Sankt Olofs IF vann Kamratcupen i futsal

Sankt Olofs IF vann Kamratcupen i futsal
Skrivet av Joachim Orrenius / 6 januari, 2020

Sankt Olofs IF:s hjältar som spelade hem Kamratcupen för första gången.

Tomelilla IF i kvartsfinalen, Österlen FF i semifinalen och IFK Simrishamn i finalen. Sankt Olofs IF:s gultröjor raderade ut förhandsfavoriterna på löpande band och vann årets Kamratcupen på ett imponerande sätt. Läs här kortreferat om alla slutspelets matcher.

Kvalmatch 1 Borrby IF – Torna Hällestad IF 0-2
Torna Hällestad skaffade sig en 2-0-ledning efter halva matchen som man därefter bevakade utan större problem. Borrby hade svårt att skapa farligheter, bortsett från den sista minuten då de flera gånger hade bud på reducering. Torna Hällstad till kvartsfinal.

Kvalmatch 2 Gärsnäs AIS 1 – Sövestads IF 3-1
Precisa långbollar till rörliga anfallare var Gärsnäs recept i denna match. Sövestads försvar hade svårt att få grepp på långbollarna. Gärsnäs vann rättvist med 3-1 och blev därmed också klara för kvartsfinal.

Kvartsfinal 1 Tomelilla IF – Sankt Olofs IF 1-3
Sankt Olof överraskade Tomelilla med aggressivt och disciplinerat spel över hela banan. Tomelillas snabba och spelskickliga spelare lyckades inte luckra upp Sankt Olofs stabila försvarsspel förrän i matchens absolut sista sekund men då var det såklart för sent.

Albin Önneflod i gult tar sig framåt i banan med styrka, teknik och snabbhet.

Kvartsfinal 2 Österlen FF – FC Plisat 3-0
Här var det spel mot ett mål under nästan hela matchen. Futsalspecialisterna Plisat hade knappt ett ordnat anfall under de 16 spelminuterna och Österlen spelade ut hela registret på ett mycket imponerande sätt.

Kvartsfinal 3 Gärsnäs AIS 2 – Torna Hällestad IF 0-1
Ställningskrig med få målchanser. Med fem minuter kvar av matchen hittade Torna Hällestad rätt och kunde sedan hålla undan för GAIS kvitteringsjakt.

Kvartsfinal 4 IFK Simrishamn – Gärsnäs AIS 1 2-1
Simrishamn satte tvärstopp för Gärsnäs långbollar som var så effektiva i kvalmatchen mot Sövestad. I en ganska händelsefattig match kunde Simrishamn vinna med 2-1.

Semifinal 1 Sankt Olofs IF – Österlen FF 2-1
Slutspelsdagens bästa match! Energi och kamp. Österlen hade mest boll men Sankt Olof störde effektivt ut division 2-lagets rörliga anfallsspel och var blytunga framåt med Edin Cakovic som bollmottagare.

Semifinal 2 Torna Hällestad IF – IFK Simrishamn 0-2
Stabilt spel från Simrishamn som spelade tryggt på ett tidigt ledningsmål. Torna Hällestad hade några farligheter men effektiviteten saknades i avsluten. Istället kunde Simrishamn utöka till 0-2 vilket också blev slutresultatet.

Match om 3:e pris – Österlen FF – Torna Hällestad IF 5-1
Två besvikna lag som mycket hellre velat spela finalen. Österlen hade mest motivation kvar och vann enkelt med 5-1.

Final Sankt Olofs IF – IFK Simrishamn 2-1 (efter förlängning)
Två lag som verkligen ville vinna. Albin Önneflod gav Sankt Olof ledningen på ett distinkt skott mitt framför mål. Sankt Olofs fysiska spel ledde tidigt till fem noteringar i frisparksprotokollet. Varje ytterligare frispark skulle nu innebära en sk frisparksstraff från tio meter men spelarna i Sankt Olof höll huvudena kalla resten av matchen och den enda tiometaren som Simrishamn fick brände man. Kvitteringen skulle dock komma. Jonathan Karlsén krigade sig till ett returläge och tryckte in kvitteringsbollen. 1-1 stod sig matchtiden ut. I förlängningen utnyttjade Sankt Olof en omställning där Edin Cakovic och Albin Önneflod kom två mot en och där Albin Önneflod enkelt kunde rulla in sitt andra finalmål (Önneflod som spelar fotboll i just arrangörsklubben IFK Simrishamns A-lag men spelade för moderklubben Sankt Olof i årets Kamratcupen) på Cakovics frispelning. Sankt Olofs första seger i Kamratcupen var ett faktum – stort grattis till en imponerande laginsats!

Strax efter slutsignalen tog vi en snack med Sankt Olofs spelande tränare Rasmus Nygren som till denna cup osjälviskt ställde över sig själv. Men det gick inte att ta fel på hur bra han trivdes med att coacha sina gultröjade hjältar denna eftermiddag. Inte många ”experter” hade inför cupen Sankt Olof som vinnare. Att kalla sig ”underdogs” är egentligen inget som Nygren tycker passar på dagens Sankt Olof. Han har sedan ett par år tillbaka byggt ett lag med stark attityd och är egentligen inte alls överraskad. Och alla som såg hur Sankt Olof spelade futsal i dagens slutspel är förmodligen inte heller överraskade över framgången.

Varför vann ni Kamratcupen 2020?
– Vi tror på det och jobbar hårt. Den vinnarmentaliteten vi har i Sankt Olof är något utöver det vanliga. Det sitter i väggarna, säger en segerrusig Nygren.

Två av Sankt Olofs spelare, Edin Cakovic och Albin Önneflod, togs även ut i cupens All Star Team som ser ut så här:

Målvakt – Christoffer Delin, Torna Hällestad IF
Försvarsspelare – Jacob Nilsson, IFK Simrishamn
Försvarsspelare – Fredrik Hansson, Österlen FF
Anfallsspelare – Edin Cakovic, Sankt Olofs IF
Anfallsspelare – Albin Önneflod, Sankt Olofs IF

När vi ändå är igång med hyllningarna till Sankt Olofs IF kommer här en länk till föreningens kampsång som säkerligen går varm i byn de närmaste dagarna. Klicka här för länk till Spotify >>

NM-guld och SM-guld – Nellys bästa år hittills

12 januari, 2020
Nelly Hörberger tillhör Sverigeeliten i truppgymnastik.

Det är inte många idrottare från Österlen som kan stoltsera med SM-guld. Ännu färre har NM-guld i prisskåpet. Österlensport träffade den 20-åriga Simrishamnstjejen Nelly Hörberger som tillhör Sverigeeliten i truppgymnastik och som det gångna året haft sitt mest framgångsrika idrottsår hittills.

