade runt våra huvud. Skogsmyror stora som legoklossar, kilade målmedvetet fram på samma stig som vi själv vandrade.

Hur vi än letade och spejade, så inte hittade vi någon plats som kunde vara en boplats för troll inte.

Det enda vi hittade som fick oss att heja till lite, det var en söt liten gravplats. En minnesplats för ”kungen av Papillion”.

Ni anar inte hur hungrig man blir av att vara på trolljakt. Vi gav upp för den här gången, och vårt nästa stopp fick bli hos Eva på Allé.

För om det är någon som kan mätta hungriga trolljägarmagar, så är det Eva. Jag och Stefan valde grillade revben. Och jag kan lova er att de där revbenen var de godaste jag någonsin smakat. Det är mat i världsmästarklass må jag då säga, men så är ju Eva just världsbäst också, det visst vi ju.

Mätta och nöjda avslutade vi med lite shopping i stallet intill. En blomma från Kiviks Trädgård fick följa med hem till Gyllebo.

(trolljakten kommer att gå vidare, så lätt ska man ju inte ge upp, jag ska bara få bättre instruktioner först….)

Dagens citat:

Vad du tycker om dig själv är betydligt viktigare än vad andra tycker om dig.

En gnutta barnasinne, det gör livet så mycket roligare.

Ha det fint och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Genvägen hem.

27 juli, 2019

Hej hej

Idag tänkte jag fortsätta inlägget om när jag och Stefan cyklade till Mandelmanns.

Det gick lätt som en plätt att rulla dit. Vi for nedför den branta ”Sträntebacke” och kunde i princip rulla hela vägen ner till Rörum från Gyllebo. Nästan som om vi satt på små tysta mopeder och bara behövde bromsa lite lätt då och då. Ja, jag fick motstå lusten att sträcka ut benen åt sidorna som ett barn och hålla upp båda händerna mot himlen.

När vi kom fram så åt vi lunch.

Mätta efter en god ”självhushållarlunch” vandrade vi sedan bort för att hälsa på Fru Linderöd med familj.

Mamma Linderöd hade fullt upp med att snygga till i dammen, så hon hade knappt tid att ens säga hej.

Salig strosade jag vidare i Mandelmanns underbara trädgård och njöt av alla blommor och växter.

Stefan tassade tyst efter mig. Han var inte direkt lika hänförd av allt det vackra som jag, men han är inte riktigt någon blomsterkille kanske…

Jaja … medan jag försjönk i mina drömmar och mina egna tankar, så var det han som höll kontakten med yttervärlden via sociala medier.

Runt om i trädgården satt glada människor och åt och fikade i allsköns ro.

Överallt kunde man se små bevis på Gustavs uppfinningsrikedom. Det är allt en finurlig man, den där Gustav. Små smarta lösningar som enbart förskönar och behagar världen.

När man vet att man ska cykla uppför en mardrömsbacke för att komma hem, jag då strosar man runt lite längre än vanligt …

Till sist var det ändå dags för hemfärd. Fast när vi tog genvägen över Mandelmanns kohage och kunde njuta av naturen där istället, då gick det så mycket lättare att komma hem.  Det sägs att genvägar är senvägar, men ibland är det så underbart att bli lite sen, och istället få en dos av ett storslaget  landskap.

Sista biten var sedan bara ett skönt litet motlut ….. eller hur älskling…

Dagens citat:

Behandla inte människor så illa som de är, behandla dem så bra som du är.

Även om det gick helt ok att cykla den här dagen, så har ett litet frö såtts i mina tanka …. det här med elcykel… Kanske kunde det bli lite mer cykelturer för oss, om man fick en svag hjälp i uppförsbackarna ….

Ha en fin dag och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lycklig utan fiskelycka.

26 juli, 2019

Hej.

Vi har haft ljuvliga sommarkvällar här på Österlen. Sådana där dagar som är perfekta för en liten fisketur framemot kvällningen.

När  min Stefan bestämde sig för att pröva fiskelyckan så hängde jag och min dotter med för en skön kvällspromenad.

