Esperöds naturreservat. » Österlen

Esperöds naturreservat.

Esperöds naturreservat.
Skrivet av Annika Olsson / 15 april, 2019

Hejsan.

Sydost om Kivik ligger ett litet naturreservat som jag aldrig besökt förut. Alldeles vid vägen när man kör till Kiviks Musteri.

Egentligen var min plan att göra ett besök på Kivik Art Center, men vad jag kunde förstå så var platsen stängd för besökare. Fast utsikten var lika slående vacker som alltid, därifrån Bergdalas lilla grusväg.

Istället hamnade jag vid det lilla naturreservatet på vägen mot Hällevik och Stenshuvud.

Jag parkerade min bil på den lilla parkeringsplatsen och vandrade uppför grusvägen.

-fårr bruga vi aga skriskoo där nårr jau vau liden, sa Stefan, när jag på kvällen berättade var jag varit.

Nu förtiden är det nog inga ungar som ger sig hit ut för att åka skridskor, och det är kanske tur eftersom en hel del lättskrämda djur finns i området.

Ödlor, grodor och hasselmus lär finnas här. Fast jag såg inte till någon av dem. Vad jag däremot såg, det var spår efter vildsvin. Inte fullt lika trevliga djur att ha i området.

En lång stund strosade vi runt där i området, jag och min hund Johnny. Riktigt var stigarna var tänkta att gå kunde jag inte klura ut förstås.

Men naturen var underbar och jag kunde tänka mig  hur mysigt det vore med en slurk kaffe och en stunds vila i solen.

Något kaffe hade jag inte med mig, men jag njöt av naturens blommor och vackra stileben istället.

Dagens citat:

Leta inte efter någon som löser dina problem. Leta efter någon som aldrig kommer att låta dig möta dem ensam.

Och innan man börjar leta, så bör man kanske tänka på att själv vara den där ”någon” för någon annan. För allting börjar hos mig själv.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

En kvällstur himmavid.

14 juni, 2019

Hejsan.

Det finns inget mysigare än att ta sig en kvällstur. En enkel planlös tur på cykeln bara. Rakt ut i sommarkvällen.

Här på Österlen finns så många fina ställen att susa fram på. Ställen där man passerar små gårdar och gamla ”mjölkabor”. På gropiga grusvägar med doften av nyslagen klöver.

En kväll när jag cyklade runt här på landet passerade jag glada, nyfikna hästar. Som barn brukade jag ha sockerbitar i fickorna ifall jag stötte på någon häst. Att få klappa en mjuk hästmule är ju bara så mysigt.

De här hästarna fick dock inga godsaker av mig. Jag trampade vidare och kom till vackra Stockeboda. Ett sagolikt ställe där jag har speciella minnen från. Både en filminspelning och från mitt eget bröllop faktiskt.

Kastanjen blommade och jag susade fram med vinden fladdrande i håret. Nej, ingen cykelhjälm för min del. Jag är ett sådant där ”dubbelmoral-fruntimmer” … barnen mina ska tvunget bära hjälm, men jag själv är undantagen denna regel…. Min egen mamma hade kanske inte det så lätt med mig när jag var barn. Hon sa ofta ”hon ger si ente, om man så trör hinne på halsen”.  Trampad på halsen blev jag dock aldrig, men så fanns det förstås inte cykelhjälm heller på min tid.

Jag fortsatte på den torra grusvägen mot Skräddaröd och förbi små söta Österlengårdar.

Modernare nybyggen hade också poppat upp i skogskanten.

Jag kom förbi kära gamla Brännebo. Scouternas stuga som ligger så bedårande vackert.

Sen bar det hemåt med lätt nerförsbacke hela vägen. Ja, det gäller minsann att ta tillvara alla vackra sommarkvällar nu.

Dagens citat:

Äkta glädje återfinns inte i det som kommer och går, utan i det som är.

Ha en underbar dag och ge er gärna ut på en tur med cykeln. Men ska ni cykla i trafiken – använd förbövelen cykelhjälm!!

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En tur på Gylleboslingorna.