Nelly var 6 år när hon började med gymnastik i Ystadklubben GK Split. Efter några års pendlande till Helsingborg och Teamgym Helsingborg tränar och tävlar hon nu för Malmöklubben Motus Salto.

Under Helsingborgstiden blev det många bilresor för Nellys föräldrar och framförallt tränaren från Skurup som hon ofta åkte bil med till träningarna i Helsingborg.
– Då gick jag i skola i Ystad så efter skolan tog jag tåget till Skurup där tränaren plockade upp mig med bil. Sen åkte vi till Helsingborg för träning och hem igen via Skurup till Simrishamn för att sova ett par timmar. Sen upp igen. Fyra gånger i veckan.

Snacka om att vilja utvecklas i sin idrott!

Grattis till fjolårets båda guld förresten, hur har du och dina lagkompisar firat?
– Inte jättemycket faktiskt. Det var såklart bankett efter NM:et som gick i Norge och sen har vi firat lite hemma i Malmö på en träning.

Kolla in filmklippet nedan när Nelly och hennes kompisar i Motus Salto tar SM-guldet på hemmaplan i Malmö.

[embedded content]

Förutom framgångarna under 2019 med guld på NM och SM har Nelly ytterligare fem mästerskapsmedaljer i prisskåpet.

Vilka är lagets framgångsfaktorer, varför går det så bra för er?
– Vår sammanhållning, att vi känner varandra så bra och att vi har så kul tillsammans. Vi litar på varandra. Det är en väldigt utsatt sport, trillar man vet man att hela laget dras ner men det är ingen som skulle bli arg eller ta illa upp för det.

Om någon ramlar under ett varv, hur tas det emot av lagkamraterna?
– Vi tar hand om varandra och gör inte så stor grej av när någon gör misstag. När vi vann SM-guldet trillade en av våra tjejer men vi bet ihop och klarade det ändå. Om du trillar på ett moment gäller det att tänka bort det och fokusera på nästa moment istället. Det gäller att vara stark.

Vad är det som är så himla roligt med truppgymnastik?
– Det är variationen med tre olika grenar. Det finns alltid något du kan bli bättre på och det blir väldigt tydligt när du klarar någonting.

I familjen Hörberger är det annars mycket fotboll som gäller och även Nelly har spelat fotboll ända upp i 10-årsåldern. Det blev också en del dans innan satsningen på gymnastik tog över.

I truppgymnastik tävlar man i dam, herr och mixed och delmomenten är matta, trampett och fristående. Truppgymnastik är inte den mest kända idrotten i Sverige men faktum är att det är Sveriges största gymnastikform. I Sverige finns 20 000 gymnaster som tävlar i truppgymnastik! 

I laget Motus Salto tränar runt 20 tjejer truppgymnastik men det är inte alla som får vara med vid tävlingar.
– Man får max vara tolv personer vid tävlingar. Vi brukar vara tio plus två reserver. Sen när vi tävlar på ”varven” är man sex personer och då står fyra bredvid. Vi väljer ut de sex bästa till varje varv. Och i fristående måste alla tio i laget vara med. Men eftersom det endast är en till två tävlingar per år är det hård konkurrens om platserna. Vissa får inte tävla överhuvudtaget men alla vet vilka förutsättningar som gäller och vi är ett lag där vi hejar på varandra.

Vilken är din starkaste gren?
– I trampett kör vi tre varv och på det tredje varvet har man ett bord till hjälp vid volterna och det är kanske min bästa gren.

Individuell gymnastik då, har det aldrig lockat dig?
– Nej, när jag började i GK Split fanns det bara truppgymnastik så det föll sig naturligt. Det är nästan som två olika sporter och jag har aldrig testat på individuell gymnastik. Jag tycker att fler borde testa på truppgymnastik. Man får både styrka, kondition och smidighet.

Mer film från Motos Saltos NM-guld nedan.

[embedded content]

Du och ditt lag tillhör eliten i Sverige, vad krävs för att nå dit du har nått?
– Det är att du väljer gymnastiken före allt annat. Jag har alltid tyckt det är så kul. Jag har alltid varit på alla träningar och aldrig känt att jag vill hoppa över. Däremot har jag många gånger fått hoppa över att vara med mina kompisar hemma i Simrishamn.

Det räcker att se Nelly och hennes kompisar ett par sekunder för att förstå att truppgymnastik inte är något för fegisar.
Vilka tips kan du ge till alla unga gymnaster som håller på med truppgymnastik?
– Lyssna på din kropp är viktigt. Sätt upp tydliga mål för vad du vill klara, t ex en ny volt eller ett hopp, och kämpa mot målen, då blir det mycket roligare. Sen ska du tänka att det alltid kommer nya chanser och nya möjligheter och att alltid försöka göra det bättre nästa gång.

Bra och positiva tips som kan appliceras på alla sporter, eller i yrkeslivet, eller egentligen var som helst i livet.

När du var liten, såg du dig själv som tävlingsgymnast eller var det bara roligt att hålla på?
– När jag såg de äldre tjejerna och killarna träna tänkte jag ”hur kan dom göra så” och då tänkte jag att någon gång vill jag också kunna göra det.

Har du något individuellt mål inför den kommande säsongen?
– Att tävla på ett svårare varv under SM och att höja mig ytterligare en nivå.

Lagmål med Motus Salto?
– Att försvara vårt SM-guld hade varit väldigt kul.

Ålder: 20 år
Familj: mamma Ulrika, pappa Johan och brorsan Hannes
Bor: uppväxt i Simrishamn men nyligen inflyttad till Malmö
Yrke/studier: ekonom som för närvarande arbetar heltid på en mellanstadieskola i Malmö
Tränar: fyra gånger per vecka (tre timmar varje gång)
Längd: 168
Meriter: 2 NM-guld (ett i dam och ett i mix), 1 SM-guld, 3 SM-brons och 1 JSM-silver.
Moderklubb: GK Split i Ystad
Nuvarande klubb: Motus Salto i Malmö

Simrishamns 05:or tog silver i Kristianstad Arena Cup

12 januari, 2020
Lagfoto direkt efter finalförlust är inte det roligaste men framgången i Kristianstad Arena Cup belönades med en ståtlig pokal till föreningens prisskåp.
IFK Simrishamns lag i Kristianstad Arena Cup: Ludwig Olsson, Ville Persson, Albin Nilsson, Selman Abdirahman, Axel Orrenius, Benjamin Blomqvist, Ossian Stoltz, Alfons Silverberg och Jesper Björklund.

Kristianstad Arena Cup är Sveriges största futsalcup för barn- och ungdomslag. Under lördagen avgjordes cupen för flickor och pojkar födda 2005 och bästa Österlenlag blev IFK Simrishamns 05:or som gick hela vägen till final.

