Fotbollsvänner i Skåne firade Nackas 90-årsdag » Österlen

Fotbollsvänner i Skåne firade Nackas 90-årsdag

Fotbollsvänner i Skåne firade Nackas 90-årsdag
Skrivet av Joachim Orrenius / 26 december, 2019

Spelarna i Bajen 2 och Borrby.

På julafton skulle Lennart Nacka Skoglund ha fyllt 90 år. Fotbollsikonens födelsedag firades dels på Södermalm i Stockholm där Nacka sedan 1984 står staty. Ett 60-tal fotbollsvänner slöt upp vid landets andra Nackastaty, den som sedan 2010 återfinns på Borrby idrottsplats på Österlen.

Årets julaftonsarrangemang startade med förmiddagsfotboll i sporthallen i Borrby där Borrby IF:s oldboys mötte två lag Bajensupportrar med anknytning till sydöstra Skåne. Förmodligen de enda fotbollsmatcherna som spelas på julafton i Sverige?

I den första matchen besegrade Borrby Bajen 1 med 4-1. I match 2 segrade Bajen 2 över Bajen 1 med 3-2 och i julaftonens tredje och sista match vann Bajen 2 över Borrby med 3-1 efter hat trick av Axel Orrenius. Tidigare år har Borrby vunnit julaftonsmatcherna så årets 3-1-seger var efterlängtad för de grönvita.

Målvakten Malcolm Bergsten, i lånad Borrby-tröja, som inte hade tränat fotboll på åtta år imponerade i Bajen lag 1.

Laguppställning Borrby: Björn Månsson (lagkapten), Christer Andersson (1 mål), Jonas Månsson, Martin Åkesson (2 mål), Tobias Ekdahl (1 mål), Fredrik Bengtsson, Fredrik Olsson, Jakob Mårtensson, Robin Olofsson (1 mål) och Mujtaba Sayeed.

Laguppställning Bajen 1: Jonas Sipola (lagkapten), Sebastian Sipola (1 mål), Stefan Johansson, Malcolm Bergsten, Robban Bergsten, Noah Bergsten (1 mål), Sam Qvarnström, Hugo Ulfsson (1 mål), Roland Wiklund och Björn Englund.

Laguppställning Bajen 2: David Nordling (lagkapten, 1 mål), Bruno Nordling, Einar Nordling, Olle Nordling, Olle Dahl (1 mål), Ivar Nordling, Petter Håkansson (1 mål), Axel Orrenius (3 mål) och Lawrence Reyes (spelade ej).

Borrby IF:s ordförande Björn Månsson, närmast, hämtar andan. Men snart är det dags igen, i inomhusfotboll är det snabba byten som gäller.

När domaren Ingemar Jönsson blåst av julaftonsfotbollen och spelarna duschat var det samling i Borrby IF:s klubbhus där det serverades glögg, julmust, saffransbullar och pepparkakor. Den legendariske målvakten Ronnie Hellström fanns på plats och berättade om när han spelade tillsammans med Lennart Nacka Skoglund i Hammarby. Och på klubbhusets ena vägg rullade en kort film från den uppvisningsmatch som Nacka spelade i Borrby 1960 och som är huvudanledningen till att det finns en staty över honom också i Skåne.

Julaftonsmys i Borrby IF:s klubbhus. Ronnie Hellström, längst bak i mitten, berättar gamla fotbollsminnen.

12.00 var det så samling vid Nackas staty intill klubbhuset där Joachim Orrenius först tackade en rad personer som gjort julaftonstraditionen i Borrby möjlig; kulturarbetaren Ulf Andersson och statyns konstnär Richard Andersson som tillsammans är initiativtagare till statyns uppkomst, Borrby IF och dess ordförande Björn Månsson, smeden Anders Lönnborn som tillverkat statyn av fartygsplåt, Kjelle Bergsten som tillsammans med Joachim Orrenius kopierat Stockholmstraditionen till Borrby, Ronnie Hellström som är arrangemangets officiella ambassadör, fotbollsdomaren Ingemar Jönsson som höll vinnarskallarna i sporthallen i schack, Stefan Magnusson (Bajen Fans förste ordförande) som årligen håller talet vid statyn i Stockholm och slutligen alla fotbollsvänner som kommit till Borrby för att lira boll och umgås en stund på julafton och därmed hedra minnet av Nacka.

Här nedan kan du läsa årets Nackatal som alltså varje år hålls vid statyerna på Söder i Stockholm och i Borrby.

”Hammarbyare, Nackavänner, Söderbor!
Det är i dag 90 år sedan Sveriges genom tidernas störste fotbollspelare Lennart Nacka Skoglund föddes. Att Nacka inte är bortglömd är ni som är här ett levande bevis på. Samtidigt med denna hyllning pågår också en hyllning på Borrby IP i Skåne där Nacka också står staty. Vilken annan fotbollspelare i Sverige tror ni får en hyllning på samma dag sextio mil ifrån varandra trettionio år efter sin död? 

Säsongen som gick slutade med en tredjeplats i allsvenskan för Hammarby och 75 gjorda mål och jag tror Nacka ler i sin himmel när han såg denna offensivorgie från den kanske bästa Hammarbyupplagan någonsin. För Nacka var offensiv, att jobba hem var inte riktigt hans grej. När en journalist frågade honom efter en match i division två Svealand efter hemkomsten från Italien varför han inte tog ett mer defensivt ansvar sa han: ”du vet jag har rätt taskigt lokalsinne så jag hittar inte hem till egen planhalva”.

