Glad Midsommar! » Österlen

Glad Midsommar!

Glad Midsommar!
Skrivet av Annika Olsson / 21 juni, 2019

Hejsan.

Alldeles nyss stod vi i snöslask och huttrade och nu är det dags att hoppa runt stången likt en groda och fira midsommar. Alltså, är det klokt!?

Det är som det är med tidens hastighet. Ingen av oss kan hejda den. Det gäller liksom bara att ta hand om den tid vi fått.

För min del spelar det inte så stor roll vad jag hinner och inte hinner med. Det viktigaste är hur mitt sinne mår och hur jag styr mina tankar. Positivt tänkande gör precis allt så mycket bättre.

I förra veckan när alla ”måsten” vilade tungt på mina axlar, gav jag mig själv den bästa avslutningen man kan tänka sig på en helt vanlig dag. En skön kväll vid havet, vid Knäbäckshusens underbara strand.

Sommarblommorna lyste upp i skymningen.

Jag noterade nöjt att man renoverat de små bodarna i backen.

Jag fortsatte mot det lilla kapellet där jag stod som brud en gång. Med Stefan vid min ena sida och såklart en hund vid min andra sida.

Den här kvällen var lugn och havet låg stilla.

Vid sjökanten låg en ensam svan och guppade. Jag satt länge på en sammetslen sten och bara sög in allt det vackra i mitt sinne.

Att ge mig sådana här stunder, gör mig nästan klok som en bok…. i alla fall tycker jag själv det… för här inser jag plötsligt, vad som verkligen är viktigt och vad som egentligen spelar någon roll i mitt liv.

Med ny härlig energi och ett lätt sinne trippade jag barfota uppför den välbekanta Knäbäckstrappan. Sanden var len och lite kylig.

När jag svängde in mot Gyllebosjön var himlen glad och busig. Precis som jag själv kände mig.

Dagens citat:

Att börja lyssna till sitt hjärta är som att hitta en gammal skattkarta som leder till den största skatt som någonsin begravts.

Jag önskar er alla en riktigt glad midsommar.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

Semestertid.

20 juli, 2019

Hejsan.

Så var det dags för oss att hålla lite semester.

Det är ett skönt ord, ordet semester. Ledighet och avkoppling. De sista somrarna har vi inte riktigt haft turen på vår sida, jag och Stefan. Allvarliga sjukdomar och krämpor har avlöst varandra. Oro och bekymmer har varit ständigt närvarande i våra liv.

I år mår vi bra, men tar allting med stilla tillförsikt. Liksom de flesta somrar firar vi den på vårt älskade Österlen. Små utflykter och festligheter blir det såklart. För som alltid finns det massor att fira.

Vår trädgård är en skön plats att koppla av på, så varför ska man åka ifrån den när den är som absolut härligast?

Ett nytt ord verkar ha blivit populärt … hemester. Och för en gång skull ligger jag lite före min tid, för jag har ju hemestrat en väldigt massa år redan.

Dagens citat:

Många förstör sin semester med att göra för mycket medan de gör ingenting.

Ha det riktigt bra och njut, oavsett ni har semester eller inte. Små enkla ögonblick med de närmaste är det som betyder mest.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Insekternas planet.

19 juli, 2019

Hejsan.

Det var en sen kväll som jag strosade i vår sommarby med min älskade Johnnyhund. Han fick snusa och pinka i godan ro medan jag själv var djupt försjunken i mina egna tankar.

Jag såg flugorna dansa runt korna i hagen. Myggorna svärmade runt både mig och Johnny, ivriga för att få sig en slurk blod. Mina tankar gick till det ”sommarprat” jag lyssnat på tidigare på dagen.

Ett underbart sommarprat av biologen Anne Svedrup-Thygelson, där hon fascinerat pratar om småkrypens förunderliga värld. Hon pratade om deras viktiga roll i vårt kretslopp och om vikten av att vi faktiskt har dem kvar i vår natur.