I klassen P05 deltog över 50 lag och genom att först gå obesegrade genom gruppspelet slog Simrishamn därefter ut Älmhults IF (sextondelsfinal), Onsala BK (åttondelsfinal), BK Landora (kvartsfinal) och Wä IF 1 (semifinal). I finalen ställdes Simrishamn mot Wä IF 2 och det blev en tillknäppt tillställning med två mycket försvarsstarka lag. 0-0 efter full tid och det krävdes förlängning för att skilja finallagen åt. I den andra förlängningsdelen lyckades en Wäspelare riva loss bollen mitt framför Simrishamns mål och rulla in segermålet men nog borde domarna (som inför finalen presenterades som ”Skånes bästa futsaldomare”) blåst frispark för Simrishamn i situationen som ledde fram till avgörandet? Små marginaler men Wä vann finalen rättvist och imponerade genom att även spela hem bronset via föreningens andra lag.

Det blev tolv timmars lördagshäng i arenan och inte mindre än åtta matcher för IFK Simrishamn som under ordinarie matchtid endast släppte in två mål! Desto fler framåt där Axel Orrenius, tillsammans med IS Halmias Andrej Rajovic, vann cupens skytteliga på sju gjorda mål. I cupen deltog även Österlenlagen Liga IF (P05) och Borrby IF (F05) samt Sankt Olofs IF/Kiviks AIF (F05) som tog sig fram till åttondelsfinal.

För IFK Simrishamn och tränarna Martin Wrahme och Kalle Blomqvist var andraplatsen såklart en stor framgång. Detta var det första tävlingsframträdandet för laget med nytillträdde Wrahme som huvudtränare.
Stort grattis till tränardebuten!
– Tack, det känns jättebra och jag är nöjd, säger Martin Wrahme en kort stund efter finalen.
Framgångsreceptet för att ni tog er så här långt?
– Jag måste hylla vårt kollektiv. Killarna går in med samma inställning i varje match. I finalen var båda lagen riktigt trötta och det var små marginaler som avgjorde. Jag retar mig lite över finalförlusten just nu men i morgon kommer vi att vara nöjda.
Blir det fler futsal-cuper för laget framöver?
– Nej, inte under denna säsong. Nu fokuserar vi om och vi drar igång försäsongen i fotboll om en vecka. Under vårsäsongen spelar vi i Skåneserie A och det blir en bra utmaning för oss, avslutar Martin Wrahme.

Sankt Olofs IF vann Kamratcupen i futsal

6 januari, 2020
Sankt Olofs IF:s hjältar som spelade hem Kamratcupen för första gången.

Tomelilla IF i kvartsfinalen, Österlen FF i semifinalen och IFK Simrishamn i finalen. Sankt Olofs IF:s gultröjor raderade ut förhandsfavoriterna på löpande band och vann årets Kamratcupen på ett imponerande sätt. Läs här kortreferat om alla slutspelets matcher.

Kvalmatch 1 Borrby IF – Torna Hällestad IF 0-2
Torna Hällestad skaffade sig en 2-0-ledning efter halva matchen som man därefter bevakade utan större problem. Borrby hade svårt att skapa farligheter, bortsett från den sista minuten då de flera gånger hade bud på reducering. Torna Hällstad till kvartsfinal.

Kvalmatch 2 Gärsnäs AIS 1 – Sövestads IF 3-1
Precisa långbollar till rörliga anfallare var Gärsnäs recept i denna match. Sövestads försvar hade svårt att få grepp på långbollarna. Gärsnäs vann rättvist med 3-1 och blev därmed också klara för kvartsfinal.

Kvartsfinal 1 Tomelilla IF – Sankt Olofs IF 1-3
Sankt Olof överraskade Tomelilla med aggressivt och disciplinerat spel över hela banan. Tomelillas snabba och spelskickliga spelare lyckades inte luckra upp Sankt Olofs stabila försvarsspel förrän i matchens absolut sista sekund men då var det såklart för sent.

Albin Önneflod i gult tar sig framåt i banan med styrka, teknik och snabbhet.

Kvartsfinal 2 Österlen FF – FC Plisat 3-0
Här var det spel mot ett mål under nästan hela matchen. Futsalspecialisterna Plisat hade knappt ett ordnat anfall under de 16 spelminuterna och Österlen spelade ut hela registret på ett mycket imponerande sätt.

Kvartsfinal 3 Gärsnäs AIS 2 – Torna Hällestad IF 0-1
Ställningskrig med få målchanser. Med fem minuter kvar av matchen hittade Torna Hällestad rätt och kunde sedan hålla undan för GAIS kvitteringsjakt.

Kvartsfinal 4 IFK Simrishamn – Gärsnäs AIS 1 2-1
Simrishamn satte tvärstopp för Gärsnäs långbollar som var så effektiva i kvalmatchen mot Sövestad. I en ganska händelsefattig match kunde Simrishamn vinna med 2-1.

Semifinal 1 Sankt Olofs IF – Österlen FF 2-1
Slutspelsdagens bästa match! Energi och kamp. Österlen hade mest boll men Sankt Olof störde effektivt ut division 2-lagets rörliga anfallsspel och var blytunga framåt med Edin Cakovic som bollmottagare.

Semifinal 2 Torna Hällestad IF – IFK Simrishamn 0-2
Stabilt spel från Simrishamn som spelade tryggt på ett tidigt ledningsmål. Torna Hällestad hade några farligheter men effektiviteten saknades i avsluten. Istället kunde Simrishamn utöka till 0-2 vilket också blev slutresultatet.

Match om 3:e pris – Österlen FF – Torna Hällestad IF 5-1
Två besvikna lag som mycket hellre velat spela finalen. Österlen hade mest motivation kvar och vann enkelt med 5-1.

Final Sankt Olofs IF – IFK Simrishamn 2-1 (efter förlängning)
Två lag som verkligen ville vinna. Albin Önneflod gav Sankt Olof ledningen på ett distinkt skott mitt framför mål. Sankt Olofs fysiska spel ledde tidigt till fem noteringar i frisparksprotokollet. Varje ytterligare frispark skulle nu innebära en sk frisparksstraff från tio meter men spelarna i Sankt Olof höll huvudena kalla resten av matchen och den enda tiometaren som Simrishamn fick brände man. Kvitteringen skulle dock komma. Jonathan Karlsén krigade sig till ett returläge och tryckte in kvitteringsbollen. 1-1 stod sig matchtiden ut. I förlängningen utnyttjade Sankt Olof en omställning där Edin Cakovic och Albin Önneflod kom två mot en och där Albin Önneflod enkelt kunde rulla in sitt andra finalmål (Önneflod som spelar fotboll i just arrangörsklubben IFK Simrishamns A-lag men spelade för moderklubben Sankt Olof i årets Kamratcupen) på Cakovics frispelning. Sankt Olofs första seger i Kamratcupen var ett faktum – stort grattis till en imponerande laginsats!