Det finns alltid folk som jämför fotbollspelare förr och nu. Det är givetvis en orättvis jämförelse men jag undrar ibland hur bra Nacka varit med dagens träningsmetoder. Och jag lovar att börja jämföra den fantastiske från Rosengård med Nacka den dag han visar upp ett VM-brons och ett VM-silver. Förresten har ju den näst bäste, Zlatan, flyttat verksamheten till Södermalm och blivit hammarbyare så nu har Sveriges två största spelare genom tiderna Hammarby gemensamt. 

För några år sedan såg jag en insändare i en lokaltidning här på Södermalm. Det var en dam som ifrågasatt varför Nacka Skoglund ska stå staty på Söder. Statyer får ju endast kungar, genier och hjältar argumenterade damen. Om hon visste vad rätt hon hade, Nacka var nämligen allt av detta.

När Nacka kom hem 1964 från proffslivet i Italien var han på nedgång men fortfarande en magnifik fotbollspelare. Två gånger hjälpte han upp Hammarby i allsvenskan som på den tiden var ett lindansarlag. Sitt sista riktigt stora framträdande gjorde han 1966 i det allsvenska kvalet mot SAAB på Råsunda. Jag var själv där men har tyvärr inga minnen förutom att det var kallt och att farsan hela tiden snackade om Nacka. Över 25000 personer fick se Hammarby vinna med 5-0 efter två mål av Nackas arvtagare den blott 17-årige Kenta Ohlsson. Kedjan bestod av Kenta, Nackas brorsa Ya Skoglund, Berndt Lif, Tom Turesson och Nacka själv. Det var en offensiv som heter duga och Nacka var förstås lysande. Säsongen efter låg Hammarby i allsvenskan men Nacka var mest skadad och efter halva säsongen gjorde han sin sista match för Hammarby. Via Kärrtorps BK och Länkarnas korplag fick sagan ett tragiskt slut. Eller som journalisten på Kvällsposten Björn Fremer en gång så träffsäkert skrev:
”Nacka levde på applåder, liksom komikern lever på skratten. Nacka hann göra väldigt många lyckliga. När skrattet dör, dör komikern. När jublet dog, dog Nacka.”

Så var det kanske. God jul och gott nytt år!”   

Nästa år det tio år sedan Nackas staty i Borrby invigdes. Då lär fotbollsvännerna samlas igen för att hylla en av svensk fotbolls allra största lirare.

Tomelillas andralag chanslöst mot Bjärred

8 februari, 2020

Höstmötet i handbollens division 4 södra A slutade med en klar seger för hemmalaget Bjärreds HK över Tomelilla IF 2. Under fredagskvällens drabbning i Tomelillas sporthall var det Tomelillas tur att ha förmånen av hemmaplan. Skulle hemmafördelen kunna vända på steken?

Inför matchen hittade vi Tomelilla på åttonde plats i tabellen med fyra inspelade poäng. Bjärred tabelltrea med tio poäng.

Tomelilla tog ledningen med 1-0 och höll sedan jämna steg, efter första kvarten var ställningen 5-6. Mycket av Tomelillas anfallsspel kretsade kring att Gabriel Andersson skulle komma till avslut. Bjärreds unga spelare hittade fler variationer i sina anfall mycket tack vare snabbare passningsspel och när bortalagets Jakob Nilsson började hitta rätt med skotten utifrån hade Tomelilla inget botmedel. Bortaledningen drygades ut och halvtidsresultatet skrevs till 11-18.

Tomelillas anfall tog ofta stopp i Bjärreds försvar.

Efter pausvilan visade Bjärred att dom var det starkare laget denna gång. Måldifferensen ökade ytterligare tidigt i andra halvlek och båda lagen hjälptes sedan åt matchen ut att hålla skillnaden på runt tio mål. Slutresultat 25-34.

Lördag om en vecka spelar Tomelilla IF 2 borta mot Trelleborg HBK Elit2, ett lag man besegrade hemma med klara siffror i november. Får vi be om en blåvit-randig repris?

I den andra division 4-serien (södra B) går det betydligt bättre för Tomelillas a-lag som för närvarande delar serieledningen med IFK Malmö HF med 18 inspelade poäng efter nio segrar och endast en förlust. Fredagen den 14 februari har Tomelilla IF 1 hemmamatch mot Eslövs HF 2. Matchstart 19.30.

Alla Tomelillas matcher i handbollens division 4-serier hittar du i Österlensports kalendarium här >>

Martin Anderssons kickboxning ger kickar

2 februari, 2020
Martin Andersson.
Bild: Jake Ski och Pierre Håkansson.

Redan i slutet av 80-talet startade Martin Anderssons intresse för kampsporter. 1990 började han träna kickboxning i Tomelilla Sportkarateklubb. 30 år senare brinner han fortfarande för kampsporter, och då framförallt kickboxning. Tillsammans med sin fru Åsa driver Martin sedan fem år tillbaka gymmet Wellnez i Simrishamn. Till hjälp i verksamheten har de ett dussintal timanställda instruktörer och lärlingar.

Wellnez har idag nära 600 medlemmar. Oftast är det full fart i lokalerna. Vi letar upp en av de få tomma träningslokalerna och sätter oss på var sin stol mitt emot varandra för en stunds prat om kampsport.

Åsa och Martin Andersson på mellersta raden driver Wellnez i Simrishamn. Christian Roos, längst fram, jobbar i receptionen. Qader Akbari, till höger och Mahmoud Jarour, är två av gymmets lärlingar. Hunden Ludde är såklart också med.