Jag tänkte på den lilla blomsteräng vi själv försökt anlägga istället för traditionell gräsmatta. Vid vårt lilla gästhuset i Gyllebo drömmer vi om en blomstrande äng fylld med vilda blommor och örter.

Redan har en massa olika små blommor tittat upp och genast är de där, de små krypen…

…glatt sysselsatta med att göra fler små kryp …

När mörkret sänkte sig och myggorna blev alltför närgångna, vände vi hemåt mot vår stuga igen. I sommarbyns små stugor tändes ljusen i fönstren och nattfjärilarna vaknade till liv. Jag hoppas att vi blir fler och fler som inser insekterna och småkrypens viktiga roll. Att vi blev fler som värnar och hjälper till så att våra insekter kan fortsätta att leva. Kanske inte bara för sin egen skull, utan faktiskt för vår egen överlevnad skull också.

Dagens citat:

Det är stor skillnad på att höra en insekt i sovrummet och i hagen.

Ha en riktigt fin dag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

De små gränderna.

18 juli, 2019

Hejsan.

En kväll strosade vi genom de små gränderna på Kivik. Jag och Stefan. Det är den vackraste delen av byn.

Eller den delen som jag tycker är vackrast och charmigast. För sånt där handlar såklart om tycke och smak. Men det är kanske den delen som bär på mest minnen och historia.

Vid min sida gick Stefan babblandes. Han berättade vad som funnits i alla husen. Jag älskar att lyssna, även om min hjärna är som teflon, så den mesta informationen han delger försvinner liksom bara ut genom öronen igen, helt utan att fastna. Men att han pallade körsbär som liten påg hemma hos Piraten, det minns jag att han berättade…

När min svärfar levde så älskade han att måla av husen här. Själv har jag inte några konstnärstalanger, så jag får nöja mig med att fånga allt det vackra med min kamera.

När vi tröttnat på att lufsa runt i byn satte vi oss vid hamnen och åt vars en kulglass. Underbart vackert är det i den här byn, men det kvittar hur mycket rosor som slår ut, för en svag doft av ruttnande tång kunde inte undgå min känsliga ”skogsnäsa”.

Dagens citat:

Den som säger att dagarna går och livet flyr. Ta dig samman och gör något onyttigt.

Ät en glass och hoppa över städningen för en dag. Vi städar alldeles för mycket och njuter för lite.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Den sköna skuggan.

17 juli, 2019

Hejsan.

Vid den här tiden på sommarn är jag tacksam för att få bo så nära skogen. Hit kan jag gå de där hetaste sommardagarna. Här är temperaturen alltid lagom.

Det intensiva fågelkvittret har avstannat nu och allt har tystnat en smula. Alla fågelpar har förmodligen fullt upp med att ta hand om sina flygfärdiga ungar istället för skönsång. Allting har sin gång, i ett evigt kretslopp. Jag förundras av att sitta på jordens karusell och få vara med på dess underbara åktur, varv efter varv. Som en hissnande berg och dalbana som bjuder på den gladaste glädje och den djupaste sorg. Inget vet man med säkerhet, mer än att allt kommer att förändras, oavsett i vilken del av karusellen man än må befinna sig på. Den mest förunderliga karusellen som vi alla är en del av. Den som kallas Tellus. Vår älskade Jord.

I skogsgläntan blommar rallarrosen så vackert just nu. Eller ”rävarumpa” som vi brukar kalla den rosa mjölkörten. Den här vackra växten räknas som en av de viktigaste vilda växterna i en överlevnadssituation, det kan man bla läsa om den på google.

I vår skog strosar vi i behagligt tempo. Jag och hundgänget.

