Plats för två. » Österlen

Plats för två.

Plats för två.
Skrivet av Annika Olsson / 10 augusti, 2019

Hejsan.

Jag och Stefan var i Simrishamn för att äta ute på restaurang en kväll för någon vecka sedan. Jag var sugen på fisk och Stefan ville ha en rejäl köttbit.

Att hitta en bra restaurang i Simrishamn med just det utbudet är inte alls svårt … problemet kan vara att hitta ett ställe nu i turistsäsongen som faktiskt har plats för hungriga personer som inte har bokat bord i förväg.

Vi strosade uppför Storgatan. Efter att ha kikat på olika menyer valde vi till sist ett av mina favoritställen, Hickorys Bistro. De hade plats för två! Där satt vi sedan länge och väl och njöt av vår mat.

Mätta strosade vi sedan fram på kullerstensgatorna och njöt av sommarkvällen. Vi stannade och kikade i skyltfönstren på alla hus som var till salu. Om det är något som det finns gott om i Simrishamn, så är det just mäklare. Sedan kikade vi en stund på Gunilla Manns smått galna tavlor av Österlen. Riktiga ”gladtavlor” tycker jag att det är.

På Café Kagan var där stängt för dagen. Fast i min mätta mage fanns ändå inte plats för någon sötsak, inte ens den endaste lilla smula.

Vi promenerade i de charmiga gränderna och beundrade alla de små färglada husen.

Stockrosor förgyllde den vackra lilla sommarsstaden. På hamnplan var Friskis och Svettis igång med ett kvällspass för glada motionärer. Att träna på kvällen har jag aldrig förstått mig på. Nej, jag får snällt hålla mig till morgonmotionen, då min hjärna ännu inte vaknat och hunnit förstå vad det är kroppen egentligen håller på med…

En helt vanlig sommarkväll på Österlen, men ändå så särskilt, underbart fantastisk.

Dagens citat:

Om vi kunde sprida kärlek lika snabbt som vi sprider hat och negativa saker, tänk vilken underbar värld vi hade kunnat leva i.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

Ljudet av alla vilda gäss.

14 oktober, 2019

Gomorron.

Att få bo vid en sjö är så himla härligt. Det är lika fantastiskt vid precis alla årstider. Det är bara på lite olika vis.

Nu på hösten är det extra mycket liv i Gyllebosjön. Det är alla vilda gäss som samlas där i stora flockar. Mest kanadagäss, men även lite grågäss.

Varje morgon när jag vandrar här på min sedvanliga morgonrunda, så är det ett himla ”kackelorium” på fåglarna.

Jag bara älskar det där härliga lätet som jag så starkt förknippar med hösten och den här platsen.

En frusen morgon var det extra vackert nere vid badplatsen. Jag stannade till en lång stund för att njuta lite extra av den fina morgonen. När en flock kanadagäss  kom in för landning, så lyfte en annan grupp fåglar under ett fasligt skränande läte upp mot skyn. Ja, det var ungefär som en stor högljudd landningsbana avsedd för levande flygfän.

När en tapper badare senare kom för att ta sig sitt morgondopp, så var det alldeles tomt på fåglar. Det enda som vittnade om att de varit där, var de vita dun som flöt runt på vattenytan.

Jag vandrade diskret vidare med min kamera … nakenbadare ska man visa respekt.

Dagens citat:

Ingen kan göra affärer på en död planet – snälla, var rädd om den.

Njut av dagen.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

På jakt efter en liten kung.

13 oktober, 2019

Hejsan.

Att det bor en liten kung nere vid min svågers ålafiske i Hällevik, ja det vet jag sedan länge…

Nu är det inte vilken simpel liten kung som helst som jag menar. Nej, det är en av våra, i särklass vackraste små fåglar, nämligen den färgglada kungsfiskaren.

Ofta lär man kunna skåda små kungsfiskare just här, och av en pålitlig källa så hade han varit här extra mycket den senaste tiden. I arla morgonstund hade han suttit på den röda bojen ute i havet och stillsamt surfat lite smått på vågorna.

En kall blåsig lördagsmorgon for jag och Stefan ner till kåsen i Hällevik för att se om vi kunde få syn på den färglade lille kungsfiskare.