– Det var väldigt hård träning i Tomelilla och det blev inkörsporten till mitt intresse för kampsporter. Sedan dess är jag fast, inleder Martin Andersson.

Under dessa trettio år har Martin hunnit med att träna både karate, kung Fu, aikido och thaiboxning men det har alltid varit kickboxingen som han kommit tillbaka till. Ett 25-tal matcher har det blivit i olika kampsporter men han har aldrig tävlat i favoritdisciplinen kickboxning.

– Det tävlades inte så mycket i kickboxning och jag fick aldrig möjlighet att tävla. Det var bara några stycken som gick enstaka matcher. Vi tränade och sparrade mot en klubb i Ystad. Det är fortfarande vanligt inom kampsporter att det inte är så många som är intresserade av att tävla i själva sporten. Många vill däremot lära sig självförsvar och få en bra och allsidig träning.

Att Martin Andersson tränat under större delen av hans 45-åriga liv och tagit hand om kroppen råder det ingen tvekan om.

Kickboxning är ungefär 70 % traditionell boxning och 30 % sparkar. Sparkarna ger dock högre poäng än slagen vid matcher. En spark kan ge upp till tre poäng medan ett lyckat slag alltid ger ett poäng. Det är med andra ord viktigt att träna mycket sparkar.
Vad är det som är så roligt med att träna just kickboxning?

– Det är en modern sport som tar till sig av idrottsvetenskap och genom den ändrar både stil och regler. Kickboxning är ingen statisk stil, den utvecklas hela tiden.

För att vara med i den utvecklingen har Martin startat föreningen Wellnez Weekend Warriors. Mellan 30-40 personer tränar kickboxning aktivt i föreningen. 15 av dessa är även intresserade av att tävla, i stilen All style.
Nu har du din egen förening, ska du börja tävla nu?

– Nej, nu är jag för gammal för att börja tävla. Från och med det år man fyller 45 måste man i Sverige ha en godkänd hälsoundersökning och den fixar inte jag. Men det är fantastisk glädje och gemenskap när vi tävlar över stilarna i All style.

Tillsammans med den danske välkända fightern Michael ”Zen-Dragon” Gottlieb arrangerade Martin och Wellnez Weekend Warriors i somras en tävling i Danmark.

– Det gick fantastiskt bra, Robin Ekström vann på poäng över Dragon. Det var dessutom Robins första match. Robin kommer bli vår nya huvudtränare nu när jag tar ett steg tillbaka. Jag kommer dock fortsätta som assisterande tränare, stoltserar Martin som även nämner Mahmoud Jarour (tillhör landslaget i karate) som en lovande idrottsman inom All style.

Matchen mellan Robin Ekström och Michael ”Zen-Dragon” Gottlieb ser du nedan.

[embedded content]

Den 29 februari drar Martin, Robin och några av föreningens juniorer till Stockholm där de tävlar i All Style the future #3 där deltagare från muay thai, kickboxning, MMA, kung fu, karate, shootfighting och taekwondo möts under ett unikt gemensamt regelsystem.

Wellnez Weekend Warriors tränar tre dagar i veckan, alltså inte enbart helger som namnet antyder. Alla som kommer till träningarna nivåindelas och Martin och Åsa har säkert plats för fler som är nyfikna på kickboxning eller annan träning. Inom Wellnez ryms också Strength by Martin, hans pt-verksamhet om du vill han en personlig tränare. Se inspirationsfilmen nedan.

[embedded content]

Ålder: 45
Längd: 177 cm
Vikt: 97 kg
Familj: Gift med Åsa, barnen Amanda och Elinor samt hunden Ludde
Bor: Simrishamn
Yrke: Gymägare, personlig tränare, instruktör och initiativtagare till att utveckla kampsporter på Österlen

24 medaljer till Kiviks Simklubb under UGP2 i Eslöv

29 januari, 2020
De framgångsrika simmarna från Kiviks SK. Oscar Nordström, Thea Brünjes, Olivia Hansson, Elin Lundberg och Julia Olsson.

Under helgens simtävlingar UGP2 i Eslöv flöt det på riktigt bra för simmarna från Kiviks Simklubb. Eller vad sägs om 14 guldmedaljer, nio silver och ett brons som de tog med sig hem till Österlen.

Sex av guldmedaljerna stod Olivia Hansson för. Nästan lika många, fyra guld, simmade Thea Brünjes hem. Oscar Nordström stod för tre guld och Julia Olsson tog simklubbens fjortonde guld under tävlingarna. 24 medaljer!

Österlen FF imponerade i Nils Holgersson Cup

26 januari, 2020
Österlen FF vann Nils Holgersson Cup 2020.

Under helgen avgjordes herrarnas Nils Holgersson Cup i Nils Holgerssonhallen i Skurup. 14 av cupens 64 lag kom från Österlenområdet. Tre av dessa, IFK Simrishamn, Tomelilla IF och Österlen FF, hade kvalificerat sig till söndagens slutspel. Österlen FF gick hela vägen och tog med sig både Nils Holgersson Cup-pokalen och 10 000 kronor hem till Österlen.