Min Johnnyhund har fått en tråkig diagnos. Hopplöst tråkig faktiskt! Min veterinärdotter skrev bara ordet NEEEJ, när jag skickade det konstiga ordet i provsvaret från England till henne. Ett tungt besked som gör att jag tar vara på varje dag med honom lite extra nu. Jag är uppmärksam på vad han signalerar och vad han själv vill…. fast han är ju en flatte med inbyggd turbo … något lite för trimmad för sitt eget bästa… Omedelbar amputation rekommenderade den amerikanska onkologen. Jag och Johnny är eniga – så ska det inte bli! Vi har som mål att slå veterinärernas prognos, han och jag. Tillsammans tar vi en dag i taget…

I skuggan vilar vi nu lite extra.

Mullebarnens koja är ett perfekt ställe att ta en paus och njuta av tystnaden i vår härliga skog. Det finns ju egentligen inte mer än just den här dagen, just nu.

En dag i taget, det är allt som behövs. Ögonblick så värdefulla som renaste guld. Lägg märke till dem.

Dagens citat:

Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.

Jag önskar er alla fina sommardagar och var snälla mot varandra där ute i semesterträngseln.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ett kort stopp i Vitemölla.

16 juli, 2019

Hejsan.

Det var en kväll när jag och Stefan jobbat på lite extra inför semestern, som vi bestämde oss för att vi var värda en glass som belöning för dagens slit.

-snälla stanna här, jag måste ta några bilder på allt det vackra, bad jag, när vi kom genom Vitemölla.

Det är så otroligt vackert i alla små fiskelägena på Österlen nu. Rosor och stockrosor står i full blom. Alltihopa i en salig blandning och i alla regnbågens färger.

Vi stannade till och jag knäppte mina bilder.

-”Kumm ska jau visa di hår käringorna bruga tvätta sina mattor fårr i tiden”, ropade Stefan plötsligt.

Vi gick uppför den lilla gränden, Källebacken.

Högst där uppe i den gamla delen av Vitemölla låg den gamla Killan. En killa som springer fram i backen och som på 30-talet fått en byggnad över sig.

Förr i tiden, då det var Kiviks marknad, kunde man gå hit med sina hästar och låta dem få dricka för en billig peng. Åhhh, jag älskar att sånt här gammalt får vara bevarat.

Utsikten från killan var dessutom underbart vacker. Och kanske finns det fruntimmer som tvättar sina mattor här fortfarande, vad vet jag …

Tänk så många guldkorn det finns att upptäcka precis där du för stunden är. På oss väntade en go kulglass vid Kiviks hamn. Kanske hade en ”Videmylleonge” också bestämt sig för att satsa på glass istället och därför kastat bort sina nappar …

Dagens citat:

Snart kommer vi som är lite äldre kunna använda skrivstil som ett hemligt språk.

Kommer någon händelsevis med häst och vagn till marknaden idag, så vet ni nu var ni kan gå med era ”ög å dricka vann”.

Kanske ses vi på Kivik idag, kom gärna fram och säg hej!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ingen stadsmänniska.

15 juli, 2019

Hej hej.

Kanske är det så för fler människor som bor och lever här på Österlen … att de inte riktigt orkar med storstadstempot… Kanske är jag ensam om att känna så, jag vet inte… Men så är det i varje fall för mig.

Vi österleningar är liksom inte vana vid storstadspuls. För inte kan man räkna Simrishamn som någon stor stad direkt. (Är det ens en stad?) Eller glada Tomelilla… fast de har åtminstone trafikljus…

När jag var arton år och tog mitt körkort, skrattade jag gott åt alla kompisar som övningskörde här i Simrishamn. Här fanns ju varken trafikljus, motorväg eller rondeller på den tiden. Inte kunde de lära sig att köra bil tyckte jag. Själv gick jag i skolan i Kristianstad och fick digra lektioner i just stadskörning.

Men numera är jag inte alls bekväm med stadskörning. Jag fiser fram i åttio km på motorvägen mot Malmö och håller krampaktigt med båda händerna i ratten. Fast det hindrar inte att jag sedan på väg hem trycker ”plattan i mattan” på lilla vägen mot Gyllebo.  Som värsta rallyföraren far jag fram så fort jag närmar mig hemmet. Det är liksom inte farten som skrämmer mig … Ologiskt säger mina döttrar och virrar på huvudet åt mig.