13 juni, 2019

Gomorron

Vädret slog om ifrån kyligt till kvavt. Vi bestämde oss då rask för en tur i skogen, jag och min dotter.

Vid skjutbanorna i Gylleboskogen finns fina motionsslingor. I den vackraste natur går stigarna och man har flera möjligheter att välja en lagom sträcka.

Vi valde den blå stigen, fast jag gärna går den gröna, som jag tycker är vackrast av dem alla.

Skogen och naturen stod i fullaste blom.

Det som är så fint här, är att naturen skiftar och man passerar olika sorters skog och mark. Särskilt mycket gillar jag planteringarna med lärkträd. Det är så vackert.

Vilda sommarblommor lyste upp i allt det gröna.

Som vanligt blev en av mina småhundarna trött i benen efter halva rundan och då var det bara att kasta upp henne i ryggsäcken.

Jag kan verkligen rekommendera att gå, luffsa eller springa här, det är en ljuvlig plats.

Dagens citat:

En del verkar så fruktansvärt målmedvetna i jakten på att hitta fel hos andra, att man starkt kan misstänka att de förväntar sig någon form av belöning när de lyckas.

Att stänga ner mobilen och ge sig ut i naturen istället, är så stärkande för kropp och själ. Jag märker själv att jag mår allt sämre av gnäll och hårda ord på sociala medier. För min del blir det mer natur och mindre skärmtid, särskilt nu på sommaren.

Ha det gott och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Sommarfräscht på tallriken.

12 juni, 2019

Hej hej.

Kanske är vi österleningar en aning bortskämda med att vi har så mycket fin, närproducerad mat i vårt område.

Jag är alltid noga med att så långt det är möjligt välja närodlat och närproducerat. Det känns bra för både mig själv och för vår miljö.

Jag har en vän som odlar en fantastisk sallad. En sallad som är en fröjd både för munnen och ögat.

Det här är en sallad som är så vacker som den finaste blomma. Jag tycker nästan att den mer än väl hade passat som brudbukett. Tänk er att äta upp sina brudblommor till frukost dagen efter bröllopet…

Jag har faktiskt föreslagit maken min att vi skulle kunna förnya våra löften och efteråt ha en hejdundra bröllopsfest här på Österlen… han var inte riktigt med på min tankegång kan jag väl säga…

Som så ofta när jag hälsat på min salladsvän, så åkte jag därifrån med ett par fina salladshuvud i en papperspåse som present.

På kvällen grillade sedan Stefan marinerade köttskivor av en egenhändigt skjuten vild gris från Kivikstrakten och till det åt vi den goda Österlensalladen. Mer närproducerat än så blir det ju nästan inte.

I glasen hade vi en god cider från Kiviks Musteri.

Blir ni sugna på den här goda salladen så säljs den bla i ”Den Gröna Butiken på Orelund”.  Den är så god och dekorativ. Jag brukar ha den som enda pålägg på mina frukostbullar. Mums alltså. Jag förvarar den i en vas på köksbänken, precis som en blombukett. Där pryder den sin plats och jag kan norpa några blad när jag behöver. Bästa salladen i världen!

Dagens citat:

Att vara en god människa är inte beroende av din religion eller status i livet. Det är inte heller en fråga om hudfärg, politisk tillhörighet eller vilken kultur du kommer ifrån. Nej, till allra största del handlar det om hur du behandlar andra människor.

Må gott och gynna producenterna där just du bor. Det mår vi alla bra av.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Nu sjuder det av liv.

11 juni, 2019

Hej hej.

Nu sjuder det av liv överallt. Insekter, fjärilar, bi … men även större djur med sina ungar.

I förra veckan hade vi Fru Rådjur med sina nyfödda små kid på besök i vår trädgård. Åhhh, det finns nog inget gulligare än små nyfödda rådjur.

Vid lilla gästhuset har vi låtit ett vattenfyllt dike få vara kvar till förmån för insekter, salamander och grodor.

Redan verkar platsen väldigt populär, för överallt hoppar det omkring små söta grodor nu. Allihopa okyssta som tur är… annars hade vi väl haft hela världens kungarike här på vår tomt i form av små prinsar.