Först ut av Österlenlagen att spela åttondelsfinal var Tomelilla IF som omgående fick respass av ett spelskickligt IFK Klagshamn som dessutom hade marginalerna på sin sida vid ett par avgörande moment. Förlust för Tomelilla med 1-2. IFK Simrishamn ställdes mot BK Höllviken i en åttondel där Simrishamn hamnade i ett 0-2-underläge trots dominans på plan. Simrishamn vände dock till 4-3-ledning med mindre än minuten kvar. En drömträff från en Höllvikare från över halva plan innebar förlängning där det inte dröjde länge innan västskåningarna avgjorde. Förlust för IFK Simrishamn med 4-5.

Österlen FF tog sig obesegrade till final. Receptet var trygga bollbehandlingar, ständiga positionsbyten och extremt få bolltapp. Finalen mot fysiskt starka Rydsgårds AIF blev inget undantag. När Furkan Motori dundrade in 1-0 till de självsäkra Österlenspelarna blev utmaningen för Rydsgård ännu tuffare.

Med sin fjäderlätta och snabba spelstil blir Zoran Jovanovic en attraktion på Skillinge IP denna säsong. Jovanovic gjorde Österlens 2-0-mål i finalen mot Rydsgårds AIF.

Ytterligare två mål, Zoran Jovanovic för Österlen och Oskar Andersson för Rydsgård, hann finalspelarna med innan slutsignalen. Rydsgårds reducering kom när det endast återstod sekunder så Österlens seger var egentligen aldrig riktigt hotad. Österlen visade klass under hela cupen och segern ger säkert gruppen ytterligare självförtroende inför säsongen. Resultat i finalen: Rydsgårds AIF-Österlen FF 1-2.

24-årige Furkan Motori som tidigare tillhört Trelleborgs FF och nu senast Karlslunds IF blev klar för Österlen FF i december och tar alltså en titel med sitt nya lag bara några veckor efter kontraktsskrivningen.
Det blev en hel del avslut och snygga mål för dig under denna cup, är det höger- eller vänsterfot som står för de flesta avsluten?
– Högern är kanske bästa foten men vänstern är nästan lika bra. Vi har en nivå högre i vår trupp än alla andra och det fanns bara att vi skulle vinna denna helg, säger Furkan Motori.

På lördag spelar Österlen FF sin första träningsmatch för säsongen mot LB07.
Hur ser veckans förberedelser ut?
– I morgon tror jag det blir en rätt lugn träning med mycket fokus på taktik, avslutar Furkan Motori innan han tryckte ihop sig med lagkompisarna för den traditionella lagbilden.

Furkan Motori i vitt gjorde en stark cup för sitt nya lag Österlen FF. Flera av hans fullträffar var fantastiskt snygga mål.

Tomelillas 04:or tog silver i Kristianstad Arena Cup

20 januari, 2020
Tomelilla IF P04 tog silver i Kristianstad Arena Cup. Från vänster: Leo Björklund, Adam Leufstedt, Wilmer Andersson, Tage Stålhammar, Adam Rönneholm, Jonathan Andersson, Edrin Avdullahu och sittande Filip Nilsson.

Kristianstad Arena Cup är Sveriges största futsalcup för barn- och ungdomslag. Under helgen avgjordes klassen för pojkar födda 2004. Bästa Österlenlag blev Tomelilla IF:s P04:or som gick hela vägen till final.

Finalen mot Kvarnby IK blev en jämn historia som fick avgöras efter förlängning där till slut Kvarnby vann med 3-2. I klassen P04 deltog 40 lag och bland dem även Kiviks AIF/Sankt Olofs IF som dock inte tog sig vidare från gruppspelet.

Att framgången i Kristianstad Arena Cup inte var någon engångsföreteelse för Tomelilla IF:s P04 bevisas av denna imponerande sammanställning:
2014 – brons
2015 – guld
2018 – guld
2020 – silver

Silverpokalen till Tomelilla IF.

– Killarna har gjort en mycket bra turneringen i Arena cup i Kristianstad. Roger och jag är mycket stolta över spelet och uppförandet på och utanför planen. Framtiden är blåvit-randig, skriver Tomelillas ledare Jonas Stålhammar på Facebook.

I Tomelillas lag i Kristianstad Arena Cup spelade: Leo Björklund, Adam Leufstedt, Wilmer Andersson, Tage Stålhammar, Adam Rönneholm, Jonathan Andersson, Edrin Avdullahu och Filip Nilsson. Grattis killar!

Österlen FF del 1 – truppsnack med Stridsberg och Mårtensson

19 januari, 2020
Försäsongsträning på Skillinge IP.

Österlen FF har byggt en trupp inför säsongen som till stora delar består av lokalt förankrade spelare. Årets trupp är även kryddad med ett par spelare från Trelleborgs FF i form av Zoran Jovanovic och Furkan Motori. Österlensport träffade huvudtränare Jonas Stridsberg och assisterande tränare Jonas Mårtensson och pratade om truppen och den kommande säsongen i division 2. Denna artikel är den första i en reportageserie där Österlensport följer Österlen FF under säsongen 2020.

Det är i början av januari. Sex grader plus. Becksvart och regnigt. Inne i den lilla klubblokalen på Skillinge IP är det dock ljust och varmt. Spelarna droppar in, hälsar på ledarna och förbereder sig för årets andra träningspass.

Redan under hösten ringade Österlen FF in vilka typer av spelare som behövs till årets säsong. Personligheter och egenskaper och inte minst att det finns någon form av relation till någon annan i truppen har varit viktiga bitar när truppen satts samman. Och att spelarna har anknytning till Österlen. 14 av lagets 19 spelare har faktiskt någon form av Österlenanknytning. Många av dem är uppväxta på Österlen, eller har flyttat hit.