Ja, det är kanske bäst att jag håller mig hemma i Gyllebo så mycket som möjligt. Här kan jag ta allt lite mer i mitt eget tempo.

Men såklart gillar jag att hänga med när någon liten dotter ska till storstadenen och shoppa loss. Mest gillar jag såklart våra fikapauser.

Så är det ju så underbart att komma hem till Gyllebo igen.

Dagens citat:

Gud skapade tiden, människan skapade brådskan.

Att trängas på Kiviks marknad det älskar jag däremot, då är det trängsel på hemmaplan… nåååågot heeelt annat!! Kanske ses vi där idag?

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Här hör jag hemma.

14 juli, 2019

Hejsan.

Naturen är mitt rätta element. Det är verkligen här jag hör hemma.

Efter en dag i Malmö med massor av människor och trafik så känns det där extra mycket. Jag känner mig mer och mer som Micke i Crocodile Dundee, när jag vistas i stora folksamlingar. Inte så att jag tar i hand och hälsar dumt på varenda människa jag möter. Nej det känns lite mer som om jag bara vill klättra upp i en lyktstolpe och få lite överblick och perspektiv på läget.

I skogen och i naturen där känner jag mig hemma. På vissa platser mer än på andra såklart.

En kväll för en tid sedan, var jag på en riktig sådan ”hemmaplats”.

Jag och min dotter vandrade en bit på Österlenleden en vacker sommarkväll. Vi valde att börja från Vantalängan och gå mot Hallamölla. En skog och en plats från min barndom. Så välbekant, men ändå så förändrad.

Vantalängan är en populär rastlokal som ligger nedanför Stödekullsbacken vid Brösarp. Ladan är från 1800 talet och har fått sitt namn från en man som bodde där och kallades ”Vanten”. En underbar rastplats för vandrare eller kanske bara en grillplats för en kväll.

Vandringsleden följer i princip Verkeån hela vägen fram till vattenfallet. Det är en underbar sträcka som går genom vacker skog och små beteshagar.

Efter 4,5 kilometer kom vi fram till den gamla kvarnen vid Hallmölla vattenfall.

Åhhh …. där är så himla vackert!!

Vattenfallet i Hallamölla är Skånes största och högsta vattenfall.

Vid fallets översta del finns en vacker bro över ån. En bro som funnits där ”alltid” … I minnet drog jag mig tillbaks till alla gånger jag och min kompis, i full fart  cyklat över på den.  Som värsta mountainbikecyklisterna susade vi fram på de branta, steniga stigarna runt fallet. Alltså, nu kändes tanken på att cykla där helt galen och fullkomligt livsfarlig.

Jag och min dotter vandrade vidare i sommarkvällen. Mot mitt älskade Christinehof.

Dagens citat:

Intellektet säger: så snart allting har fallit på plats uppnår jag frid. Hjärtat säger: uppnå inre frid och allt annat faller på plats.

Lev väl och må gott.

Kram Annika

(bilderna där jag själv är med, har min dotter Emmy tagit)

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Rosor och marknadstider.

13 juli, 2019

Hejsan.

Vid den här tiden på året så finns det några saker som är extra härliga här på Österlen.

Den ena är alla rosorna. Överallt på Österlen blommar det rosor av alla de slag just nu. Och jag lovar att doften är oslagbar.

När jag går runt i trädgården och njuter av min egen blomsterprakt så påminner jag mig om vad jag måste göra… Såklart måste jag stanna till i något av Österlens små underbara fiskläge, där det just nu är som vackrast. Där trängs stockrosor med vanliga rosor i regnbågens alla färger.

Fast här i Gyllebo har vi också rosor … även om några av dem fått ge vika för hungriga rådjur.