Strax efter slutsignalen tog vi en snack med Sankt Olofs spelande tränare Rasmus Nygren som till denna cup osjälviskt ställde över sig själv. Men det gick inte att ta fel på hur bra han trivdes med att coacha sina gultröjade hjältar denna eftermiddag. Inte många ”experter” hade inför cupen Sankt Olof som vinnare. Att kalla sig ”underdogs” är egentligen inget som Nygren tycker passar på dagens Sankt Olof. Han har sedan ett par år tillbaka byggt ett lag med stark attityd och är egentligen inte alls överraskad. Och alla som såg hur Sankt Olof spelade futsal i dagens slutspel är förmodligen inte heller överraskade över framgången.

Varför vann ni Kamratcupen 2020?
– Vi tror på det och jobbar hårt. Den vinnarmentaliteten vi har i Sankt Olof är något utöver det vanliga. Det sitter i väggarna, säger en segerrusig Nygren.

Två av Sankt Olofs spelare, Edin Cakovic och Albin Önneflod, togs även ut i cupens All Star Team som ser ut så här:

Målvakt – Christoffer Delin, Torna Hällestad IF
Försvarsspelare – Jacob Nilsson, IFK Simrishamn
Försvarsspelare – Fredrik Hansson, Österlen FF
Anfallsspelare – Edin Cakovic, Sankt Olofs IF
Anfallsspelare – Albin Önneflod, Sankt Olofs IF

När vi ändå är igång med hyllningarna till Sankt Olofs IF kommer här en länk till föreningens kampsång som säkerligen går varm i byn de närmaste dagarna. Klicka här för länk till Spotify >>

Slutspelslagen klara i Kamratcupen

5 januari, 2020
Kamratcupen. Match mellan Österlen FF i vitt och Futsal Deluxe.

Efter två dagars gruppspel har tio lag kvalificerat sig till morgondagens slutspel i Kamratcupens futsalturnering i Korsavadshallen i Simrishamn.

Grupp 1 vanns av ett ungdomligt Tomelilla IF som imponerade i två 4-1-segrar över Wollsjö AIF och Blentarps BK 1 samt 2-2 mot grupptvåan Gärsnäs AIS 1.

I grupp 2 inledde Gärsnäs AIS 2 starkt genom att 4-1-besegra seriekollegan i division 4 Rydsgårds AIF. Tre av GAIS-målen gjorde Niklas Bernhoff. Efter 0-0 mot FC Plisat var GAIS tvingade att vinna mot Simrishamn U för att vara säkra på slutspel. Efter en tidig GAIS-ledning stretade 14-åringarna! i Simrishamn emot på ett imponerande sätt och skapade även några kvitteringslägen men 1-0 stod sig matchen ut. FC Plisat tog sig också till slutspel på samma poäng som Gärsnäs AIS.

FC Plisats Joel Mårtensson avlossar vänstern i gruppspelsmatchen mot Gärsnäs AIS 2.

I grupp 3 gjorde Österlen FF rent hus med övriga lag. Inför sista gruppspelsmatchen skulle det avgöras om Torna Hällstad IF eller Futsal Deluxe skulle göra Österlen sällskap till slutspelet. Futsal Deluxe behövde vinna matchen men istället var Torna Hällestad det starkare laget och vann med 2-1.

I grupp 4 tog sig arrangörsklubben IFK Simrishamn vidare via tre segrar över Borrby IF Blentarps BK 2 och Baskemölla IF. Borrby IF knep den andra slutspelsplatsen genom två 1-0-vinster över Baskemölla och Blentarp.

Grupp 5 vanns av Sankt Olofs IF genom två uddamålssegrar och ett oavgjort resultat. Vilka som skulle ta den andra slutspelsplatsen skulle stå mellan Sjöbo IF och Sövestads IF i gruppens sista match. Sjöbo hade långt in i matchen en 2-0-ledning som såg stabil ut men Sövestad kom igen och lyckades både reducera och kvittera i matchens slutskede vilket istället tog Sövestad vidare till slutspel.

I morgon måndag avgörs Kamratcupens slutspel. Division 3-kollegorna IFK Simrishamn och Tomelilla IF samt division 2-laget Österlen FF får hållas som favoriter till slutsegern. Eller kan något av Gärsnäs-lagen (starkt att få med två lag till slutspel) eller futsalspecialisterna i FC Plisat skrälla? Första slutspelsmatchen startar 11.00, finalen 14.30.

Fotbollsvänner i Skåne firade Nackas 90-årsdag

26 december, 2019
Spelarna i Bajen 2 och Borrby.

På julafton skulle Lennart Nacka Skoglund ha fyllt 90 år. Fotbollsikonens födelsedag firades dels på Södermalm i Stockholm där Nacka sedan 1984 står staty. Ett 60-tal fotbollsvänner slöt upp vid landets andra Nackastaty, den som sedan 2010 återfinns på Borrby idrottsplats på Österlen.

Årets julaftonsarrangemang startade med förmiddagsfotboll i sporthallen i Borrby där Borrby IF:s oldboys mötte två lag Bajensupportrar med anknytning till sydöstra Skåne. Förmodligen de enda fotbollsmatcherna som spelas på julafton i Sverige?

I den första matchen besegrade Borrby Bajen 1 med 4-1. I match 2 segrade Bajen 2 över Bajen 1 med 3-2 och i julaftonens tredje och sista match vann Bajen 2 över Borrby med 3-1 efter hat trick av Axel Orrenius. Tidigare år har Borrby vunnit julaftonsmatcherna så årets 3-1-seger var efterlängtad för de grönvita.

Målvakten Malcolm Bergsten, i lånad Borrby-tröja, som inte hade tränat fotboll på åtta år imponerade i Bajen lag 1.

Laguppställning Borrby: Björn Månsson (lagkapten), Christer Andersson (1 mål), Jonas Månsson, Martin Åkesson (2 mål), Tobias Ekdahl (1 mål), Fredrik Bengtsson, Fredrik Olsson, Jakob Mårtensson, Robin Olofsson (1 mål) och Mujtaba Sayeed.

Laguppställning Bajen 1: Jonas Sipola (lagkapten), Sebastian Sipola (1 mål), Stefan Johansson, Malcolm Bergsten, Robban Bergsten, Noah Bergsten (1 mål), Sam Qvarnström, Hugo Ulfsson (1 mål), Roland Wiklund och Björn Englund.

Laguppställning Bajen 2: David Nordling (lagkapten, 1 mål), Bruno Nordling, Einar Nordling, Olle Nordling, Olle Dahl (1 mål), Ivar Nordling, Petter Håkansson (1 mål), Axel Orrenius (3 mål) och Lawrence Reyes (spelade ej).

Borrby IF:s ordförande Björn Månsson, närmast, hämtar andan. Men snart är det dags igen, i inomhusfotboll är det snabba byten som gäller.