– Vi började jobba med truppen redan i augusti och den har varit klar länge. Vi sa att vi skulle ha 18 spelare varav två målvakter. Idag är vi 19 spelare och är jättenöjda med hur truppen ser ut, säger Jonas Mårtensson.

– Det är spelare som hör av sig till oss och vill spela. Vi har tackat nej till cirka tio spelare. Det ska vara väldigt säkra kort om vi ska satsa på spelare som inte är från bygden. Spelare som kan hjälpa till och lära de yngre spelarna och förstärka det som vi vill bygga upp, tillägger Jonas Stridsberg och nämner Zoran Jovanovic och Furkan Motori som två exempel på detta.

Jonas Stridsberg och Jonas Mårtensson har en bra känsla inför årets säsong.

Truppen är ju spikad men av dem som knackat på hos er, är det någon eller några som ni tvingats tacka nej till som ni egentligen hade velat stoppa in i truppen?
– Ja, en eller två, men inga namn, säger Jonas Stridsberg hemlighetsfullt.

Men går inte det att lösa ändå, det rör sig ju endast om en eller kanske två spelare?
– Nej, det är inte aktuellt i dagsläget. Vi har byggt klart truppen och är noga med att hålla vår budget. Nu har vi byggt en bra trupp och då är det också viktigt att vi ger dessa killar förtroendet men också att vi kan klara av säsongen budgetmässigt. Det finns en del klubbar som bygger en trupp utan det finns finansiering, säger Jonas Mårtensson.

Är inte truppen relativt liten sett till antalet spelare?
– Jo, men den var ännu mindre i fjol. Då hade vi 15 utespelare och en målvakt. Det kan bli problem att bygga en trupp som är för stor. Det handlar också om att ge spelarna speltid och använda hela truppen på rätt sätt, säger Jonas Mårtensson.

Österlens försäsongen har dragit igång men egentligen startade försäsongen direkt efter fjolårets säsongsavslutning.

– Vi hade en fantastisk avslutning på träningssäsongen förra året då vi tränade ungefär en månad efter det att serien avslutats. Intensiteten, moralen och viljan under dessa träningar låg på en väldigt hög nivå. Och nu när vi har dragit igång finns det inte mycket ringrost att slipa bort. Vi märker att gruppen vill någonting, att något är på gång. Hela känslan är extremt bra, säger Stridsberg.

Tre träningspass per vecka är inplanerade och under årets första träningar blir det mycket spel med boll. Det där med att gå ner i ”gruvan” och köra tung styrketräning är inget som Österlen FF prioriterar. Däremot har varje spelare såklart ett individuellt ansvar för sin egen fysik.
– Vi har spelare som är motiverade och som själva tränar på gym. De har bra koll på sina egna kroppar. Om vi kör styrketräning är det fotbollsrelaterad styrketräning. Jag anser att många spelare är för mycket i gymmet jämfört med hur mycket de tränar på fotbollsplan, säger Jonas Stridsberg.

Vilken typ av spelsystem som Österlen FF ska sjösätta får vi vänta med att se. Stridsberg är ändå klar över vissa kriterier som ska uppfyllas i spelmodellen.

– Vi ska försöka äga spelet genom att vara skickliga med bollinnehav och i övergången till attackspel, och när vi ska attackera och inte attackera. Det är det vi håller på att utbilda spelarna i just nu. När vi har bollen ska det leda till någonting som gör att vi slår ut motståndaren. Vi ska inte spela runt bollen i onödan. Syftet med bollinnehavet är att komma till anfall och avslut, säger Jonas Stridsberg.

Avslutningsvis, hur ser dagens träningspass ut?
– Vi kommer värma upp och sen spela. Jag kommer trycka på att vara tidigt i utgångspositionerna oavsett var på plan vi har bollen. Att tidigt kunna vända spelet och bli i överläge på banan är viktigt så att motståndarna måste jobba hårdare när vi anfaller. Vi ska inte vänta in spelare när vi har bollen, avslutar Jonas Stridsberg.

Kamratcupen Junior arrangerades för första gången

18 januari, 2020
Kamratcupen Junior. Match mellan Tomelilla IF i blått och vitt och Brösarps IF i grönt och vitt.

I kölvattnet efter Kamratcupens futsalturnering arrangerade IFK Simrishamn under lördagen Kamratcupen Junior för barn födda 2009 i Jonebergshallen i Simrishamn.

Lilla Jonebergshallen är fylld till bristningsgränsen. Föräldrar och ledare hjälps åt att hålla det tajta tidsschemat. 30 stycken 13-minuters matcher ska avverkas under dagen. Och då ska det också hinnas med att köpa hamburgare och godis, knyta någons skosnören, presentera spelarna, trösta någon som gjort sig illa och så vidare.

Jonebergshallen i Simrishamn var välfylld under lördagseftermiddagen.

– Det är ett väldigt späckat schema fram till 16.30 i eftermiddag. Det är matcher hela tiden med två minuters paus mellan matcherna, säger Fredrik Strömberg, en av många ledare och föräldrar som tillsammans arrangerar cupen.

Fredrik Strömberg coachar en av spelarna i IFK Simrishamn. I bakgrunden pustar en annan spelare ut efter att ha gett järnet inne på plan.

Att cupen arrangeras för barn födda 2009 beror på att arrangörsklubben har inte mindre än 27 pojkar i just den åldersgruppen och som därför ställde upp med fyra lag. Övriga åtta lag fördelade sig på följande föreningar: BSH Österlen, FC Rosengård (två lag), Tomelilla IF (två lag), Kivik/Sankt Olofs IF, Brösarps IF och LEV 06.