De senaste dagarna har starens fågelungar blivit flygfärdiga och gett sig av. Bara i en enda holk finns det några senfärdiga ungar kvar.

Tiden går så fort så det gäller att ta tillvara på allting. Nu är allt så frodigt och grönt. Mina pioner i trädgården står som allra vackrast nu.

Snart har alla syrener blommat över och rosorna tar vid istället.

Det gäller att njuta lite grann varenda dag. Att verkligen lägga märke till den blomsterprakt vi har i överflöd nu.

Det är en alldeles underbar tid nu, en tid som kallas sommar.

Dagens citat:

Tänk på att ditt hjärta slår för din skull hela tiden.

Ha det riktigt gott.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Lindgrens länga.

10 juni, 2019

Hejsan.

Morgonen då jag och min hund Johnny tog oss en vandringstur, passerade vi den lilla vackra stugan, Lindgrens länga.

Dalen i Haväng låg som den vackraste tavla och marken var täckt med alla möjliga blomster. Stigalunds betesdjur blängde nyfiket på oss när vi kom klampandes fram på den sandiga vägen.

Lindgrens länga är ett utemuseum, men från början var det ett litet skogvaktartorp. Min käre Stefan minns nog mest det här huset som ”Franskans lilla torp” från inspelningarna av Bombi Bitt filmen på 60-talet. Jag lovade mig själv att ta mig tid för ett ordentligt besök framöver.

Jag stannade dock till en stund och pratade med kossornas ägare. En pratglad och trevlig karl i sina bästa år. Eftersom vattenståndet var så rysligt lågt i ån för året, ville hans djur rymma över på andra sidan lite titt som tätt. Så det gällde att titta till dem fick jag veta. Från platsen vi stod på, blickade vi ut över den gudomligt vackra ängen och Verkeåns laxtrappa.

Jag tog adjö av mannen och fortsatte min vandring uppför backen med havets vindar i ryggen.

Grödorna växte frodiga, och traktens bönder var nog tacksamma för den nederbörd som kommit under våren.

När vi passerat Stigalunds Gård gick vi genom beteshagen och drog oss ner mot tallskogen och stranden igen.

I den vackra tallskogen växte stora buskar med kaprifol. Om ett tag, när kaprifolen står i blom, kommer doften där att vara oslagbar.

Sedan var vi strax tillbaka på stigen där vi började vår vandring och ganska snart stod vi vid min gamla Volvo igen. Nöjda med att ha tagit vara på dagens första timmar på bästa vis.

När jag backade ut min bil från parkeringen såg jag en vacker svan simma förbi ute vid strandkanten. Fri och lycklig såg den ut, precis som jag själv känt mig den här morgonen.

Om det funnits möjlighet att livnära sig på att gå på luffen varevigaste dag, då skulle det vara mitt drömsysselsättningen. Oavsett väder och vind så finns det inget mer befriande än att vandra fram dit vindarna bär och njuta av det som kommer i ens väg. Luffare, det är nog mitt drömyrke, om det bara gett lite skrammel i börsen.

Dagens citat:

Vi förstår inte hur värdefull en stund är förrän den är ett minne.

Må väl.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

När värmen kom, då exploderade allt.

9 juni, 2019

Hejsan.

Med Juni månad kom värmen. ”Phhofff”, sa det , så exploderade allt.

Vid vårt lilla gästhus har vi två små miniatyräppelträd. Över en natt så slog de ut och blev översållade med blommor.

Rhododendron och aklejan smällde till och brast ut i sina fullaste blomsterprakt.

Mina luktärtor har fått flytta ut och när värmen kom så kunde jag nästan se för blotta ögat hur de sträckte sig mot skyn.

Naturligtvis så har jag inte kunnat hålla mig från att köpa sommarblommor. Nu tronar det ändå lite olika blomster på min gamla stege vid poolen. Stegen som jag fyndade på Österlens bästa loppis i Brösarp, för ett antal år sedan.

I skogen har det också ”phoffat” till av värmen. I sista stund for jag ut och plockade en bukett av min absoluta favoritblomma. Liljekonvalj. Den vackraste blomman man kan tänka sig, och den absolut godaste doften.