När domaren Ingemar Jönsson blåst av julaftonsfotbollen och spelarna duschat var det samling i Borrby IF:s klubbhus där det serverades glögg, julmust, saffransbullar och pepparkakor. Den legendariske målvakten Ronnie Hellström fanns på plats och berättade om när han spelade tillsammans med Lennart Nacka Skoglund i Hammarby. Och på klubbhusets ena vägg rullade en kort film från den uppvisningsmatch som Nacka spelade i Borrby 1960 och som är huvudanledningen till att det finns en staty över honom också i Skåne.

Julaftonsmys i Borrby IF:s klubbhus. Ronnie Hellström, längst bak i mitten, berättar gamla fotbollsminnen.

12.00 var det så samling vid Nackas staty intill klubbhuset där Joachim Orrenius först tackade en rad personer som gjort julaftonstraditionen i Borrby möjlig; kulturarbetaren Ulf Andersson och statyns konstnär Richard Andersson som tillsammans är initiativtagare till statyns uppkomst, Borrby IF och dess ordförande Björn Månsson, smeden Anders Lönnborn som tillverkat statyn av fartygsplåt, Kjelle Bergsten som tillsammans med Joachim Orrenius kopierat Stockholmstraditionen till Borrby, Ronnie Hellström som är arrangemangets officiella ambassadör, fotbollsdomaren Ingemar Jönsson som höll vinnarskallarna i sporthallen i schack, Stefan Magnusson (Bajen Fans förste ordförande) som årligen håller talet vid statyn i Stockholm och slutligen alla fotbollsvänner som kommit till Borrby för att lira boll och umgås en stund på julafton och därmed hedra minnet av Nacka.

Här nedan kan du läsa årets Nackatal som alltså varje år hålls vid statyerna på Söder i Stockholm och i Borrby.

”Hammarbyare, Nackavänner, Söderbor!
Det är i dag 90 år sedan Sveriges genom tidernas störste fotbollspelare Lennart Nacka Skoglund föddes. Att Nacka inte är bortglömd är ni som är här ett levande bevis på. Samtidigt med denna hyllning pågår också en hyllning på Borrby IP i Skåne där Nacka också står staty. Vilken annan fotbollspelare i Sverige tror ni får en hyllning på samma dag sextio mil ifrån varandra trettionio år efter sin död? 

Säsongen som gick slutade med en tredjeplats i allsvenskan för Hammarby och 75 gjorda mål och jag tror Nacka ler i sin himmel när han såg denna offensivorgie från den kanske bästa Hammarbyupplagan någonsin. För Nacka var offensiv, att jobba hem var inte riktigt hans grej. När en journalist frågade honom efter en match i division två Svealand efter hemkomsten från Italien varför han inte tog ett mer defensivt ansvar sa han: ”du vet jag har rätt taskigt lokalsinne så jag hittar inte hem till egen planhalva”.

Det finns alltid folk som jämför fotbollspelare förr och nu. Det är givetvis en orättvis jämförelse men jag undrar ibland hur bra Nacka varit med dagens träningsmetoder. Och jag lovar att börja jämföra den fantastiske från Rosengård med Nacka den dag han visar upp ett VM-brons och ett VM-silver. Förresten har ju den näst bäste, Zlatan, flyttat verksamheten till Södermalm och blivit hammarbyare så nu har Sveriges två största spelare genom tiderna Hammarby gemensamt. 

För några år sedan såg jag en insändare i en lokaltidning här på Södermalm. Det var en dam som ifrågasatt varför Nacka Skoglund ska stå staty på Söder. Statyer får ju endast kungar, genier och hjältar argumenterade damen. Om hon visste vad rätt hon hade, Nacka var nämligen allt av detta.

När Nacka kom hem 1964 från proffslivet i Italien var han på nedgång men fortfarande en magnifik fotbollspelare. Två gånger hjälpte han upp Hammarby i allsvenskan som på den tiden var ett lindansarlag. Sitt sista riktigt stora framträdande gjorde han 1966 i det allsvenska kvalet mot SAAB på Råsunda. Jag var själv där men har tyvärr inga minnen förutom att det var kallt och att farsan hela tiden snackade om Nacka. Över 25000 personer fick se Hammarby vinna med 5-0 efter två mål av Nackas arvtagare den blott 17-årige Kenta Ohlsson. Kedjan bestod av Kenta, Nackas brorsa Ya Skoglund, Berndt Lif, Tom Turesson och Nacka själv. Det var en offensiv som heter duga och Nacka var förstås lysande. Säsongen efter låg Hammarby i allsvenskan men Nacka var mest skadad och efter halva säsongen gjorde han sin sista match för Hammarby. Via Kärrtorps BK och Länkarnas korplag fick sagan ett tragiskt slut. Eller som journalisten på Kvällsposten Björn Fremer en gång så träffsäkert skrev:
”Nacka levde på applåder, liksom komikern lever på skratten. Nacka hann göra väldigt många lyckliga. När skrattet dör, dör komikern. När jublet dog, dog Nacka.”

Så var det kanske. God jul och gott nytt år!”   

Nästa år det tio år sedan Nackas staty i Borrby invigdes. Då lär fotbollsvännerna samlas igen för att hylla en av svensk fotbolls allra största lirare.

Nördar i Borrby håller Nackatraditionen vid liv

18 december, 2019
Arkivbild. Publiken bjöds på flera tekniska dribblingar som säkert ”Nacka” Skoglund hade gillat.

Varje julafton 12.00 träffas Söderbor, hammarbyare och Nackavänner vid Nackastatyn på Söder i Stockholm för att hedra Lennart Nacka Skoglund och för att önska varandra god jul innan Kalle Anka och övrigt julfirande tar vid. Julafton är Nackas födelsedag och i år skulle han ha fyllt 90 år. Sedan 2010 har traditionen kopierats till landets andra Nackastaty, den utanför Borrby på Österlen, där Stefan Magnussons traditionella julaftonstal om en av svensk fotbolls största lirare läses samtidigt som Magnusson själv håller talet vid statyn i Stockholm.

Och precis som i Stockholm bjuds besökarna även i Borrby på glögg och pepparkakor, och faktiskt också en kort film från den uppvisningsmatch som Nacka lirade på Borrby IP 1960 och som är huvudanledningen till att det finns en staty över honom även i Skåne.

Statyn över Lennart Nacka Skoglund invigdes 2010. Bajenlegendarerna Ronnie Hellström, Kenta Ohlsson och Ya Skoglund (Nackas bror) fanns på plats vid invigningen.

Julaftonsfirandet vid Nackas staty på Österlen är ett samarbete mellan Bajen Fans Österlen och Borrby IF och stöds av Ronnie Hellström – evenemangets officiella ambassadör.