Tuff närkamp i matchen mellan Kivik/Sankt Olofs IF i rödsvart och FC Rosengård i vitt.

Lagen var indelade i två grupper och cupen spelades med sarg för snabbare och intensivare spel. Det nya regelverket säger att man inte får räkna resultat i denna åldersklass. Men barnen har såklart koll på vilka som vinner och förlorar, och vem som gör mål. En hel del föräldrar och ledare har också koll på det.

Bollen i mål!

– Det är kul att se när barnen fattar hur de kan använda sargen och vägga sig fram, avslutar Fredrik Strömberg som till nästa år hoppas på ännu fler deltagande lag.

Brösarps IF:s lag presenteras inför för fullsatta läktare. Ett stort ögonblick för dessa 11-åringar.

Hammenhögs IF del 1 – tränarduo siktar mot toppen

18 januari, 2020
Tränarduon Anders Palmér och Tony Ard siktar på en topplacering för Hammenhög 2020.

Österlens bästa damlag i fotboll, Hammenhögs IF, tränas denna säsong av Tony Ard och Anders Palmér. Två erfarna tränare som hoppas på en topplacering i division 1 även 2020. Österlensport haffade tränarduon i Färsingahallen i Sjöbo under Blentarpscupen där vi kröp in i ett rum källaren och lät dem berätta hur toppen i ettan ska nås.

Denna artikel är den första i en rad artiklar där Österlensport följer Hammenhögs damer under säsongen 2020.

Ard och Palmér bryr sig inte så mycket om resultatet i Blentarpscupen. Däremot är de glada över att det inte blev några skador under cupen, vilket ju dessvärre var fallet i slutet av förra fotbollssäsongen och som då delvis slog undan möjligheterna att kunna avancera till Elitettan.

Årets trupp, vad har ni att säga om den?
– Vi har tappat många bra spelare från förra året, några med allvarliga skador. Men vi har också fått in en hel del bra tjejer. Sen har vi lyckats behålla många så vi är en trupp på närmare 25, varav tre målvakter. Åtta av dessa 25 är nyförvärv. Dessutom kommer troligtvis två spelare strax tillbaka efter att ha blivit mammor, det blir en bonus, säger Anders Palmér som under tre säsonger med Hammenhög inkasserat lika många tredjeplatser.

Hammenhögs Matilda Persson #9 under årets Blentarpscupen.

– I år försöker få ut max av truppen genom att vi delar på tränaransvaret. Tony och jag har olika kvaliteter och vi har ingen prestige i vem som gör vad. Det kommer bli ett lyft tror vi, fortsätter Anders Palmér och lämnar över till Tony Ard.

– Vi tycker att detta är en bra mix och ärligt tror jag en topp treplacering är möjlig. Men varje säsong har sin egen story. Anders och jag tänker på samma sätt och när en spelare får en möjlighet gäller det för spelaren att ta den möjligheten, och när du tar möjligheten har du fler chanser att utvecklas. Vi vill utveckla spelarna samtidigt som vi vill marknadsföra Hammenhög som förening och promota fotollen på Österlen. Hammenhög är en liten by i en liten bygd och jag vill att vi blir en samlingsklubb för unga talangfulla spelare, säger Tony Ard.

Några unga talanger har redan fått chansen att träna med Hammenhögs IF. Det är en bra skola med två erfarna tränare och en stor grupp som innehåller många bra spelare.
– Hammenhög måste vara ett bra alternativ för tjejer som vill spela division 1-fotboll. Några av dem kanske till och med vill satsa på att gå hela vägen upp till Damallsvenskan, säger Anders.

Förra sommaren arrangerade Hammenhögs IF en lyckad sommarcamp. Runt 40 unga spelare deltog. Det blev ett bra tillfälle för nya spelare att få upp intresset och komma in i sporten. Ard och Palmér hoppas att campen kan arrangeras även kommande sommar.

Förr var det en hel del långbollar som gällde för Hammenhögs damer. Nu tränar laget mycket bollinnehav där spelarna ska vilja, och våga, hålla i bollen. Två gånger per vecka tränar tjejerna fotboll vilket är mindre än många av seriekonkurrenterna. Både Tony och Anders önskar att antalet träningspass ökar framöver. Några av de yngre får dock ytterligare träningstillfällen tack vare fotbollsakademierna.

– De tjejer som även tränar i skolan kommer bli bra spelare. Vi vill absolut öka antalet träningstillfällena men en del av de äldre spelarna är det tyvärr svårt att få med då. Vi fokuserar på att göra träningspassen väldigt effektiva och välplanerade och är ofta på idrottsplatsen 90 minuter innan träningen börjar, säger Anders Palmér.

Vilken typ av fotboll kommer publiken att få se på Hammondavallen denna säsong?
– Det finns två mål på en fotbollsplan, ett i varje ände. Vi vill inte att spelarna skickar iväg bollen 30 meter mot det andra målet. Vi vill att spelarna ska vara bekväma och självsäkra med bollen. Då kan man utvecklas som spelare, säger Tony Ard.

– Hammenhög har alltid varit bra bakåt. Förra säsongen gjorde vi 60 mål och släppte in 26 tror jag så vi är på rätt väg även när det gäller offensiven, flikar Andes Palmér in.