Morgonen var riktigt kall och blåsig. På havet gick höga vågor så skummet yrde. Jag hade glömt mössan hemma, så jag blev rejält nerkyld om öronen. Mitt blonda rufs blev alldeles strävt av havsvindarna.

Ute i kåsen guppade Mats ålasump i en hetsig vild åladans. Fiskarna som låg däri måste nog vara fullständigt vimmelkantiga och sjösjuka, tänkte jag för mig själv, när jag samtidigt kikade i snåren efter min lille fågel.

Den enda fågel jag kunde se var en frusen, vindpinad skrake som bredbent stod på en stenbumling och villrådigt tittade ut över det busiga havet.

Från Hällevik gick vi norrut till den lilla söta vik som Stefan bestämt påstår heter ”Hagen”. Där fortsatte vi att speja och glo efter vår kungsfiskare.

Det är väl sådana namn på platser som snart faller i glömska. Som att en liten gullig vik utanför Kivik kallas för Hagen. Det är namn på ställen som man definitivt inte kan hitta i Google Maps i alla fall.

Nej, någon lite kungsfiskaren fick vi då inte syn på den här lördagsmorgonen i alla fall. Men en härlig morgonvandring i den bästa naturen blev det. Och det är egentligen allt som behövs för att må gott. Vet ni inte hur den lille kungsfiskaren ser ut, så råder jag er att kika på Google … den är så otroligt vacker, eller hur?!

Dagens citat:

Dagens ungdom kommer aldrig förstå varför vi säger ”veva ner fönstret”.

Ha en riktigt fin söndag och kramar från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Bästa tiden i trädgården.

12 oktober, 2019

Hejsan.

Jag älskar det här med höstträdgårdar. Att kravlöst greja med saker som faller mig in. Fixa och dona i trädgården. Att sedan gå in och värma mig vid kaminen, koka en god soppa och bara känna att det är bra nog. Min trädgård är till för mitt eget välbefinnande och inte alls för att imponera eller behaga någon annan.

Det är den tiden nu, när löven faller och den vilda naturen bjuder på en färgsprakande höstfest.

Här nere hos oss har vi haft den första lilla frostknäppen redan. Inte många minus, nej inte mer än att kvicksilvret varit nere och nosat strax under nollan. Ändå blommar det så vackert ännu i min trädgård.

Såklart syns det att det är på sluttampen för somliga sorter. Den allra sista lilla lavendelblomman stod så trotsig bland alla de vissna kompisarna. En vacker ros hade ännu massor av knoppar, och de maffiga solrosorna ger goda, feta frön åt småfåglarna.

Såklart blommar höstens paradsorter så vackert ännu. De olika anemonerna, rudbeckian och silveraxet.

Ovanför mitt huvud flyger vildgässen fram och tillbaka från sjön. Dag ut och dag in är det ett farligt flaxande på dem över vår lilla trädgård. Fast jag älskar det där lätet av flygande gäss. Det är nästan så det vattnas en smula i mina mungipor då jag tänker på goda gåsamiddagar som ju är brukligt vid den här tiden.

Tranorna har också passerat här över vårt hustak. Det är en lite vemodigare känsla. Fast tiden går fort och plötsligt kommer de igen när det våras.

Dagens citat:

Folk borde fokusera mer på att hålla sitt eget gräs vid liv, och inte intressera sig så mycket för om någon annans verkar grönare.

En bra sak med hösten är att när kylan smyger på så kan man ställa in gräsklipparen och istället slå sig ner med en god bok framför brasan. Var tid har sin charm.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Från klubben till hundbadet.

11 oktober, 2019

Hejsan.

Strax utanför Simrishamn finns ett fantastiskt fint hundbad. Nästan som ett litet hundparadis på Österlen.

När det på alla andra stränder på Österlen råder strikt hundförbud hela sommaren, så är det fritt fram för hundägare att ta med sina pälsklingar hit.

Morgonen då jag och min hund Johnny var på brukshundklubben så passade vi på att vandra den korta sträckan ner till Vårhallen.

Vid Vårhallen finns nästan alltid gott om hundar och hundmänniskor. Just den här morgonen hade något tagit hand om en liten svartvit rymling som senare återförenades med sin ägare.

Naturen här är så vacker och även lite dramatisk. Jag och Johnny vandrade vidare upp förbi pärlfiskarens lilla charmiga hus.

