Det busiga havet vid Vårhallarna. » Österlen

Det busiga havet vid Vårhallarna.

Det busiga havet vid Vårhallarna.
Skrivet av Annika Olsson / 1 februari, 2019

Hejsan.

-Det kommer att bli snöstorm, sa de. Riktig Österlensk snöstorm!

Jag trodde inte på det. För de där riktiga snöstormarna, de där som är lite speciella för just Österlen, de brukar ingen kunna förutspå. De kommer när man minst anar det.

Javisst, det blev lite blåsigt och det kom lite snö. Som en helt vanlig vinterdag. Varken mer eller mindre.

När jag vandrade på stranden vid Vårhallarna hade snöfallet övergått till regn istället. Vågorna på havet var vilda och galna.

Det är så vackert där vid Vårhallarna. Hit åker många för att rasta sina hundar. Bästa hundbadet på hela Österlen, året runt.

Stranden bort mot Tobis låg öde och tom. Jag älskar den alldeles speciella sanden som bara finns här. En sand som är ett pyttelitet snäpp grövre. En sand som är mycket lättare att borsta av och som inte hänger med i skorna hela vägen hem.

Pärlfiskarens hus såg ut att huttra i den kalla fuktiga luften. Det är så otroligt vackert det där lilla huset!!

Dagens citat:

Gott är att ha himmelsk utsikt och jordisk insikt.

Ha en riktigt fin fredag.

Kram Annika

Dela gärna
  • 19
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Gylleboannika Annika Olsson

Hej. Välkommen till min blogg.
Jag heter Annika Olsson. Jag älskar djur och natur. Jag bor med min man, våra hundar och katter på en underbar plats – Gyllebo på Österlen. Jag försöker att i alla läge njuta av livet och samla på de där små ögonblicken. Jag älskar att fotografera och berätta om stort och smått i mitt liv, mina tankar från dag till dag. Mycket naturbilder och foto från min vardag. Ett och annat klokt citat finns ofta med i mina inlägg. Välkomna till mig!

När man inte orkar laga mat.

10 juli, 2019

Hej hej

När det är sommar och varmt så är det inte alltid så roligt att ställa sig vid spisen och laga till kvällsmaten. Ni vet då det är kvavt och flugorna surrar runt öronen. Mjölkpaketet är fuktigt och smöret mjukt. Då vill man ju helst bara knäppa med fingrarna så att någon lite sagofe kommer in genom dörren och säger –nu är det serverat …

Så var det nästan för mig en dag i förra veckan. Det var dottern min som kom som en fe. Hon förslog en lunch på ett mysigt ställe här på Österlen. Såklart var jag genast med på noterna.

Ett litet lunchställe i Sankt Olof som serverar vegetariska rätter var vårt mål.

Jag och Emmy valde deras ljuvligt goda soppa. Alltså så, så god!!

Soppa och bröd står man sig en hel lång dag på. Soppa är både mättande, nyttigt och gott. Resten av dagen behövde vi bara se till att hålla vätskebalansen på rätt nivå. Vatten är nog så viktigt.

Så glöm inte att dricka mycket. Och är ni på Österlen och vill äta en god lunch, då kan jag rekommendera Byvägen 35 i Sankt Olof. Mumsfillibabba.

Mätta susade vi hemåt igen. Arbete väntade på oss båda. Men inte riktigt det jobb jag hade planerat… För mig och hunden Johnny skulle det bli åtta timmars hemvärnsinsats

Dagens citat:

Vi har många som lever utan arbete; och vi har alldeles för många som arbetar utan att leva.

Lagom är som bekant alltid bäst.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Pizza på stranden

9 juli, 2019

Hejsan.

Jag älskar heta dagar som jag avslutar med att äta pizza på stranden. Det är Österlensk sommar för mig.

Av goda vänner hade jag önskat mig en sådan myskväll, då de undrade vad jag önskade i födelsedagspresent.

-Pizza på stranden vill jag ha!! Vi umgås och äter tillsammans – det önskar jag mig!

Vid norra Vitemölla träffades vi en varm sommarkväll. På stranden fanns ännu några soldyrkare kvar som tog kvällens sista dopp. Vattnet kändes ljummet mot våra fötter.