Blentarpscupen i futsal den gångna helgen blev en besvikelse för tjejerna från Hammenhög. Två 0-1-förluster och en oavgjord match räckte inte för avancemang från gruppspelet. Julia Mellberg gjorde Hammenhögs enda mål i Blentarpscupen.

Hammenhögs Julia Mellberg i svart under Blentarpscupen i Sjöbo.

Hur är känslan inför säsongen?
– Det känns bra. Vi har fått in många bra spelare och på fredag ska vi spela padel för att lära känna varandra ännu mer, säger Julia Mellberg.

På föreningens hemsida står Julia Mellberg uppsatt som mittfältare men har även spelat på andra positioner.
Vilken är din roll i laget?
– Jag kan spela lite överallt men framförallt anfallare. Jag började som ytterback och har gått framåt i positionerna via kanten men nu är det mest anfallsspel som gäller. Jag försöker också sprida energi på och vid sidan av planen. Det ska vara lite lattjo också, säger Jula Mellberg.

Redan den 1 februari ställs Hammenhögs tjejer mot Kristianstads DFF:s allsvenska lag i en träningsmatch i Kristianstad.
– Samma kväll spelar vi Nils Holgerssoncupen. En liten krock men vi vill gärna spela matchen mot Kristianstad. Det blir en rejäl utmaning och värdemätare, och en rolig match för tjejerna att spela, avslutar Anders Palmér.

NM-guld och SM-guld – Nellys bästa år hittills

12 januari, 2020
Nelly Hörberger tillhör Sverigeeliten i truppgymnastik.

Det är inte många idrottare från Österlen som kan stoltsera med SM-guld. Ännu färre har NM-guld i prisskåpet. Österlensport träffade den 20-åriga Simrishamnstjejen Nelly Hörberger som tillhör Sverigeeliten i truppgymnastik och som det gångna året haft sitt mest framgångsrika idrottsår hittills.

Nelly var 6 år när hon började med gymnastik i Ystadklubben GK Split. Efter några års pendlande till Helsingborg och Teamgym Helsingborg tränar och tävlar hon nu för Malmöklubben Motus Salto.

Under Helsingborgstiden blev det många bilresor för Nellys föräldrar och framförallt tränaren från Skurup som hon ofta åkte bil med till träningarna i Helsingborg.
– Då gick jag i skola i Ystad så efter skolan tog jag tåget till Skurup där tränaren plockade upp mig med bil. Sen åkte vi till Helsingborg för träning och hem igen via Skurup till Simrishamn för att sova ett par timmar. Sen upp igen. Fyra gånger i veckan.

Snacka om att vilja utvecklas i sin idrott!

Grattis till fjolårets båda guld förresten, hur har du och dina lagkompisar firat?
– Inte jättemycket faktiskt. Det var såklart bankett efter NM:et som gick i Norge och sen har vi firat lite hemma i Malmö på en träning.

Kolla in filmklippet nedan när Nelly och hennes kompisar i Motus Salto tar SM-guldet på hemmaplan i Malmö.

[embedded content]

Förutom framgångarna under 2019 med guld på NM och SM har Nelly ytterligare fem mästerskapsmedaljer i prisskåpet.

Vilka är lagets framgångsfaktorer, varför går det så bra för er?
– Vår sammanhållning, att vi känner varandra så bra och att vi har så kul tillsammans. Vi litar på varandra. Det är en väldigt utsatt sport, trillar man vet man att hela laget dras ner men det är ingen som skulle bli arg eller ta illa upp för det.

Om någon ramlar under ett varv, hur tas det emot av lagkamraterna?
– Vi tar hand om varandra och gör inte så stor grej av när någon gör misstag. När vi vann SM-guldet trillade en av våra tjejer men vi bet ihop och klarade det ändå. Om du trillar på ett moment gäller det att tänka bort det och fokusera på nästa moment istället. Det gäller att vara stark.

Vad är det som är så himla roligt med truppgymnastik?
– Det är variationen med tre olika grenar. Det finns alltid något du kan bli bättre på och det blir väldigt tydligt när du klarar någonting.

I familjen Hörberger är det annars mycket fotboll som gäller och även Nelly har spelat fotboll ända upp i 10-årsåldern. Det blev också en del dans innan satsningen på gymnastik tog över.

I truppgymnastik tävlar man i dam, herr och mixed och delmomenten är matta, trampett och fristående. Truppgymnastik är inte den mest kända idrotten i Sverige men faktum är att det är Sveriges största gymnastikform. I Sverige finns 20 000 gymnaster som tävlar i truppgymnastik! 

I laget Motus Salto tränar runt 20 tjejer truppgymnastik men det är inte alla som får vara med vid tävlingar.
– Man får max vara tolv personer vid tävlingar. Vi brukar vara tio plus två reserver. Sen när vi tävlar på ”varven” är man sex personer och då står fyra bredvid. Vi väljer ut de sex bästa till varje varv. Och i fristående måste alla tio i laget vara med. Men eftersom det endast är en till två tävlingar per år är det hård konkurrens om platserna. Vissa får inte tävla överhuvudtaget men alla vet vilka förutsättningar som gäller och vi är ett lag där vi hejar på varandra.

Vilken är din starkaste gren?
– I trampett kör vi tre varv och på det tredje varvet har man ett bord till hjälp vid volterna och det är kanske min bästa gren.

Individuell gymnastik då, har det aldrig lockat dig?
– Nej, när jag började i GK Split fanns det bara truppgymnastik så det föll sig naturligt. Det är nästan som två olika sporter och jag har aldrig testat på individuell gymnastik. Jag tycker att fler borde testa på truppgymnastik. Man får både styrka, kondition och smidighet.