Jag och Emmy blev avsläppta vid Naturum vid Stenshuvud medan Stefan körde vidare till sitt bästa fiskeställe.

Vi vandrade upp på toppen av berget. Där njöt vi av den fantastiska utsikten.

Jag har varit här en massa gånger, men blir precis lika förundrad varenda gång.

Vi vandrade vidare till ”norra huvudet”. Rönnbären hade börjat mogna och deras vackra röda färg stod i en skön kontrast mot det blåa havet och den ljusblå himmeln.

Som alltid när jag är häruppe får jag ett sug i magen efter att kunna flyga. En önskan om att kunna sväva fram som en örn i skyn, eller i alla fall flaxande som en albatros. Men det kan jag ju inte, och som tur är finns det numera bekväma trappor för att ta sig nerför bergets norra sida.

Nedanför berget stod korna och mumsade torrt gräs i kvällens sista solstrålar.

Vid Hälleviks kås valde vi stigen nere vid vattnet för att leta reda på Stefan och se ifall han haft någon fiskelycka den där kvällen.

Bästa platsen att fiska lär vara vid något som kallas ”Kroken”. På en liten igenvuxen stig smög vi oss dit. Och där stod han på en sten med sitt fiskespö. Jag stannade och njöt av synintrycket. Vackert som en tavla. Min Stefan ♥

-har du fått någon fisk, frågade vi när vi kom fram till honom.

-nääu, di brugar man änte få vi dinne tiden, di brugar änte nappa så här års…

Men såklart kan man ju fiska ändå!

Dagens citat:

Hemligheten med att hitta vår passion är att tillföra passion i allt vi gör.

Ha det riktigt bra.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vi rullade till Mandelmanns.

25 juli, 2019

Hejsan.

Det var en solig dag på vår semester som vi bestämde oss för att cykla till Mandelmanns. Eftersom jag har stammiskort där så kan jag besöka deras trädgård precis när andan faller på. Såklart bara på gårdens öppettider förstås, men jag behöver inte förboka mitt besök.

Om man känner till Österlen och vet hur vägen ser ut mellan Gyllebo och Rörum, då vet man också hur lätta det går att cykla dit… det är nedförsbacke precis hela vägen … dit.

Inte förrän vid Gunilla Manns lilla katthus kom den första svaga uppförbacken.

Utanför Creperian satt glada människor och åt lunch bakom prunkande stockrosor.

Utanför Gugges konstateljé väntade Stefan glatt in mig. Vi var ju snart framme. För mig själv tänkte jag en orolig tanke på hur hemvägen skulle bli med alla uppförsbackar … Inte så bekymrad för egen del, utan för maken min, som jag övertalat om cykelns förträfflighet som fortskaffningsmedel.

Underbara Mandelmanns Trädgård. Där var precis lika vacker som alltid. Den enda skillnaden var ju att det inte fanns någon mjuk fårull att sticka fötterna i, eftersom alla får så sorgligt fått gå till slakt förra året. Men minst lika härligt som alltid i den lummiga trädgården..

Eftersom vi var både hungriga och törstiga så startade vi vårt besök där med en lunch i skuggan.

Jag valde en underbart god vegetarisk rätt. Stefan åt något med lamm och såklart drack vi ”himmagjord” rabarbersaft till.

Mätta och nöjda strosade vi sedan runt och njöt av den härliga dagen.

Vid Djupadals vackra damm slog vi oss ner tillsammans med ankorna och insöp stillheten.

Lugnet och stillheten kändes alldeles extra mycket den här dagen.

Den här dagen såg jag varken till Marie eller Gustav, men självklart hade jag respekterat deras vädjan om att slippa vara med på fler bilder. Jag hade ju min egen lille fotomodell med mig, som ännu inte tröttnat på att vara med på alla mina foto.

Lite spänd på hur hemfärden skulle bli för oss, med alla uppförsbackarna till Gyllebo, det var jag minsann allt… fast det får ni läsa om i ett annat inlägg…

Dagens citat:

Jag önskar att alla människor kunde bli rika och berömda och få precis allting som de önskar sig, så de kunde inse att allt det inte är svaret på lyckan.

Ha en riktigt fin dag och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top