I luften låg tjärdoften tung. Det var ekan som ligger där, som nyligen blivit tjärad av Tors vänner. Som ett kärlekstecken vackrare än den finaste minnesbukett.

Med tanke på Johnnys dåliga bakben, beslöt jag mig för att vända tillbaka igen.

Tillbaka vid Hallagården verkade Johnny ganska nöjd för dagen. En kort stund blängde han på fårskallarna, som dumt bara stirrade tillbaka på oss. Sedan tog han ett klumpigt språng in i bilen och la sig genast till ro för att vila.

Dagens citat:

Vänlighet och empati uppstår då vi tänker med hjärtat.

Ha en riktigt fin fredag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Brukshundklubben på Österlen.

10 oktober, 2019

Hej hej

Alldeles fantastiskt vackert ligger gården där Simrishamns brukshundklubb har sitt säte.

Ett litet stenkast norr om Tobisvik hittar man den underbara Hallagården.

Det var en tidig morgon som jag och hunden Johnny for dit. Mörka moln hängde hotfullt över Österlenslätten när vi närmade oss ”Sillastan”.

Här har vi gått på en massa kurser, Johnny och jag. Tappert har jag försökt att få lite hyfs på min levnadsglada hund, särskilt då han var i unga år.

-”ändå har ni gått på så många kurser”, suckade mina föräldrar, när Johnny glatt hoppade upp mot dem för att hälsa…

Som certifierad bevakningshund så lyckades vi väl någorlunda ok ändå, jag och Johnny tillsammans. Med facit i hand har vi fått uppleva så mycket roligt i hemvärnet som hundekipage. Till Johnnys försvar finns det nog inte många som klarar att slå hans resultat på spårarbetet vid patrullhundsprovet. Jag minns hur jag bara fick hänga med som en vante, när han rusade fram i skogen med nosen tryckt emot marken. Med mer än en timmes tid tillgodo hade han spårat upp alla apporterna på den 1,5 kilmeter långa sträckan. När vi var framme vid slutapporten kikade Johnny glatt på mig med tungan som en slips. Han undrade nog bara när vi skulle fortsätta. Jag minns domarens min då hon förskräckt kom springande över Björkafältet och undrade vad som gått fel, om vi var vilse… vi var inte väntade än på länge där vid mållinjen där vår tid skulle stoppas. Jag visade fram slutväskan med samtliga små apporter i och sa, ingenting, vi är klara!!! Ja han kan när det verkligen gäller, min Johnnyhund.

Den här morgonen tränade vi lite halvhjärtat på några lydnadsmoment och sen fick han mest springa runt och njuta av livet på sitt eget vis.

Simrishamns brukshundklubb ligger så väldigt vackert så bara omgivningen gör att man mår bra här.

Här på Hallagården har många Österlenhundar gått i utbildning. Här har de fått lära sig hur man ska uppföra sig på ett fint hundvis och vänja sig vid att träffa andra fyrfota släktingar utan att vilja äta upp varandra… eller rättare sagt, många hundägare har fått lära sig hur man agerar som hundägare, för det är ju faktiskt det som hundkurser handlar om.

När Johnny hade snusat färdigt precis överallt så kom ett gäng kor brölande. På långt håll kunde vi höra deras klagande muande.

Johnny blängde en stund på dem. Jag tänkte för mig själv att om man bor i en hage intill Hallagården, då måste man väl ändå vara ganska van vid hundar, och inte se sådär ”förvidden” ut.

Ett litet styng i hjärtat kände jag då jag tänkte tillbaka på den härliga tiden med min fine Johnnyhund. I drygt tio år har jag haft honom vid min sida, så gott som varenda dag.  En underbar tid och en underbar hund! Nu ger jag honom en liten stund varenda dag – en stund som är lite mer hans. En stund då jag alltid är fullständigt nöjd och stolt över honom och inte längre tänker på prestationer.

Dagens citat:

Jag är misstänksam mot människor som inte tycker om hundar, men jag litar på en hund när den inte tycker om en viss person.

Ha en fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Höstregn över Gyllebo.

9 oktober, 2019

Hejsan.

Ska man njuta av hösten sådär på riktigt, ja då får man inte vara rädd för lite regn inte.