Mer film från Motos Saltos NM-guld nedan.

[embedded content]

Du och ditt lag tillhör eliten i Sverige, vad krävs för att nå dit du har nått?
– Det är att du väljer gymnastiken före allt annat. Jag har alltid tyckt det är så kul. Jag har alltid varit på alla träningar och aldrig känt att jag vill hoppa över. Däremot har jag många gånger fått hoppa över att vara med mina kompisar hemma i Simrishamn.

Det räcker att se Nelly och hennes kompisar ett par sekunder för att förstå att truppgymnastik inte är något för fegisar.
Vilka tips kan du ge till alla unga gymnaster som håller på med truppgymnastik?
– Lyssna på din kropp är viktigt. Sätt upp tydliga mål för vad du vill klara, t ex en ny volt eller ett hopp, och kämpa mot målen, då blir det mycket roligare. Sen ska du tänka att det alltid kommer nya chanser och nya möjligheter och att alltid försöka göra det bättre nästa gång.

Bra och positiva tips som kan appliceras på alla sporter, eller i yrkeslivet, eller egentligen var som helst i livet.

När du var liten, såg du dig själv som tävlingsgymnast eller var det bara roligt att hålla på?
– När jag såg de äldre tjejerna och killarna träna tänkte jag ”hur kan dom göra så” och då tänkte jag att någon gång vill jag också kunna göra det.

Har du något individuellt mål inför den kommande säsongen?
– Att tävla på ett svårare varv under SM och att höja mig ytterligare en nivå.

Lagmål med Motus Salto?
– Att försvara vårt SM-guld hade varit väldigt kul.

Ålder: 20 år
Familj: mamma Ulrika, pappa Johan och brorsan Hannes
Bor: uppväxt i Simrishamn men nyligen inflyttad till Malmö
Yrke/studier: ekonom som för närvarande arbetar heltid på en mellanstadieskola i Malmö
Tränar: fyra gånger per vecka (tre timmar varje gång)
Längd: 168
Meriter: 2 NM-guld (ett i dam och ett i mix), 1 SM-guld, 3 SM-brons och 1 JSM-silver.
Moderklubb: GK Split i Ystad
Nuvarande klubb: Motus Salto i Malmö

Simrishamns 05:or tog silver i Kristianstad Arena Cup

12 januari, 2020
Lagfoto direkt efter finalförlust är inte det roligaste men framgången i Kristianstad Arena Cup belönades med en ståtlig pokal till föreningens prisskåp.
IFK Simrishamns lag i Kristianstad Arena Cup: Ludwig Olsson, Ville Persson, Albin Nilsson, Selman Abdirahman, Axel Orrenius, Benjamin Blomqvist, Ossian Stoltz, Alfons Silverberg och Jesper Björklund.

Kristianstad Arena Cup är Sveriges största futsalcup för barn- och ungdomslag. Under lördagen avgjordes cupen för flickor och pojkar födda 2005 och bästa Österlenlag blev IFK Simrishamns 05:or som gick hela vägen till final.

I klassen P05 deltog över 50 lag och genom att först gå obesegrade genom gruppspelet slog Simrishamn därefter ut Älmhults IF (sextondelsfinal), Onsala BK (åttondelsfinal), BK Landora (kvartsfinal) och Wä IF 1 (semifinal). I finalen ställdes Simrishamn mot Wä IF 2 och det blev en tillknäppt tillställning med två mycket försvarsstarka lag. 0-0 efter full tid och det krävdes förlängning för att skilja finallagen åt. I den andra förlängningsdelen lyckades en Wäspelare riva loss bollen mitt framför Simrishamns mål och rulla in segermålet men nog borde domarna (som inför finalen presenterades som ”Skånes bästa futsaldomare”) blåst frispark för Simrishamn i situationen som ledde fram till avgörandet? Små marginaler men Wä vann finalen rättvist och imponerade genom att även spela hem bronset via föreningens andra lag.

Det blev tolv timmars lördagshäng i arenan och inte mindre än åtta matcher för IFK Simrishamn som under ordinarie matchtid endast släppte in två mål! Desto fler framåt där Axel Orrenius, tillsammans med IS Halmias Andrej Rajovic, vann cupens skytteliga på sju gjorda mål. I cupen deltog även Österlenlagen Liga IF (P05) och Borrby IF (F05) samt Sankt Olofs IF/Kiviks AIF (F05) som tog sig fram till åttondelsfinal.

För IFK Simrishamn och tränarna Martin Wrahme och Kalle Blomqvist var andraplatsen såklart en stor framgång. Detta var det första tävlingsframträdandet för laget med nytillträdde Wrahme som huvudtränare.
Stort grattis till tränardebuten!
– Tack, det känns jättebra och jag är nöjd, säger Martin Wrahme en kort stund efter finalen.
Framgångsreceptet för att ni tog er så här långt?
– Jag måste hylla vårt kollektiv. Killarna går in med samma inställning i varje match. I finalen var båda lagen riktigt trötta och det var små marginaler som avgjorde. Jag retar mig lite över finalförlusten just nu men i morgon kommer vi att vara nöjda.
Blir det fler futsal-cuper för laget framöver?
– Nej, inte under denna säsong. Nu fokuserar vi om och vi drar igång försäsongen i fotboll om en vecka. Under vårsäsongen spelar vi i Skåneserie A och det blir en bra utmaning för oss, avslutar Martin Wrahme.

Scroll to Top