Pizza på stranden, det är bara så himla gott. Smakar helt annorlunda än vad pizza annars gör. Sådär då man får den serverad på en jättetallrik och ska äta med kniv och gaffel.

Det är så himla gott och enkelt. Man äter med fingrarna, dricker ur flaskan och bara njuter. För det är ju så, att i det enkla bor det vackra. Det säger han, den där mannen som bygger allting med rundstav, ni vet…

Allting smakar föresten bra på stranden. En enkel pastasallad blir himmelsk när den ackompanjeras av vågskvalp och lite sandknaster mellan tänderna.

Den här kvällen njöt vi av våra pizzor länge och väl innan vi for till Gyllebo. Där väntade en himmelsk jordgubbstårta. Eller jordgubbar med lite tårta under, som min käre gäst sa att det var. Sedan satt vi ute i vår trädgård tills mörkret sänkte sig över vår lilla täppa.

Dagens citat:

Goda vänner och vilda rosor kommer alltid tillbaka.

Jag älskar vilda rosor och jag älskar mina vänner, dem ska man vara rädd om.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

En slapp dag hemma i Gyllebo.

8 juli, 2019

Hej hej

Bästa dagen på hela sommarn kanske blir den där slappa dagen, då jag bara såsade runt hemma i min egen trädgård.

Lika mycket som jag älskar att fara på utflykter runt om på Österlen, lika mycket älskar jag att bara vara hemma i min egen trädgård. Ensam, med min familj runt omkring. Ingen mer, bara vi.

Att ha möjlighet att koppla av. Att strosa runt, plocka lite ogräs och njuta av alla blommor och växter som står så vackert nu. Ja, kanske blir det min allra bästa dag på hela sommarn… En rofylld dag för kropp och sinne.

Dagen då vi hoppade över kvällsmaten och tog en vin- och ostkväll i orangeriet istället. Kanske blir det min bästa kväll på hela året? Kvällen då vi tände levande ljus, letade fram gamla knasiga slitna spel från 80-talet och umgicks. Umgicks sådär på riktigt menar jag!

När man umgås så ska såklart alla djuren också få vara med. Självklart. Annars blir det inte årets bästa kväll.

En ledig dag hemma i trädgården med familjen är underskattat. När jag var ung kallade vi det för att ”slappa”. Nu tror jag att det heter ”chilla” istället. Men jag är ganska säker på att innebörden är exakt densamma.

Dagens citat:

Håll dig tätt intill människor som känns som solsken.

Så måste man försöka skina som solen själv också – glöm inte det.

Kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Killen i mitt liv.

7 juli, 2019

Hejsan.

Ni som följt min blogg ett tag, vet nog redan vem jag syftar på. Grabben som är med på det mesta jag hittar på. Killen som aldrig tvekar att ta en tur med mig oavsett väder, vind eller årstid. Han som så ofta skymtar här på bild. Han som fullkomligt älskar Gyllebosjön.

Såklart menar jag min Johnny-boy. Min underbara flatcoated retrieverhund.

Idag tänkte jag tillägna honom det här blogginlägget eftersom han nyss jubilerat och fyllt hela tio år.

För att fira Johnnys födelsedag startade vi som alltid – med en skogstur runt sjön. Han älskar sitt Österlen och sin Gylleboskog.

Såklart hängde resten av gänget också med den här morgonen. En dotter och de båda småhundarna.

För att göra Johnny riktigt glad, så låter man honom såklart bada. Trots att han är en hundras som är avsedd som apporterande fågelhund, så badar han mer likt en feg tant. Han vägrar att simma där han inte bottnar. Istället sänker han vällustigt sin kropp ner i det grunda vattnet och frustar förnöjt.

Såklart fick han bada i Gyllebosjön på sin 10-årsdag.

På badplatsen i Gyllebo råder hundförbud nu på sommarn, men i resten av sjön är det fritt fram för vattenälskande hundar.

När vi sedan vandrade hemåt planerade vi för kvällens födelsedagsfest. Husse skulle fixa gofika och vi tänkte ha det lite extra festligt för vår Johnny.