Det kvittar hur busigt vädret än ser ut inne ifrån stugvärmen, när man väl kommer ut så brukar det alltid vara jätteskönt.

Allt handlar egentligen om att vara rätt klädd och ha rätt inställning.

En regnig dag njöt jag och hundarna av en tidig morgonrunda runt sjön.

Ett riktigt hundväder kan man nog säga att det var … var nu det uttrycket kommer ifrån …

Hösten hade kommit en bit på väg, och det började skifta i allsköns höstfärger.

Dagens citat:

En av de lömska farorna med komfortzonen: Du ägnar ditt liv åt att INTE göra det du längtar efter, för du hoppas på att få tid och möjlighet att göra det senare …

Skulle man alltid vänta på det perfekta tillfället eller det perfekt vädret, då hade man ju aldrig kommit ut på tur.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

The grand finale hos Mandelmanns.

8 oktober, 2019

Hejsan.

Det har varit härliga skördedagar i Mandelmanns fantastiska trädgård för någon vecka sedan.

Den där sista helgen på sommarn som man kan besöka Djupadal och Mandelmanns gård, så är det alltid lite extra festligt där. Ungefär som en sprakande slutspurt.

Som en liten trafikpolis stod Gustav själv i den leriga backen upp till parkeringen och dirigerade både slirande bilar och små vimsiga barnungar med ett vänligt glatt leende. Med öppna armar fångade han in små treåringar som höll på att springa ut i trafiken, och på sitt kärvänliga sätt klappade han dem sedan lite tafatt på huvudet och mumlade för sig själv ”ja du lille parvel”.

Intill parkeringen hade det rullande hönshuset nu fått flytta, och hönsen såg ut att trivas ypperligt där uppe i den soliga slänten.

Att det var skördefest och lite extra kalasstämning märktes tydligt på den färgstarka utsmyckningen överallt. Hela trädgården var pimpad med vackra pumpor. Till och med vid lilla dasset såg man att det var fest på gång.

Några lokala företag höll till i ett av växthusen med allehanda produkter. En liten gullig skördemarknad helt enkelt.

I ”tomatdjungelhuset” kunde man ana att säsongen började gå mot sitt slutet.

Men det såklart, än fanns mycket att skörda på den magnifika gården.

Även om de alltid är glada och vänliga där på Djupadal, så blir det nog skönt för dem, både djur och människor, med lite lugn och ro nu när hösten kommer.

Dagens citat:

Äkta kärlek hittar man inte, den bygger man.

Kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Höstvila.

7 oktober, 2019

Hejsan.

Höstvila … ja så heter den underbart vackra tavlan. Årets upplaga av äppeltavlan i Kivik.

Även om vädrets makter inte riktigt var välvilligt inställda just den här helgen, så gjorde vi såklart ett besök på årets marknad. Det finns ju egentligen bara bra väder och bra kläder – så är det bra med det.

Precis som på alla marknader så doftade det ljuvligt gott från alla håll och kanter. Man kände sig konstant hungrig precis hela tiden. Där var en massa saker att förtära och alla de goda dofterna avlöste varandra från stånd till stånd. Likt en magnet drogs min käre Stefan till allt det där väldoftande och ätbara…

Så vi fick helt enkelt pausa med en kopp rykande varmt kaffe och en bit äppelkaka vid båtklubbens lilla stuga.

”Här inge har jau bott nårr jau va ung”, upplyste han mig och min dotter om. Vi skrattade lite, eftersom Stefan tycks ha bott på en massa knasiga ställen i sin glada ungdom .

Efter det var vi stärkta att strosa vidare i marknadsvimlet.

Trevligast brukar vara den fantastiska äppelutställningen. Dit passade vi på att gå när regnet tilltog i styrka.

På radion hade jag hört att det finns ungefär 1200 svenska äppelsorter. Då är det faktiskt inte så konstigt att man inte alltid klarar av att komma ihåg vilka som är vilka av alla våra ”äbblaskrabbårr”.

När vi lyssnat klart på Robert Wells och hans härliga uppträde, kramade jag om Österlens egen söta ordningsvakt ”Strutsen” innan det var dags för matintag igen. Andrarums IF´s äppelhamburgare. Ett måste när man är här.

Sen åkte vi hem till Gyllebo igen. Vi tände fyr i kaminen och sjönk ner i soffan för en riktig mysig HÖSTVILA.