Det gäller att hänga med i svängarna när det phoffar!

Dagens citat:

Det är din väg, bara din. Andra kan gå bredvid dig, men ingen kan gå den åt dig.

Ha en fin dag, oavsett var ni går idag. Stanna upp och lukta på en blomma för en stund, stanna upp och lägg märke till allt det vackra. Tiden rusar, så vänta inte.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Porten till Österlen

8 juni, 2019

Hejsan.

Österlens gränser diskuteras ibland livligt och hätskt. Genom åren har de osynliga gränserna dessutom flyttat omkring lite som det behagas. Som barn fick jag alltid höra att ”Olserödsbacken, di e porten ing ti Österlen”. Brösarp hörde alltså till norra delen av Österlen.

Gränserna har en antydan att flyta ut och svämma över nu förtiden. Ystad, Abbekås … ja halva Skåne kallar sig numera gärna för Österlen. ”Mäklargränser” kallar man det där för. Hur som helst, Brösarp är min absoluta favoritby, oavsett vad man kallar den i fastighetskatalogen.

I Brösarp finns ett underbart litet Spa som drivs av Brösarps Gästis.

 

Hit åker jag med min Stefan regelbundet och ger mina fötter kärlek. Det är det bästa man kan göra för välbefinnandet tycker jag. Så otroligt skönt.

Med regelbundna besök hos bästa Lise har mina fötter blivit sammetslena och mjuka. Efter att ha gått omkring på smärtsamma liktornar under trampdynorna, springer jag nu på lätta fötter. Så skönt, och hörni, det finns ju inget fulare än spruckna hälar i ett par sommarsandaler, det förstör ju den finaste sommaroutfiten…. huhhh ….

För Stefan som har en stelopererad fot så är det extra bra att vara rädd om fötterna. Så när det är hans tur för behandling, strosar jag gärna en runda runt i min älskade by.

Jag njuter av de vackra husen. Tegelhuset där min första fröken bodde med sin väldigt långe man, ”Lilla skolan” där jag gick i första klass, kyrkan där vi varje sommar hade skolavslutning … Så många minnen som sköljer över mig!

På kyrkogården där det då bodde en ”bullkanin” … ja vad det nu var för något ??… Förmodligen ett litet djur skapat ur barns livliga fantasi. Åtminstone visade den sig aldrig någonsin.

När jag efter min promenad i byn slinker in på Spaet igen för att vänta på Stefan, bjuds jag på kaffe och en avkopplande stund.

Nu är jag redo att ta mig ann sommaren med glada fötter. Tusen tack kära Lise!

(Det här inlägget är inget samarbete eller sponsrat på något vis. Hit brukar jag gå, och skriver därför om det direkt från mitt egna hjärta)

Dagens citat:

Inget går så bra som fötter.

Man ska vara rädd om sina fötter, det är de som ska ta oss runt här i livet.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Österlen – ett paradis på jorden.

7 juni, 2019

Hejsan

Alltså, det är ju inte klokt så vackert vi har det här på Österlen just nu.

Dagen då jag och min hund Johnny var ute på vandring så tänkte jag lite extra på hur fint vi faktiskt har det här i vår lilla hörna av världen.

Jag la märke till alla vackra blommor som växte vilt vid den gamla ålaboden.

Den gamla fina ålaboden, Stenören, som är öppen för alla som vill kika in. Som ett värdefullt smycke ligger den där vid havet mitt i den Skånska naturen.

Runt om stod rönnen i full blom. En riklig blomsterprakt som kanske är ett tecken på att vi kommer få en sträng vinter? Att inte veta känns så spännande tycker jag.

Från Stenören är det inte särskilt långt till Havängs badplats och Verkeåns mynning. Sandängen där vi strosade fram var som en saga den här dagen. En blommande dröm i vitt. De vita blommorna som nästan täckte marken, var den sällsynta sandnejlikan.

Även om jag tycker att graffiti inte passar så bra i den här miljön, så gjorde de blommande nejlikorna att det fula mildrades en smula.