Men den här eftermiddagen blev helt annorlunda än vad vi först planerat…

Strax efter middagstid ringde telefonen och jag fick ett skarpt hemvärnslarm. Det var en dam som försvunnit i Sjöbotrakten. Istället för att fira födelsedag i Gyllebo så fick Johnny göra det han älskar allra mest, att jobba som patrullhund i sitt militärförband, och delta i söket efter kvinnan som försvunnit.

På kvällen hittades tanten välbehållen, och såklart blev det tårtkalas när vi trötta anlände hem till Gyllebo igen. Slutet gott, allting gott… och särskilt god var prinsessbakelsen….

Dagens citat:

En hund är den enda som älskar dig mer än den älskar sig själv.

Må väl och ta hand om era fyrbenta vänner, det är de värda.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Slutspurten på ålavandringen.

6 juli, 2019

Hej hej

Kvällen då jag var på ålavandring i Kivik, hamnade vi ju alla lite lustigt hos Ranelid. Efter att ha drömt oss bort i rosa kärleksdrömmar för ett litet tag, traskade vi sedan den korta sträckan bort till underbara Hällevikskåsen.

Där var det dags för kvällens höjdpunkt. Kaffe och fikapaus. Överallt satt glada människor och njöt av den underbara aftonen.

Hälleviks egen ålafiskare var den här kvällen inte på plats. (Alltså min gullige svåger Mats.) Istället fick min man Stefan försöka dra sig till minnes lite om forna tiders fiske här. Fast Stefan är ju lillebroren i familjen och minns inte riktigt allt…. han mindes mest att de skaffade TV-kanal två, det där året då ålafisket slog alla rekord. Förmodligen gjorde flickorna på Tv två  mer intryck på min käre make än vad hans fars ålafiske gjorde…

Många ålafiskare och ålentusiaster var på plats den här kvällen. En riktig ålakändis är den spexiga ”Hånsa”, som för kvällen såg ut att ha fått busig tillökning i familjen.

Efter kafferasten bar det vidare mot sista ålaboden på vandringen. Genom nationalparken vandrade vi på steniga stigar och njöt av den fantastiska naturen.

Svettiga kom vi så fram till sista ålaboden. Krivareboden som ligger på östra foten av Stenshuvud.

På Krivarebodens trappa satt tre glada ålagubbar och väntade när vi kom.

Krivarboden som är en av de vackraste ålabodarna jag vet .. näst efter Hällevik då förstås.

Här avslutade vi en underbar kväll.

På Kiviks museum kan man köpa den nyutgivna boken om ålakustens alla små söta bodar och göra egna vandringar längs med kusten.

Dagens citat:

Det är inte världen som är liten, det är ålakusten som är stor.

Ha det gott, kram från mig

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Stundande semestertider.

5 juli, 2019

Hejsan.

För många människor är det idag sista arbetsdagen före en stundande viloperiod. Några veckor som vi kallar för semester. Få dagar med höga förväntningar och mycket planer. Dagar som bara rusar förbi och alltför fort tar slut.

Jag ska jobba någon vecka till. Men jag njuter av alla guldkorn som finns i min vardag. En morgonrunda i skogen är alltid oslagbar, det är ju som bästa semestern det.

Kanske en enkel slurk kaffe vid bästa picknickstället i Gyllebo innan kontoret kallar på mig igen.

Att hinna stanna upp och njuta av kornas idisslande, det är guldkorn mitt i vardagen. Det finns inget mysigare än att lyssna på en kossas eviga tuggande. Det ljudet skapar en avstressande känsla i min kropp, nästan i likhet med vågornas skvalp mot land.

På sommaren är till och med matlagningen som rena semestern tycker jag. För det finns ju inget härligare än att koka sina egenodlade potatisar.

Hemma hos mig har jag skördat de första delikata knölarna från tunnorna nu. Alltså vilka delikatesser.

Att ha en trädgård är lite grann som att ha semester tycker jag. Avkopplande, rogivande och lustfyllt. Och lyxigare semestermat går väl inte att få, än en gryta alldeles färska Österlenpotatis.

Det är nästan så jag tror att även våra hundar älskar potatis…

Semesterkänsla för mig blir det om jag på sena kvällen slår mig ner i soffan med något litet pyssel i händerna. Ett öga på Allsången på TV och en liten hund vid min sida.