Dagens citat:

Du kan älska mig eller ogilla mig, det är upp till dig. Men jag har inte tid att ogilla dem som ogillar mig. Jag är upptagen med att älska dem som älskar mig.

Ha en fin måndag och kramar till er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

De där sagolika höstdagarna.

6 oktober, 2019

Hejsan.

Oktober är en fantastisk höstmånad tycker jag. Förmodligen den allra vackraste när det handlar om just årstiden höst.

I skogen är det ännu ganska grönt och frodigt.

Vackra svampar har poppat upp genom de första nerfallna löven och sprider den där speciella höstdoften som man mår så himla gott av.

Det som skvallrar mest om höstens antågande är nog det hav av ormbunkar som växer vid en av grillplatserna i Gylleboskogen. De har nu helt ändrat skepnad och bytt färg likt en kameleont.  Det är så fantastiskt fint tycker jag.

Om det regnar eller är sol spelar inte så stor roll. På hösten drar jag alltid på mig kläder som tål de flesta väder. När jag sen väl är utanför dörren, så är vädret inte längre så viktigt. Det blir oftast helt ok, bara man har tagit steget ut.

Lite höstblommor och en välkomnande ljuslykta vid huset gör att det är extra mysigt att komma hem efter en tur i skogen.

Dagens citat:

Alla behöver någon som ibland sparkar en i röven, peppar en och säger det där som man kanske inte vill höra, men behöver höra. Det är kärlek.

Så hörni ”slöfockar”, se nu till att få tummarna loss och  ändan ur soffan. Ge er ut i naturen en sväng, ni kommer inte att ångra er.

Hjärtlig kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En plats som väcker hav av känslor.

5 oktober, 2019

Hejsan.

För mig finns det nog ingen annan plats här på Österlen som väcker upp så mycket känslor i mitt bröst som just den här platsen. Kära gamla Alunbruket.

Om jag likt en saga kunde väcka upp någonting från en Törnrosasömn med en enkel kyss, ja då skulle jag ägna en hel dag åt att gå runt här och dela ut kyssar.

En och annan kyss är det nog mer än jag som fått på den här gamla dansbanan genom åren. Med musik från Streaplers och senare Lasse Stefanz, har jag och många med mig, flängt runt i vild pingst- och midsommaryra på just den här platsen.

Att det är många fler österleningar än jag själv som har minnen härifrån, det vet jag med största säkerhet.

Ännu kan jag känna pirret jag hade i magen när jag slank förbi de välkända ”gubbarna” i inträdet med ett leende. Aldrig att jag tänkte betala en krona för att komma in, för så var principen för mitt ”ungdomsjag”. Och jag tror nog att de visste, att jag visste var jag annars skulle gå… Jag minns hur jag nästan blev en aning svettig av förväntan i min vita blus och de trendigt höga jeansen. En förväntan på en festkväll som är ungdomen förunnad..

Jag kan ännu komma ihåg hur skorna såg ut efter en festkväll här i kära gamla Karen. Ingen förnuftig människa tog vita nya finskor när man skulle hit. I alla fall inte om man hade tänkt sig att använda de där skorna någon mer gång.

Ja tänk om man kunnat väcka upp den här platsen. Bara sådär litegrann. En gång om året åtminstone…

Jag tror att Alunbruket hade mått bra av skrattande människor, en och annan riktig bondfylla och en plats för folk att skapa härliga minnen. En plats där ungdomar kunde träffas, dansa och flirta. På riktigt. Allt det där som livet faktiskt handlar om. För inte skapar vi väl så särskilt många minnen när vi hänger över sociala medier nuförtiden. Där skapas mest hat tycker jag.

Kära fina gamla Alunbruk, en plats som bär på så många minnen. Såklart en massa minnen som inte är fullt lika rosenröda som mina egna. Minnen från en annan tidsålder då här var en av Sveriges mest betydande industrier någon gång på 1700-talet.

Hur som helst, så förtjänar platsen att fortsätta skapa minnen tycker jag.

Dagens citat:

Saker tar slut. Människor förändras. Och vet du vad? Livet går vidare.

Nej, Alunbruket blir aldrig som det har varit. Men det borde kunna bli något annat än en slumrande Törnrosafestplats.

Ha en fin lördag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top