– Skåningen och Malmö FF:s pojklagsspelare kom till Stockholm och Hammarby som tonåring. I Bajen utvecklades Ronnie till världsmålvakt och var under många år proffs i Bundesligalaget Kaiserslautern och given i det svenska landslaget. Ronnie var på plats i Borrby 2010 då statyn invigdes så det känns som en perfekt ambassadör för denna fina jultradition. Jag träffade Ronnie nyligen och han sa att han skulle dyka upp i år. Har även bjudit in Zlatan Ibrahimović, som ju outat att även han gillar Bajen, men har ännu inte fått svar, säger Joachim Orrenius, en av initiativtagarna.

Som en hyllning till fotbollen och det goda samarbetet mellan Bajen Fans Österlen och Borrby IF spelas det även i år boll i Borrbys sporthall. Två lag med Hammarbysupportrar med anknytning till sydöstra Skåne möter Borrby IF:s oldboys. Vill du se fotboll live på julafton är det alltså till Borrby du ska bege dig.

Full fart i Borrby sporthall på julafton.

09:30 – sporthallen i Borrby öppnas.
10:00 – match 1 – Bajen Fans Österlen lag 1 möter Borrby IF:s oldboys.
10:25 – match 2 – Bajen Fans Österlen lag 1 möter Bajen Fans Österlen lag 2.
10:50 – match 3 – Borrby IF:s oldboys möter Bajen Fans Österlen lag 2.
11:30 – glögg, pepparkakor och julmys i Borrby IF:s klubbhus. Filmvisning.
12:00 – samling vid Nacka Skoglunds staty intill klubbhuset på Borrby IP. Hyllningstal till Lennart Nacka Skoglund.

– Fantastiskt att intresset är så stort att vi i år ställer upp med två lag. Jag skojade med Björn Månsson, Borrby IF:s ordförande, att detta kanske växer till en hel cup framöver. I så fall kan cupen heta Nackas Minne, efter den tidigare så populära inomhusturneringen på Hovet och i Globen, säger Joachim Orrenius.

Domaren Ingemar Jönsson brukar ha full koll på händelserna mellan Borrby IF:s oldboys och Bajen Fans Österlen.

Dags för Kamratcupen i Simrishamn

18 december, 2019

Lottningen till 2020 års Kamratcupen i futsal är klar. 20 lag gör upp i fem grupper i Korsavadshallen i Simrishamn. Arrangerande IFK Simrishamn ställer upp med två lag i herrklassen, ett seniorlag och ett ungdomslag bestående av ett gäng 14-åringar. Klasserna Dam och Ungdom ställs in på grund av får få anmälda lag.

Gruppspel den 3 och 4 januari och finalspel den 6 januari. De två bästa lagen i varje grupp går till slutspel. Den bästa 2:an i varje grupp går direkt till kvartsfinal. De 4 övriga 2:orna möts i två kvalmatcher, där segrarna också går till kvartsfinal.

FC Plisat, Gärsnäs AIS 1, Gärsnäs AIS 2, Lövestads IF, Wollsjö AIF, Sankt Olofs IF, IFK Simrishamn, Österlen FF, Baskemölla IF, Futsal Deluxe, Torna Hällestad IF, Rydsgårds AIF, Blentarps BK 1, Blentarps BK 2, Sövestads IF, Borrby IF, Tomelilla IF, Sjöbo IF, Liga 06 IF och IFK Simrishamn U.

Österleningar följde Rosenbergs final

14 december, 2019
Förhoppningsfulla supportrar inför Europa League-matchen mellan FC Köpenhamn och Malmö FF på Parken Stadium.

Markus Rosenbergs sista Europaäventyr med Malmö FF blev en kort resa över Öresundsbron till Parken där FC Köpenhamn besegrades med 1-0. Österlensport tog rygg på några simrishamnare som inte ville missa Rosenbergs allra sista match.

Tidigt på eftermiddagen startade resan mot den danska huvudstaden. Denna gång med bil. Risken att ett tåg skulle bli försenat eller inställt var inte värd att ta. Vissa möten måste man bara vara i tid till. Mötet med den danska ärkerivalen FCK och Rosenbergs finalmatch var ett sådant. Tillsammans med ett tiotal andra skånska fotbollssupportar var samlingen bestämd på puben PA Bar några långa inkast från arenan. På pubens uteserveringen satt för övrigt FCK:s stjärnpelare Nicklas Bendtner (skadad och denna gång utanför matchtruppen) och njöt av storstadspulsen.

Mellan hamburgertuggorna gick snacket om i vilken minut matchen skulle avgöras, inte vem som skulle avgöra. Att det var Markus Rosenberg som skulle göra det var en sån där malmöitisk självklarhet. Och med tanke på Rosenbergs magiska avgörande hemma mot Dynamo Kiev en helt rimlig diskussion.

– Det blir 1-0 till oss, Mackan avgör i 86:e, säger Martin Andersson!
– Nej, det dröjer till den 90:e minuten, säger Gustav Andersson!

Efter middagen promenerade gänget till Parken där de fått tag i platser långt ut på ena långsidan omringad av köpenhamnare.

FC Köpenhamns supportrar bjöd på ett blått och vitt flagghav som täckte hela den ena kortsidan.

Huvudstadsborna inledde med ett välregisserat tifo och en stark matchstart första 20 minuterna. Men som så många gånger förr i detta Europaspel växte Malmö stegvis in i matchen och i andra halvlek tog MFF tag i taktpinnen. Frustrationen hos Köpenhamnsupportrarna växte och den hätska stämningen mot svensktalande supportrar stegrades den också. Svenskar pekades ut, vakter lyfte bort dem från sina läktarplatser med motiveringen att det ”är bäst för er egen skull”. Smockan hängde i luften och gänget från Simrishamn vågade inte heja ljudligt på sitt MFF med risk för att bli tvingade att lämna arenan, eller hamna i handgemäng med danskar.

Med mindre än kvarten kvar av matchen var det nära att Rosenberg kunde göra det där målet som alla Malmöfans drömde om. Istället var det Traustasson som i den 77:e minuten via en FCK-försvarare nickade in Malmös ledningsmål. 0-1 stod sig matchen ut och simrishamnarnas uppdämnda glädje släppte successivt ju närmare hemresan till Malmö de kom. Rosenberg gick vinnande från sin sista match och både Malmö FF och FC Köpenhamn blev klara för 16-delsfinaler i Europa League.

MFF-klacken kämpade tappert och hördes allt mer vartefter matchen gick.

Nuförtiden finns inte många kulturbärare kvar i den svenska elitfotbollen. Spelare som är sina föreningar trogna och som för traditionen och färgerna vidare. Kalmars Rasmus Elm är en, Hammarbys Kennedy Bakircioglu en annan, Mjällbys David Löfquist en tredje. Och så Markus Rosenberg såklart som nu vid 37 års ålder ställer fotbollsskorna på skohyllan.