Näktergalen har tystnat för i år. Kanske är det därför att all allsång börjar vid den här tiden. Vi människor behöver liksom själv hålla lite låda när fåglarna har fullt upp med annat…

Jag tror att man ska leva lite grann som varje dag bär inslag av semester.

Till alla er som nu går på sin sommarledighet, sådär på riktigt menar jag, till alla er önskar jag underbart sköna, lata dagar.

Dagens citat:

Jag vill inte ha tillbaka min energi för att jobba mer, utan för att leva mer.

Att leva behöver inte kosta särskilt mycket pengar, det gäller kanske bara att upptäcka allt underbart som faktiskt är helt gratis, och finns hemma runt knuten.

Kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Ranelid och ålavandring.

4 juli, 2019

Hejsan.

För någon vecka sedan var det dags för årets femte och sista etappen på den traditionella ålavandringen. En vandring som går längs den gyllene ålakusten i Skåne. Från norr till söder.

För mig var det första gången jag deltog. Men för de som gått alla etapperna väntade fina diplom. Samlingsplatsen den här kvällen var vid Kiviks Museum. En alldeles nytryckt bok om sträckans alla ålabodar hade den här kvällen sitt boksläpp.

Vi välkomnades och fick alla lägga en peng i fiskehåven.  Pengar som var avsedda att gå till att sätta ut nya ålyngel i våra vattendrag.

Sedan började vandringen och vår stora skara ålentusiaster styrde i behaglig promenadtakt stegen ut ur Kiviks by.

Första stoppet blev vid den stora högen sten som utgör den kända kungagraven på Kivik. Fantastiske Davfid Hermansson berättade en kort historia om platsen, innan vi drog vidare.

Nästa stopp blev nedanför Esperöds Gård där Bo Hultén anslöt. Han pratade stolt om sitt härliga arboret. Ett arboret jag själv besöker varje vår och som jag verkligen kan rekommendera för de som är trädgårdsintresserade. Helt gratis är det också.

Sedan ångade vi på med raska steg ut mot Kiviks Musteri. Nästa stopp skulle bli vid min favoritålabod. Den vackraste av alla i hela världen, nämligen Hällevik. Det var i alla fall vad jag trodde … men efter ett tag smög vi in bakom en gul husknut istället …

Det var hemma hos Björn Ranelid såklart. Han välkomnade oss alla in i sin trädgård och sedan pratade han en lång stund. Han pratade om kärlek, kärlek och åter kärlek. Utan att ta ett enda andetag. På det där sättet som bara han kan. Med rullande R.

Mina egna tankar flög iväg, ungefär som när jag satt i skolsalen på högstadiet och inte riktigt kunde hänga med i vad som sades. Istället undrade jag vem deras kära Totti egentligen varit…

Nåväl, efter Ranelids vackra tal, gick det bra at köpa en liten bok av honom. Även om den nog inte handlar så mycket om ål eller ålabodar så köpte jag mig en signerad bok.

Sen bar det vidare mot underbara Hällevik och Stenshuvud, men det får ni hänga med på i ett annat inlägg.

Dagens citat:

Kärleken väger ingenting, ändå är den mäktigare än allt annat på jorden.

Må gott, kram Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Sill i dill, sill i dill, sill i dill dill dill.

3 juli, 2019

Hejsan.

Är det någon gång som man ska äta sill, så är det när man är på Kivik.

Minst en gång varje sommar så stannar vi till där i ”sillaluckan” och köper stekt sill och ”panntofflemos”.

Det är ett mycket godare alternativ än den traditionella ”kioskmaten” tycker jag.

Om man inte gillar stekt sill, så finns det massor av andra alternativ att välja på. Såklart är det läckerheter från havet som serveras.

Sist vi var där så åt vi allihopa lite andra saker. Lax, burgare och räkor. Bästa utsikten har man också där från borden vid sillaluckan.

Finns det inga platser på havssidan, så kan man alltid välja andra sidan. Då har man utsikt över Stefans barndomshem och den lilla charmiga livräddningsstationen.

Här brukar vi välja att sitta. Som alltid berättade Stefan vidlyftiga historier om allt som skett här på ”hans tid”. Sånt där som man grunnar på om det verkligen är riktigt sant, eller kanske kryddat likt en hemmagjort snaps, för effektens skull.