Framme vid en av Österlens vackraste vyer, tänkte jag för mig själv att det här måste nog ändå vara paradiset på jorden.

Det sägs att man lätt blir hemmablind och inte tänker på allt det fina som finns där man är född. Kanske är det så? Kanske har jag min kamera och mitt intresse för naturen att tacka för att jag ser och lägger märke till skönheten.

Hoppas ni alla hittar just ert paradis på jorden. Det finns många vackra platser i vårt avlånga land, det gäller bara att lägga märke till dem.

Dagens citat:

Vår värld behöver inte människor som begriper varandra utan människor som begriper att det finns så många olika sätt att vara människa på.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Jobb kräver mat.

6 juni, 2019

…eller som vi säger här på Österlen; ”go mad, myjjed mad å mad i rättan tid”

Hejsan.

Förra helgen när det var matmarknad passade vi på att gjuta golvet i vårt lilla orangeri. Eller vi och vi … själva gjutningen stod såklart min Stefan för.

När man jobbar och går på som en liten iller, då blir man såklart alltid väldigt hungrig (eller sylten, som Stefan säger). Inget kunde väl då passa bättre än att det just den helgen vankades ”Matrunda” över hela Österlen. Vi bestämde oss raskt för att inta lunchen någonstans i Kivik.

På Kärnhuset vid Musteriet vankades det grillbuffé. Så, så gott!!

Är man och äter på Kärnhuset, då måste man såklart förse sig med äppelmust. Så för oss blev det en sväng inom den lilla butiken också.

Sen var det bråttom hem för att hinna vattna den gjutna betongplattan. Men såklart fick vi stanna och språka lite när vi stötte på två tvättäkta ”Kivlingar”. Den ena importerad, den andra infödd. Goa gubbar de där i Kivik!!

Dagens citat:

Lär dig ta lätt på både kritik och beröm. Annars riskerar du att tappa dig själv.

Fötterna på jorden, glimten i ögat och en räv bakom örat – så mår man bra.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Tassa lätt på tå.

5 juni, 2019

Hejsan.

Den här tiden på året då vill jag passa på att njuta av naturen, så mycket det bara går.

Regn och blåst hade utlovats i väderleksrapporten för Kristi himmelfärdsdagen. Fast på Österlen bjöds vi på en strålande vacker morgon.

Jag hade planerat en vandring med min favoritkompis… hunden Johnny. Från Vitemölla startade vi och promenerade norrut. Det är så bra med Johnny, han är med på allting utan protester.

Strandkanten var fylld av tjock, svart ruttnande tång. Johnny såg ut att andas in den kväljande lukten med välbehag.

Istället för att gå på sandstranden och klökas av odören, valde jag att tassa upp en bit på heden. Där var det nog som allra vackraste precis den dagen. Det var som en färgglad heltäckningsmatta av underbara blommor.

Förutom alla små söta violer, växte där även den underbara sandnejlikan.

Sandnejlikan är väldigt sällsynt och den finns nog bara i Skåne och på någon enstaka plats till. Den är  rödlistad och såklart fridlyst. Men så bedårande vacker.

Det gäller sannerligen att tassa nätt på tå nu på försommaren. Moder jord står ju i fullaste blom.

Jag och Johnny vandrade båda lyckligt fram den där morgonen. Han med näsan ivrigt sniffande efter kaniner och jag mest fokuserad på att suga in allt som jag bjöds av naturens egen skönhet.

Vi strosade över den lilla bron vid Klammersbäck och intog sedan första platsen för en kort paus. Rast och vila är nog så viktigt när man är på vandring.

Efter att ha njutit en liten stund vid bäckens mynning, fortsatte vi vår färd.

Utan mål och mening, mer än att njuta, fortsatte vi norrut mot Haväng och skjutfältet. Men det får ni hänga med på en annan gång, i ett senare inlägg.

Dagens citat:

Om du  har möjlighet att göra någon glad, så gör det! Världen behöver mer sånt.

Den här dagen gjorde jag min hund Johnny glad och såklart mig själv. Nog så viktigt.

Ha en toppendag.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top