– Han har en magisk aura som sprider sig till lagkamraterna. Jag är beredd att ge upp vänskapen med en vän för att istället bli vän med Markus, säger John Johnsson, en av killarna från Simrishamn.

Frågan är vem av kompisarna han ska välja bort?

Trots att Mackans officiella avslut nu är gjort finns det både spelare, ledare och MFF-supportar som vill se en förlängning. Framtiden ger oss svaret på den önskningen. Julklapp från Markus Rosenberg till Malmös supportrar på julafton?

Matchen är slut och MFF har besegrat FCK. Markus Rosenberg knyter segernäven för allra sista gången. FCK:s svenska landslagsback Pierre Bengtsson till höger slipper möta Mackan i framtiden, något han förmodligen är glad över.

Jesper Modig till Allsvenskan med Varberg

24 november, 2019
Jesper Modig.
Foto: Varbergs BoIS – boisfc.nu

Det har nu gått några veckor sedan boysen i Varbergs BoIS för första gången tog steget upp till den svenska fotbollens finrum. Via 1-1 hemma mot Mjällby i Superettans sista omgång blev Varberg det 66:e laget att nå allsvensk status. Vi tog ett snack med Jesper Modig, Varbergs lagkapten, om succésäsongen och framtiden.

Vi slår oss ner i ett par bekväma fåtöljer på ett av Simrishamns centrala fik. Kaffe i kopparna. Intervjun kan starta.

Har ni firat färdigt hemma i Varberg nu?
– Ja, det har blivit en del firande och det var vi väl värda. Efter sista matchen var vi på vårt sponsorställe nere i stan med alla sponsorer och fans, säger Jesper Modig, som vid besöket hemma i Simrishamn denna gång har flickvännen Johanna Persson vid sin sida. 

Jesper Modig och Johanna Persson.

– Jag var med på banketten dagen efter avancemanget tillsammans med spelarnas nära och kära. Jag tror vi var 170 personer på banketten, säger Johanna Persson.

Påskbergsvallen var utsåld i sista matchen, nära 4500 åskådare hyllade hjältarna, stod du i Varbergsklacken?
– Haha, nej men jag stod i någon form av klack, en privat variant. Vi var rätt många faktiskt, fortsätter Johanna.

Jesper, det måste varit en fantastisk känsla när avancemanget var ett faktum?
– Ja. Mellan minut 86 till 90 kändes det som två dagar, det ville inte ta slut. Sen när domaren blåste av blev det helt tomt, en otrolig lättnad. Man fattade inte vad som hade hänt och jag kommer inte riktigt ihåg. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta, eller hur jag skulle bete mig. Pappa sa till mig att jag nu nått min pojkdröm, och vad säger man då. 

Ja, nu när pojkdrömmen är uppfylld kanske det skapas nya drömmar för dig?
– Det är klart, detta är bara ett litet trappsteg på vägen. Nu sätter vi nya mål.

Jesper ligger just nu i omförhandling med Varbergs BoIS om ett nytt kontrakt. Inget är klart men eftersom Jesper trivs väldigt bra i Varberg där också flickvännen kommer ifrån är det ingen vild gissning att Modig lirar mittback i Varbergs BoIS även nästa säsong.

Du var lagkapten i år, gillar du ansvar?
– Ja, jag är själv en lagspelare och det är roligt att hjälpa de lite yngre spelarna att komma in i laget. Sen är det såklart också en ära att vara lagkapten.

Jesper gjorde ett mål i årets Superettan. En märklig match mot GAIS där han först blev inbytt efter en kort tids skadeperiod, sen målskytt och därefter utvisad och där Varberg ändå lyckades vinna trots att man endast hade nio man på plan de sista 20 minuterna.

Trivs du med ditt liv som elitidrottsman?
– Ja, det har blivit mitt liv och jag älskar fotboll. Det är en livsstil där jag varje dag måste tänka på vad jag stoppar i mig till frukost för att klara av att träna. Men det finns vissa dagar som man inte vill ha med fotboll att göra. Jag tvingas ofta tacka nej till fester hemma i Simrishamn för att jag har en match framför mig om ett par dagar 

Johanna fyller i:
– Vi pratar och tittar mycket på fotboll här hemma också. För mig är fotboll också ett jättestort intresse, jag kommer från en fotbollsfamilj och lägger mycket tid på mitt fotbollsintresse, säger Johanna, som även hon har spelat fotboll, i Tvååkers IF, men som nu dras med knäproblem så den fortsatta fotbollskarriären är oklar.

Jesper har du något smeknamn hemma i Varberg?
– I Varberg kallas jag ibland ”hästen”. Dom tycker jag skjuter hårt men kanske inte så välriktat alla gånger, skrattar Jesper.

Din kompis från ungdomsåren Alex Blomqvist åkte ju tyvärr ur Allsvenskan med Gif Sundsvall.
Har ni kontakt med varandra?
– Vi har kontakt nästan varje dag. Vi har ju samma agentfirma och det blir mycket prat om fotboll såklart men även om livet generellt. Alex har ju nyligen blivit pappa vilket är jättekul. Jag skojade med honom att han skulle komma till oss i Varberg. Det hade varit kul men det är mycket som ska klaffa med familj och allt.

Annars kan ni bilda mittbackspar i IFK Simrishamn?
– Ja, Alex och jag har sagt att vi ska försöka spela några år tillsammans i Simrishamn senare i våra karriärer. Vi får se hur det blir med det, mycket kommer att hända utmed vägen.

Har du något individuellt mål inför den kommande säsongen?
– Jag vill hålla mig frisk så att jag kan spela så mycket som möjligt. Hälsan är prio ett.

Hur ser schemat ut framöver – träningsläger, cuper, matcher?
– Vi håller på med fystester nu. Nästan hälften av de som gjort testerna har kräkts och i morgon är det min tur, haha. Vi tränar en vecka till sen har vi ett uppehåll fram till början av januari. Sen blir det nog träningsläger. Och senare i vinter spelar vi Svenska cupen där vi lottats i samma grupp som Hammarby, BP och Gif Sundsvall.

Kommer ni köra med samma spelsystem i Allsvenskan som var så framgångsrikt i Superettan?
– Jag hoppas det men vi måste såklart anpassa oss efter motståndet. Jag tycker vi ska hålla i vårt hårt jobbande 3-5-2-system som vi gjorde så bra i år.

Vad är ni bra på, vilka är Varbergs styrkor?
– Vi jobbar hårt och vill väldigt mycket. Vi är beredda på att ta fighten. Under träningslägret tidigare i år kom vi i slagsmål när vi spelade mot ett gäng vitryssar. Matchen urartade och där och då visade vi för varandra att vi står upp för varandra och vill hjälpas åt. Det blev tydlig för oss att vi har en bra lagsammanhållning. Sen har vi duktiga spelare som gjort många poäng och andra som är bra på att täcka skott. 