En annan viktig sak vid den här tiden, är ju alla härliga marknader. Såklart tänker jag då främst på Kiviks marknad, som börjar nästa vecka. Men i förra veckan gick startskottet, och först ut brukar ju vara Smedstorps marknad.

Smedstorp är en liten gullig familjemarknad som är sådär precis lagom. Där kan man gå runt utan att vara orolig för att tappa bort vare sig små barn eller äkta män.

Det är ju även tiden för alla loppmarknader här på Österlen. Min absoluta favoritloppis är såklart Brösarps IFs loppmarknad. Väl organiserat med klara regler, alltifrån parkeringsmöjligheter till regler om budgivning, betalning och avhämtning. Att det i år råkade bli lite regnskurar hindrade inte mig från att göra fynd. Vem behöver inte en amerikakoffert tex…!?

Alltså, nu är jag verkligen redo att åka och hälsa på min dotter i Alabama precis när som helst. Och om ni är på Österlen just nu, passa på att njuta av alla rosor och glöm inte att besöka någon liten marknad ni också.

Dagens citat:

Blommografera är att skicka blommor genom luften. Är krukan med kallas det familjeuppträde.

Må gott och kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ett utemuseum och ett vackert fält.

12 juli, 2019

Hej hej

En blåsig kväll passade jag och min dotter på att njuta av de friska österlenvindarna sådär lite extra.

Bästa platsen att bli riktigt blåst på, det är nog Haväng. Dit for vi. Blåst på skönhet blir man förstås aldrig!! Där var precis lika slående vackert som alltid.

Uppe vid Havängsdösen blåste det så vi nästan trodde vi skulle lyfta och fladdra iväg i vinden.

Över de rikt blommande fälten vandrade vi vidare.

Militärernas bunker kändes plötsligt omodern och tråkig, med sin fula graffittimålning från förra sommarn. Ja, jag vet inte om den blev mycket bättre med ett tossigt fruntimmer ….

Vi vek av ifrån havet och styrde stegen mot Lindgrens länga.

Lindgrens länga är inte bara vackert från utsidan. Nej, det är även trevligt att besöka på insidan, som det utemuseum det faktiskt är.

Har ni inte varit där, så gör ett besök. Så intressant och alldeles helt gratis.

Jag och Emmy vandrade vidare ut i den blåsiga sommarkvällen.

Kvällen avslutade vi på det stora magnifika skjutfältet. Fältet, som har en alldeles särskild historia med sina små försvunna byar, tex gamla Knäbäck… Platsen som istället fått det öppna fältet med den unika naturen.  En plats som inte blivit exploaterad och istället kan besökas och njutas av alla.

Dagens citat:

Det finns en frihet som väntar på dig, som vindarna i skyn. Och du frågar; vad händer om jag faller? -Åh men min älskling, vad händer om du flyger?

Ha en fin dag, och våga prova vingarna lite då och då.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Rätt som det regnar så kommer det en skur.

11 juli, 2019

Hejsan.

Om vi var nära jordens undergång i fjor, då torkan och värmen fick många att befara både växthuseffekter och miljökatastrofer, så har det i år återgått till en helt normal svenska sommar igen. Sol och regn i spridda skurar.

I år är det frodigt och grönt i skogen igen, så som det brukar vara.

Det var en sådan här ”regnskurskväll” som vi passade på att ta ett varv runt sjön. Jag, hundarna och Emmy.

På den fina rastplatsen i skogen hade en familj slagit ner sina bopålar. Det såg så mysigt ut när vi passerade deras läger.

När himlen skiftade färg till mörkblått och nästa störtskur hängde i luften, då fick vi slänga upp den långsammaste lilla hunden i ryggsäcken och skynda på våra steg.

Hemma på vår egen tomt gick rådjuret med sitt lilla kid och åt av det frodigt, gröna gräset. Precis så som det ska vara en helt vanlig svensk sommar på Österlen.

Dagens citat:

Det är bättre att göra något bra av den dagen som är, än att gnälla över den dagen som inte blev som man ville.

Ha det riktigt bra och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top