Som grädde på moset kan man sedan knalla bort till hamnkiosken och köpa sig en glasstrut till efterrätt. Där kan man sedan sitta och mata småfåglarna med kexbitar och blicka ut över Kivikshamn. Precis det gjorde vi den här kvällen.

Det är allt bra gott, där på Kivik, även om Stefan alltid säger att det var bättre förr, på hans ”kryddade tid” …

Dagens citat:

När telefonen satt fast med sladd var människan fri.

Om det var bättre förr vill jag låta vara osagt, men att hänga över en telefonskärm i tid och otid, det kan aldrig vara bra. Jag försöker dra ner på min egen skärmtid och slentrianmässigt scrollande. Att vara anträffbar precis hela tiden kan aldrig vara nyttigt.

Och vill ni lyssna på en enda sommarpratare den här säsongen så kan jag varmt rekommendera Anders Hansen.

Ha det bäst och kram.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Vackra Brösarp.

2 juli, 2019

Hejsan.

Idag tänkte jag att ni skulle få följa med på vår slutspurt av vandringen på Österlenleden.

Från Havängs vackra fält kom vi fram till Skepparp och efter ett tag slog vi åter följe med den glatt porlande Verkeån.

När vi passerade Bengtemölla var det dags att tömma skorna från sand och småsten. Och det passade verkligen bra, för just den här platsen förtjänar ett litet stopp. En halvhalt för att ta in allt det vackra. Från Simrishamns kommun hade vi nu nått till glada Tomelilla kommun istället.

Över de vackraste blomsterfält styrde vi stegen mot Torparebron och till Piratens rastplats.

Men innan vi var framme, så stannade vi i den vackra backen och åt våra härligt goda ostmackor. Ostskivorna var lätt svettiga liksom vi själva, men fantastiskt goda. Precis så som mackor är när man är ute och vandrar. Det är ju hungern som är den bästa kryddan.

Vi tog oss sedan över väg 19 och fortsatte över Brösarps Norra backar.

Den storslagna vyn över Brösarp och över den vackra Brösarpsgården tog som så ofta nästan andan ur mig. Mitt Brösarp!

Men tiden rusar när man är lycklig, och Amandas arbetspass skulle strax börja. Det var bara för oss att ”ringa en vän” som hämtade oss strax innan Stödekullsbacken. Men leden fortsätter förbi Vantalängan mot Hallamölla och Christinehof. Och den sträckan kan jag varmt rekommendera. Så vacker och naturskön.

Dagens citat:

Om dina planer avser ett år framåt, plantera ris. Om dina planer avser tio år framåt, plantera träd. Om dina planer avser hundra år framåt, utbilda barn.

Inte behöver man åka särskilt långt för att fånga en dag och spara den som ett kärt minne. Samtidigt kan man umgås och prata om ditten och datten. Kanske lära ungdomarna något matnyttigt om naturen och vår närmiljö. Så värdefullt. Kanske får man sig själv också någon lärdom till livs.

Ha en fin dag och kram på er.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

Mitt Juni 2019

1 juli, 2019

Hej.

I almanackan står det nu Juli, och det är dags för mig att summera månaden Juni. Alltså, det bara swishade till och i ett nafs så var månaden förbi. Vädret var rena önskedrömmen. Ömsom sol och ömsom regn, med lite sköna inslag av åska och nederbörd på nätterna. Juni var en månad som jag längtat efter ända sedan i vintras. Det var månaden då jag skulle få träffa en av mina döttrar som bor i Alabama. Hon kom och tiden rusade på i hundranittio. Jag hann liksom inte blinka så var hon borta igen …

Månadens löpträning har fått konkurrans av ett tredje gäckande diskbråck. Lite lätta steg har det dock blivit och för Juni kan jag summera 42 sprungna kilometer.

Nu välkomnar jag Juli månad med ett par veckors skön semester.

Dagens citat:

Den väg du har framför dig är viktigare än den du lämnade bakom dig.

Tack alla mina fina bloggläsare som hör av sig. Alla ni som kommer fram och säger hej eller bara kikar in här i all tysthet. Jag önskar er alla en riktigt skön sommarmånad, kanske på Österlen eller var ni än befinner er. Ha det riktigt bra.

En stor kram från mig.

Annika

Dela gärna
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Scroll to Top