Vem är den bäste anfallare du som mittback någonsin har mött?
– Rent tekniskt är det Bajens Maumer Tankovic. Han har bollen nära fötterna, går åt båda håll och är en sjukt smart spelare – en fruktansvärt duktig fotbollsspelare helt enkelt. Sen måste jag också nämna Edward Ofere som var i Malmö FF tidigare. Han hade muskler jag inte visste fanns. Det var helt sinnessjukt vilken fysik han hade, ett monster, sen var han kanske inte en jätteduktig fotbollsspelare.

Vi breddar nu intervjun genom att väva in kommentarer och frågor från Kalle Blomqvist som tillsammans med Jespers pappa tränade Jesper, och Alex Blomqvist, under barn- och ungdomsåren i IFK Simrishamn. 

Kalle, hur var Jesper som ungdomsspelare?
– Jag tränade Jesper från 6-årsåldern upp till tretton fjorton år. Han var en sån som jag kallar vinnarskalle, han gav alltid allt på matcher, cuper och träningar. Jeppe gick aldrig av en match, eller cup utan att alltid ha gjort sitt bästa, säger Kalle Blomqvist. 

Något särskilt minne eller händelse som du skulle vilja dela med dig?
– Det finns otroligt många minnen från den tiden, alla cuper, att alltid hitta Jeppe och min son Alex nere på gräsplanen när det var tid att gå in för kvällen. Och hans Barcelona-tröja med Stoichkovs namn på ryggen som han alltid hade som liten, fortsätter Kalle.

Kalle, vad skulle du vilja fråga Jesper inför nästa års säsong?
Fråga honom vilken match han tycker ska bli roligast att spela.
– Malmö borta. Sveriges bästa supportrar och en jättefin arena. Det är en sån vinnarkultur i Malmö bland spelare, ledare och fans. Så att försöka tysta dom hade varit kul, svarar Jesper.

Sen skulle jag vilja veta vilken match han tror blir tuffast rent sportsligt nästa år?
– Djurgården borta blir en utmaning. De har kvalitetsspelare och spelar snabb fotboll på konstgräset, svarar Jesper.

Kalles nästa fråga gäller Varbergs mål inför nästa år?
– Det är att stanna kvar i Allsvenskan. Det kommer bli tufft nästa år, det behöver man inte vara raketforskare för att inse. Vi blev tippade sist i årets superetta och det är kanske inte så många som tror på oss nästa år men tippa oss gärna sist så får vi se vad som händer. Lämna oss på botten så tar vi oss till toppen, svarar Jesper.

Kalle undrar även när han blir uppbjuden till Varberg?
– Hahaha, ja det är faktiskt lite dåligt att han inte har varit uppe i Varberg ännu. Han vet att både han och hans familj är välkomna när dom vill. Jag får sova på soffan så får han ta sängen.

Slutligen ger Kalle Jesper ett tips inför nästa års säsong. 
– Bara njut, avslutar Kalle Blomqvist.

Ålder: 25 år
Längd: 1,80 m
Vikt:  78 kg
Position: mittback
Fot: höger
Tröjnummer: 4
Moderklubb: IFK Simrishamn
Nuvarande klubb: Varbergs BoIS
Tidigare klubbar: LB07, Valdres FK (Norge), Lunds BK, Kristianstads FC

Högdramtisk seriefinal slutade 7-7

24 november, 2019
Simon Hedqvist #21 gjorde tre mål och bidrog dessutom med ett uppoffrande försvarsspel.

Den stora och högljudda publiken i Jonebergshallen bjöds under lördagseftermiddagen på fantastisk innebandyunderhållning när topplagen i division 4 FC Cimrishamn och IBK Genarp drabbade samman. När näsblodet stoppats, adrenalinet sjunkit undan och pulsarna gått ner en aning kunde vi läsa sju lika på resultattavlan.

FC Cimrishamn och IBK Genarp delade på poängen inför Jonebergshallens välfyllda läktare.

I potten låg serieledning och tre poängs försprång ner till dagens konkurrent. Detta märktes direkt när matchen blåstes igång. Gästerna inledde med något som mer kan liknas med en slutspurt på ett 400-meterslopp och tvingade fram en tidig FCC-utvisning. I den sjätte minuten kom också logiska 0-1. Även Cimrishamn trampade igång fötterna och kunde både kvittera genom Dennis Hedqvist och dessutom ta ledningen genom Simon Hedqvist och Anton Blohmé i en första period som präglades av vilja, mycket högt tempo och stundtals hetsigt spel. Paus 3-1.

Sex minuter in i den andra perioden reducerade Genarp till 3-2 och matchen stod nu och vägde. Fortsatt tempostarkt och många målchanser åt båda håll men det dröjde in i matchminut sexton innan nästa mål kom genom hemmalagets Andreas Björborn prickade in 4-2 inför en jublande hemmapublik. När sedan Cimrishamn knappa minuten senare effektivt utnyttjade ett power play fram till 5-2, Simon Hedqvist, såg det betryggande ut för hemmalaget. Men Genarp gav sig inte, ett backskott letade sig in bakom duktige hemmakeepern Henrik Dahlström och gav gästerna häng inför slutperioden.

Drygt sju minuter in i slutperioden skaffade sig Cimrishamn åter ett tremålsöverläge när Simon Hedqvist tog sig fram på högerkanten från sin backposition och elegant serverade hemmalagets målkung Albin Hammargren som tryckte in 6-3. Hemmaglädjen blev kort. Gästernas lagkapten Jesper Björkquist, som tillsammans med Genarps trollgubb Ebbe Nordbäck var Genarps bästa, tog kaptensansvar genom att bomba upp bollen i hemmaburens högra kryss – vilken träff! Målet tände hoppet för Genarp som åter drog igång en sån där 400-meters spurt. Och nu fick Genarp utdelning. 6-4 blev 6-5, 6-6 och 6-7 på bara fyra minuter och Cimrishamn var i gungning. Under ytterligare ett power play för hemmalaget gjorde Simon Hedqvist sitt tredje mål fram till 7-7.

Backen Simon Hedqvist, #21 till vänster i blå tröja, gjorde tre mål och bidrog dessutom med ett uppoffrande försvarsspel.

Matchen med extra allt – näsblod, klassmål, nerv, en mängd utvisningar och stor underhållning – skulle få ytterligare en ingrediens. När blott 26 sekunder återstod blåste domaren straff för Genarp. Straffskytten drabbades dock av gummiarm och sköt utanför Dahlströms högra stolpe. Slutresultat 7-7, ett rättvist resultat som seriens tredje topplag, Hofteruds IBF, säkert gläds över.

FC Cimrishamns, Simrishamns publiklag alla kategorier, nästa hemmamatch har avslag 14.00 söndagen den 8 december då Malmhaug IBF kommer på besök.

Scroll to Top